Jag är redan tillbaka. "K" och jag stannade inte länge på föreningen. Jag hade lovat att följa med till centrum och titta efter ett par nya skor åt henne. När vi åkte från föreningen kändes det väl okej, men sen blev det bara värre. Jag sa inget för jag tänkte att det kanske skulle gå över. Men det gjorde det inte. När vi hade parkerat och var på väg in till centrumet passade jag på att andas lite frisk luft. Det hjälpte inte heller. Vi åkte vid den här tiden på dagen för vi trodde att folk skulle vara antingen på jobbet eller i skolorna. Visst... det var ju massor av folk i centrum. Vi kom i alla fall fram till skoaffären, gick in och hon kollade på olika skor. Jag mådde för jävligt och försökte hela tiden tänka på att andas lugnt och koncentrera mig på något annat. Det gick inte alls. Sedan är det så också att jag inte vill visa att jag mår dåligt, och då fick jag anstränga mig extra för att det skulle se ut som att jag bara tittade runt lite på skorna. Vid ett tillfälle kände jag bara för att sätta mig ner och gråta... så dåligt mådde jag.

Som tur var stannade vi inte där länge eftersom "K" inte hittade några skor hon tyckte om. Hon frågade om vi skulle åka till Arninge, men då sa jag att jag inte mådde bra. Hon skjutsade hem mig... och här är jag nu. Jag känner mig väldigt ledsen just nu. Jag vill inte må så här dåligt. Jag vet inte om det var panikångest jag kände. Det tror jag inte, inte om jag jämför med hur det var förut. Det måste ha något med min yrhet och illamående att göra. Fan, jag vet inte vad jag ska göra. Ska jag till en läkare och undersöka mig så att det blir fastställt att det inte är något annat fel på mig? Eller måste jag börja med antidepressiva igen? Det vill jag verkligen inte. Eller var det här bara en engångsföreteelse? Kan det bero på att jag inte har varit ute så mycket sedan jag kom hem från semestern? Äh, det är ingen idé att spekulera. Lika bra att gå till läkaren även om jag hatar att göra det. Men först ska jag klara av psykologen imorgon...

Morsan kommer över idag efter jobbet. Jag måste nog snacka lite med henne om saker och ting. Höra om hon har några förslag. Det värsta tycker jag är att jag tog två Xanor innan jag åkte hemifrån, men de hjälpte nästan ingenting. I och för sig hann jag inte vänta på att de skulle verka... men jag tycker att de borde ha gjort någon nytta. Kanske de gjorde det... i annat fall skulle jag säkert ha mått ännu sämre.