Igår var jag hos tandläkaren igen. Hon skulle laga ett hål som låg precis bakom ståltråden som jag har i munnen. Jag har alltså fortfarande ståltrådar kvar i munnen... på baksidan av tänderna. Egentligen skulle jag ha det i 5 år. Jag har bara haft det i ca 3,5 år men igår var min tandreglerare tvungen att ta bort ståltråden så att den andra tandläkaren skulle kunna laga hålet. Men istället för att sätta tillbaka en tråd igen så ska jag få en bettskena... som kostar flera tusen. Jag vet inte vad mina föräldrar kommer tycka om det eftersom de har lovat att betala allt. Det som skulle vara en enkel sak, alltså att fixa ett hål, har istället blivit till en dyr historia med lagning av 4 hål och fyllning av 3 gamla lagningar som försvunnit under åren. Ja, och så bettskenan. Men jag får väl förklara för mina föräldrar att den kommer göra mer nytta än att bara hålla mina tänder på plats på natten. Jag gnisslar nämligen tänder när jag sover och skenan kommer skydda tänderna.

Jag gillar inte fulla människor. Igår avslutade Mårten och jag dagen som vanligt med en liten promenad i city. Jag har alltid kameran med mig och letar efter roliga, fula, knasiga, intressanta eller helt ointressanta saker att fota. När jag stod och fotade ett uteställe så kom det plötsligt fram en full kille som började prata med mig. Han undrade vad jag gjorde och jag svarade att jag fotade lite allt möjligt. Sedan lade han märke till Mårten och frågade om jag kände honom. "Ja, vi är vänner" sa jag. Då märkte jag att han ändrades till sättet och blev bara mer och mer jobbig. Men när han försökte ta tag i min kamera så fick det vara nog. Jag sträckte på mig och höll undan kameran och sa så snällt jag kunde (fast jag var förbannad) att han skulle lägga av. Det funkade... han gick iväg. Du kanske undrar varför jag försökte vara snäll mot honom? Jag tycker inte det är logiskt att reta upp en kille som är stupfull. Dessutom kände han sig nog inte så kaxig när jag sträckte på ryggen och han upptäckte att jag var mer än 10 cm längre än honom. *ha, ha*