1995-09-30

Hej igen. Jag ska snart lägga mig. Tänkte bara berätta om att idag började jag städa på min hylla. Det har samlats så mycket skit där de senaste åren. Och då menar jag både damm-skit och pryl-skit. Men jag har inte hjärta att slänga något, så allt hamnar i lådor istället. Nåväl, då ser man ju i alla fall inte oredan.
Jag är uttråkad. Pajen var inte alls särskilt god. Varför är morsan borta så länge? Annars skulle hon och jag ha kunnat sitta och prata eller något sånt. Fast på sista tiden har vi inte kunnat prata. Det börjar nästan bli som när jag pratar med farsan: det slutar med att man skriker åt varandra.

Jag sitter just nu och väntar på att klockan ska slå fem. Då börjar Swedish dance chart på NRJ. En rolig nyhet: det verkar som att jag har vuxit 1,5 cm. Jag är nämligen 171,5 cm nu. Och päronen (föräldrarna) har krympt!!! Ha, ha!

Åh, det är lördag. Partytime. För andra. *snyft*. Det har förresten öppnat ett nytt ställe. De håller till i en gigantisk lagerlokal. Bussar går från Slussen. Olika DJ's (även från utlandet) gästspelar. Det här har de alltså varje lördag mellan 22-12. Coolt va? "Docklands" heter stället. När jag blir bättre så måste jag dit. Jag SKA dit. Förr eller senare. Antagligen senare.
Hej. Vaknade klockan 03:30. Kunde inte somna om. Samma sak var det i förrgår. Det måste bero på medicinen. Jag har inte tagit Xanor på tre-fyra dagar. Man vill ju inte bli beroende. Jag har kvar tio stycken som man kan använda i nödfall.

Jag börjar få mina visdomständer. Kul. Det börjar suga lite i magen. När ska vi äta? Köttfärspaj blir det på menyn idag. Mums, mums, mums.

1995-09-29

Jag fattar inte vad det är med mig. Idag känner jag mig bättre än jag har gjort på flera veckor. Sov ganska bra i natt. Men igår när jag skulle somna och jag "dagdrömde" som vanligt, så slog det mig plötsligt att jag tänkte på engelska. Och imorse när jag vaknade så kom jag ihåg en dröm där jag också tänkte och pratade på engelska. Knäppt, eller hur?

Sometimes I wish I could be like other people, go to movies, raves, restaurants and other places. I wish I had a cat. I wish I had my own home. Here we go again... I wish, I wish, I wish. Ha, ha!! It may sound crazy, but I actually think that I have some feelings for "A". Don't laugh. It's not funny at all. Oops! It's TV-time!!

18:00 - Hej igen. Har tagit fram alla gamla dagböcker. Jag tänker läsa igenom allt. Kanske jag hittar någon orsak till min panikångest. Jag "tjuvkollade" lite i en från februari '95. Visste du att redan då tänkte jag tankar som: varför ska jag leva? Det kommer jag inte ihåg att jag kände. Jag har precis läst ut en bok, så det passar ganska bra att läsa dagböckerna. Det är klart, jag behöver nog inte läsa "sommarupplagorna" från '89 eller så. Det räcker om jag börjar med '93. Ganska mycket läsning.

1995-09-19

Tiden flyger iväg. Nej då. Men jag har haft det svårt en tid. Det är fortfarande ganska svårt. Jag har ingen lust att tänka tillbaka på allt som hänt, men jag kan säga så mycket att vi har fått fastställt att det är panikångest jag har. Enligt mig så började den i maj och sedan dess har det bara blivit värre. I början kände jag bara ett starkt illamående. Jag funderade på om det kunde vara panikångest. Jag har hört ganska mycket om det och misstänkte att jag hade "drabbats" av någon slags ångest. Men jag förstod inte varför det kallades för panikångest. Inte förrän efter semestern.

Men det hittills starkaste "anfallet" var igår efter att jag hade bråkat med mina föräldrar. Det jag kände var ren panik. Jag ska försöka förklara känslorna så gott det går: Hjärtat slår dubbelt så fort (säkert 120 eller mer), händerna och benen darrar, händerna domnar bort och blir iskalla. Det känns som att man har is inom sig, samtidigt som huvudet känns varmt. Och så känner man förstås det gulliga illamåendet. Hrmpf! Men, som sagt, det är ren panik. Den slår klorna i en och man känner sig helt hjälplös.

Jag är urtrött idag. Jag har fått tabletter mot depression och ångest, men de har inte hjälpt ännu. Jag blir bara trött. Jag har en annan tablett som jag kan ta i nödfall. Den är starkare och dessutom muskelavslappnande. Den är skitbra. Jag tog den nämligen när vi skulle på ett besök till PBU. Efteråt så ville jag gå in och kolla i centrum. Mest för att se om Apoteket var öppet. Men vi gick i alla fall in, och jag klarade det jättebra. På hemvägen stannade vi till och med vid tobaksaffären för att se om de hade en videofilm.

Så den här medicinen är oerhört bra (Xanor). Anledningen till att jag tar Cipramil istället är att Xanor är beroendeframkallande. Jag undrar verkligen om Cipramil hjälper. Den är så svag. Det finns mediciner som är mer än fem gånger så starka. Som tur är så klarar jag av tabletterna ganska bra. Har inte så många biverkningar. Mest trötthet. Lite illamående ibland.

Nu till ett roligare ämne. Vi sätter ut mat till fåglarna och varje dag får vi påhälsning av en manlig hackspett. Den har nämligen färg (röd) i nacken, det har inte honan. Ibland kommer den flera gånger på en dag.