Jag kunde inte somna förrän klockan två natten till idag. Först trodde jag att det var ångesten som gjorde ett besök igen, men senare insåg jag att det måste ha varit lasagnen jag åt klockan tio på kvällen. Det brukar inte vara några problem att äta så sent. Men jag ska kanske välja något lättare, typ ostmackor eller liknande.

Jag försökte lägga mig och sova, men det gick inte. När klockan var tolv så svalde jag en Xanor. Ändå tog det två timmar innan kroppen hade lugnat ner sig så pass mycket att jag kunde lägga mig i sängen igen utan att känna det där hemska illamåendet.

Nej, usch... vill inte tänka på det mer. Nu ska jag sörpla i mig lite sockerdricka och hålla koll på jobbet. När det är avklarat tänker jag sova. För säkerhets skull gör jag som igår: drar ur alla telefoner från jacken så att jag inte blir väckt ur min välbehövliga sömn. Hm, det ordet kom ut lite konstigt. Kan man säga "välbeartiga" då också? *skratt*. Sorry, bara min supertöntiga jag-har-sovit-alldeles-för-lite-humor som dyker upp från ingenstans. Man tänker alldeles för mycket konstiga saker när man är trött. Egentligen kanske det heter "välbehövda sömn" eller "väl behövda sömn", inte välbehövliga. Vad vet jag, jag är ingen svensklärare. Nåja, det lät roligare i alla fall.

Igår åkte jag och mina föräldrar ner till Linköping för att hälsa på Mårten. Det var trevligt... vi käkade god mat på en restaurang, promenerade lite i kylan. Jag hittade dessutom en häftig t-shirt i en affär i centrum. Den kostade bara 99 kr. *ler*

Just det, vi tittade på några slussar också. Det är en aning läskigt att det inte finns staket eller liknande, det är ju många meter ner till botten. Först kikade vi på Tannefors slussar. Sedan åkte vi vidare till Hackefors sluss som var rätt så imponerande... Jag tog ett foto med min mobil (den inbyggda digitalkameran). Vi får väl se hur det blir om jag lyckas få min nya blåtand att fungera i datorn. *skratt*. Ja, bluetooth alltså. Jag vann ju mobiltelefonen för ett tag sedan, men det finns ingen datakabel att köpa till utan man måste använda bluetooth. Hm, det var inte speciellt billigt att köpa blåtand-enheten till datorn så det är säkrast att det fungerar... annars blir jag arg.

Jag kommer med största sannorlikhet att få tandställning någon gång i höst... både på övre och nedre tandraden! Precis som jag misstänkte måste de dra ut fyra tänder. Det är helt enkelt för många tänder i min mun och alldeles för lite utrymme.

I alla fall så kommer det bli liknande som för ett tiotal år sedan. Tandställningen ska vara fast i ca 2 år. Sedan ska jag ha en skena i ett par år så att tänderna inte får för sig att flytta sig igen. Det är hos en privat tandregleringsspecialist, så fråga mig inte vad det kostar. Jag kan dock säga att det är i samma prisklass som ögonlaseroperationen...

Jag sa till mina föräldrar att jag kan försöka lägga undan pengar varje månad, så att jag bidrar åtminstone lite. Men farsan sa att det behöver jag inte göra. Så jag får återigen tacka mina föräldrar så väldigt mycket att de ställer upp för mig.

Nu ska jag sova. Imorgon ska jag till tandregleringskillen och visa mina tänder som inte får plats. Morsan följer med och farsan kör oss. Det känns inte så nervöst än... det är ju egentligen bara en vanlig konsultation. Han kommer säkert titta på tänderna, men mest prata om problemet. Det ska nog gå bra... även om tiden vi fått är väldigt tidigt på morgonen.

Jag undrar vad företagen tänker när de ska sätta namn på en produkt. Ofta verkar det som att det måste vara något väldigt annorlunda. Nu till exempel så sitter jag och äter "Kneipp" och dricker "Yalla!".

Fan, vad jag är slut. Jag har ett bonuskort hos Stadium (man får poäng för varje sak man köper). Ikväll hade de en vip-kväll för sina kunder. Jag funderade på att köpa ett par jeans som var nedsatta från 399 kr till 199 kr. Sedan hade jag även fått en värdekupong där man kunde få 20 % rabatt på en valfri vara.

Morsan var på bio så jag åkte med farsan. Jag hade tagit två stycken Xanor innan (sammanlagt 1 mg). Efter någon timme mådde jag fortfarande dåligt, så jag var tvungen att ta 0,5 mg Xanor till. Nåväl, vill ni höra min byxprovarkväll? Det får ni vare sig ni vill eller ej. *ler*

När vi kom in på Stadium så letade jag först och främst efter 199 kronors jeansen. När jag inte hittade dem så haffade jag en kille och frågade var de prisnedsatta jeansen fanns. Han sa att de strax skulle komma ut med dem. Under tiden snodde jag godis från en tjej som gick omkring med en jättestor skål fylld av godheter. Jag drack även några glas cider som de bjöd på där.

Till slut raddade de upp jeansen i ett hörn av butiken. Jag rusade genast dit och försökte hitta en storlek som jag trodde skulle passa. Med Levi's vet jag att jag ska ha 28, 32. Men på de här stod det olika kombinationer som t.ex: S, R eller XL, L. Till slut tog jag med mig en S, L (small i midjan och lång benlängd) och en M, L. Den senare passade bättre (jag är väl en medium-människa), men den var mellanblå och jag ville ha en ljusblå. Så jag kilade tillbaka till högen av byxor och hittade en ljus i rätt storlek. In i provrummet igen... men trots att det var samma modell så satt den inte alls lika bra. Jag bestämde mig alltså för att köpa den mellanblå.

Sedan kommer vi till 20 % rabatten. Först var det tänkt att farsan skulle köpa ett par skor. Men han hittade inga som passade. Då tänkte jag att jag skulle kolla runt i affären och se om jag hittade något som jag verkligen ville ha. Vi hamnade vid jeans-sektionen där farsan fick syn på ett par beiga, lite urblekta jeans. Sagt och gjort... jag provade dem också. Men jag var inte nöjd med blekningen, det var inte alls snyggt.

Sen upptäckte jag ett par Levi's jeans (en modell som jag redan har i mörkblått). Den fanns också i den där lite annorlunda beiga färgen. Jag fick hjälp av en anställd där att hitta rätt storlek. Väl inne i provrummet så upptäckte jag att prylen som man drar upp blixtlåset med var helt deformerad. Det var bara att ropa på den som jobbade där igen. "Oj, det var ju verkligen konstigt" sa hon, men hämtade ett par nya jeans åt mig. För sista gången provade jag jeansen som hon letat fram... och fantastiskt nog så satt de bra, var helt okej färg... även om den där blixtlåsgrejen var en aning deformerad där också (fast inte alls lika mycket som på den andra). Så jag köpte även de byxorna med 20 % rabatt.

Idag har jag inte mått så bra. Vet inte om det är solsting, ångest eller menstruationsrelaterade problem. Eller... om jag tänker efter så mådde jag rätt okej på förmiddagen och halva eftermiddagen. Jag och föräldrarna var ute vid Norr Mälarstrand och promenerade. Jag satt en stund på en sten vid vattnet och matade några unga svanar (de måste ha fötts förra året, var inte riktigt vita än). Jag gav dem brödbitar på samma sätt som till ankor, de fick ta brödet från handen. De flesta var jätteförsiktiga och nuddade knappt mina fingrar. En del var riktigt glupska och bara slet åt sig maten. Det kändes lite i nagelbanden, men annars var det inte så farligt. *skratt*

Det var nog efter det som jag kände att jag mådde dåligt. Vi hade planerat att gå längre, men jag sa att jag inte mådde bra och då vände vi tillbaka till bilen.

Just det, när vi satt där vid vattnet och njöt av solen så hörde vi plötsligt en jävla smäll. Jag trodde att två bilar krockat, men tydligen var det bara en bil som kört på något. Skumt nog så stannade bilen inte alls utan fortsatte köra trots att man hörde något konstigt ljud från den.

Oj, vad mätt jag är! De senaste dagarna har jag ätit massor av god mat. Just nu smaskar jag på ganska goda jordgubbar som inte var speciellt billiga. Innan jag lägger mig kanske jag fixar en ostmacka.

Morsan påminde mig idag om att det vore bra om jag tränade på att åka buss. Det har kanske blivit lite mycket bilåkande den senaste tiden. Det vore inte helt fel om man bara kunde hoppa på bussen, åka in till centrum och köpa sådant man behöver... Men någon dag ska det väl gå (utan Xanor). Jag får jobba vidare på promenaderna.

Nu har de jävla blåsorna dykt upp på fingrarna igen. Ända sedan jag var i Kanada 1993 och trampade på giftek (poison ivy) så kommer de fram minst en gång per år. Som jag skrivit förut i dagboken så frågade jag en läkare på nätet som sa att det kan bli så om man äter vissa saker som t.ex. mango. För ett par dagar sedan köpte jag en exotisk frukt som jag aldrig smakat förut. Kanske den satte igång hela processen igen... vem vet. Det enda jag kan göra är att ha på hydrokortisonsalva och hoppas på det bästa. *suck*

Det känns som att det enda man gör och vill göra är att sova. Men idag tog jag ändå en promenad med mina föräldrar. Vi var nere vid havet och matade ankor. Fan vad det blåste mycket... och kallt. Idag var det bara en anka som vågade komma fram till mig och ta bröd ur min hand. De andra var riktiga fegisar. *ler*

Under promenaden så mötte vi ett par killar som skulle vindsurfa. Jag rös bara av tanken på det. Okej att våtdräkterna kanske håller värmen... men ändå. Brrr!

Imorgon ska jag till mina föräldrar och äta påskmat. Det blir nog trevligt. Bara jag får sova ut mig så...

Jag är för trött för att fortsätta TV-kvällen. Tänker faktiskt gå och lägga mig nu. Det finns ju en fantastisk uppfinning som heter video som kan spela in CSI och Arkiv X.

Morsan var här idag och eftersom det var varmare idag än det varit på länge så tog vi en promenad ner till vattnet. Jäklar vad fåglarna är på hugget! De blev helvilda när jag kastade brödbitar åt dem... såg ut som att de inte hade ätit något på flera månader. Måsarna var värst. Ja, just det... de låter en hel del också. Jag tycker bara det är ett härligt ljud, man förknippar det med sommaren.

Man skulle kunna tro att måsar håller sig mest nere vid havet, men så är det inte här i alla fall. Det cirkulerar ofta mellan 5 och 10 måsar precis utanför mitt fönster. Det kan i och för sig finnas en anledning till det. Ibland är det överfullt med sopor utanför containern. Sedan finns det någon i mitt hus på första eller andra våningen som alltid kastar ut brödsmulor åt fåglarna. Fast ibland är det inga smulor... snarare halva brödskivor.

Äh, nu svamlar jag mycket igen. Det är en sak som är konstig tycker jag. Ibland när jag är trött så har jag total skrivtorka. Andra gånger bara sprutar orden ut. Det kanske är så att när man passerar den normala trötthetsgränsen och hamnar i extrem trötthet, då... öh...

Orkar inte hålla ögonen öppna längre. God na... zzzZZZ

Oj, reklampausen är snart slut. Jag får fortsätta skriva i nästa avbrott.

Idag var jag med föräldrarna i centrum. Jag köpte en telefon till dem. Det skulle egentligen ha blivit en julklapp, men eftersom den mer än 20 år gamla telefon de har haft hittills verkligen börjar krångla så tyckte jag att de kunde få den nu. Till mig själv köpte jag ett par skor. Jag är alltid glad över att jag har så små fötter för det är mycket billigare att köpa barnstorlekar än motsvarande skor i vuxenstorlek. *ha, ha*. 280 kr gick de nya dojjorna på bara.

Hrm, sen köpte jag lite mat på Vivo. Det blev en del nyttigt (baguette och frukt) och en hel del onyttigt: ett halvt kilo plockgodis, Anthon Berg marsipanbröd. Ja, det var ju jättebilligt: fem stycken för 20 kr. *mums*

Nä, nu ska jag sova. Jag kommer ändå vara trött imorgon när jag vaknar, men varje minut sömn är dyrbar.

Idag har jag inte så mycket ångest. Jag har sovit ett par timmar under dagen. På kvällen var jag ute med morsan och promenerade i snöovädret. För en stund sedan cyklade jag lite på motionscykeln. *pust*. Eftersom det inte finns några bra program på TV så tänkte jag sätta mig ner nu och se på någon video. Sen är det dags att sova.

Jag borde sova nu, men jag mår inte så bra... för mycket ångest. Sitter och tittar på Big Brother weekend. Sen ska jag lägga mig och försöka få lite sömn. Vet inte varför ångesten gör besök just nu. Kan det bero på att jag inte sovit nio timmar i sträck på ett bra tag? Oftast blir det så att jag sover 5 eller 6 timmar på natten och sedan några timmar på dagen.

Vi får väl se hur det artar sig. Jag har faktiskt funderat på att börja med Zoloft igen. Det skulle vara skönt att slippa ångesten, men jag vill inte ha alla biverkningar och speciellt inte den förstärkta panikångesten i början av medicineringen. Sedan vet jag ju att jag måste höja dosen varje halvår eller så eftersom kroppen på något sätt vänjer sig vid medicinen. Läkarna säger väl att det inte är möjligt, men varför mådde jag då sämre med nästan exakt 6 månaders mellanrum och fick höja tablettdosen varje gång?

Det mesta av snön som kom igår har smält bort. Nu får det räcka med kyla... det ska ju vara vår. Jag har inget vettigt att säga idag, så jag säger bara "god natt".

Nu har jag varit ute med soporna. Jag höll på att blåsa bort... *urk*.

Idag har jag wappat (hm, stavas det verkligen så) för första gången. Det var kul. *ler*. Jag laddade ner en polyfon ringsignal...

Jag är hemskt trött. Igår var jag ganska förkyld och drack Echinagard. Imorse när väckarklockan ringde så var den värsta snuvan borta men jag kände mig som en sömngångare. Jag hade tänkt sova efter jobbet, men jag fastnade framför datorn. Sedan ringde mitt ex... och nu är det så pass sent att man lika gärna kan gå ut och slänga soporna och sedan laga lunch.

Just det, för några dagar sedan skrev jag om min CD-brännare. Det är inget fel på den. Det var de alldeles för billiga CD-R skivorna som var dåliga. Från och med nu köper jag bara kända märken. Hm!