Nere

Kom just hem från Ladies night. Det var överraskande kul trots världens huvudvärk och ångest.

Jag hade bestämt med Mårten att jag skulle till honom nästa fredag och stanna ett tag... men jag mår skit så han erbjöd sig att hämta mig redan imorgon. Jag nämnde det till min mamma och hon såg sur ut. När jag frågade varför hon var sur så sa hon att hon inte var det. Något jag hatar är när folk ljuger för morsan såg skitsur ut... eller kanske besviken. Vaddå, jag kan inte rå för att jag mår dåligt. Eller tror hon att det beror på henne eller farsan? Jag vet inte själv varför jag sover bättre hos Mårten. Men varför fundera över det? Är det inte bra att jag hittat något ställe just nu där jag mår bättre? Min hälsa är väl viktigare än var eller hos vem jag sover?

Det är inte bara på grund av ångesten jag är deppig. Som vanligt när jag gjort något kul så blir jag nere för jag vill göra mer kul... fast helst utan att må dåligt förstås.

Nu ska jag sova (försöka) för natten till igår (lördag) sov jag inte många timmar. Trodde det skulle bli lite bättre när jag började träna igen men jag märker ingen skillnad.

God natt från en ledsen Vivi. Jag känner nästan för att gråta... och nej, det beror inte på att jag ska ha mens på måndag.