Jag måste sluta att experimentera. Hur många gånger krävs det för att jag ska inse att jag inte kan göra saker utan Xanor? Jag mådde skit under hela filmen och kommer knappt ihåg vad den handlade om. När jag kom hit till mina föräldrar igår så slappnade jag tydligen av lite för helt plötsligt blev jag vrålhungrig. Jag tänkte efter och insåg att jag knappt ätit något under hela dagen. Ångest och mat går inte ihop för mig. Det går inte att få ner något... rent fysiskt alltså.

Jag sov inte så bra, vaknade till mitt i natten för att jag tyckte mig se en jättespindel springa upp längs väggen. Förmodligen hade jag en mardröm... men det var äckligt i alla fall. Jag somnade om efter ett tag och vaknade inte förrän efter 9 imorse. Då mådde jag ännu sämre. Ångesten grep tag i mig med sina klor och det kändes som att jag skulle... ja, jag vet inte. Det var väldigt obehagligt. Efter ett par timmar kände jag mig en aning bättre.

Nu är det väl sådär. Jag ser inte fram emot när det blir mörkt ute... det är oftast då ångesten kommer krypande. Men jag har bestämt mig för att om jag börjar må dåligt ikväll så tar jag Xanor. Nu ska jag fortsätta kolla på TV. Hej då...