Livet är skit. Jag hoppas jag dör under sömnen men det kommer självklart inte hända. Nej, imorgon kommer vara som alla andra dagar. Man vaknar, öppnar ögonen och tänker: "fan, ännu en dag att lida igenom".

Jag har fått ett par panikattacker den senaste tiden. Det är inga superstarka attacker men jävligt obehagliga ändå. Jag käkar Xanor nästan dagligen. Jag känner efter hur jag mår på morgonen och doserar efter det. Oftast blir det två på morgonen och kanske varannan dag två till på kvällen. Ibland blir det dock mer på grund av saker som händer eller idiotmänniskor. 4 st Xanor per dag gånger 0,5 mg... 2 mg per dag oftast alltså. Idag blev det totalt 2,5 mg... för hela dagen var superjobbig.

För några veckor sedan testade jag att vara utan Xanor. Det gick väl sådär. Jag klarade av ett par dagar. Sedan gav jag upp på grund av min cancer som kanske finns kvar, coronaviruset, jobbig morsa, stressig vän, idiotgrannar som låter jämt, strul med företag, oron över att jag fått en ny psykiater som just nu bara skriver ut ett paket Xanor åt gången tills jag träffat henne...

Folk dör ju som flugor över hela världen. Varför ska jag överleva och plågas? Vad är det för mening med det? Jag tillför inte någonting till någon. Nej, istället dör folk som Adam Alsing som verkade vara en trevlig kille och omtyckt av många... och som jag tydligen hade 15 gemensamma vänner med... ser jag nu när jag går in på Facebook.

Företag går i konkurs, folk överallt (både ute och på nätet) verkar vara irriterade, vissa håller avstånd... andra går eller står precis bredvid en. Folk klagar på andra som inte bär mask. Hallå? Det finns inga masker tillgängliga att köpa... jävla puckon. Folk som däremot har lyckats få tag i någon mask och bär den ute blir istället sedda som sjuka och folk undviker dem. Helt idiotiskt. Dessutom tror jag inte man kan skydda sig helt och hållet mot viruset. Inte ens om man skulle gå med skyddsdräkt på sig resten av livet... ja, tills man dör av viruset förstås.

Jag tror inte första vågen är slut på långa vägar. Antalet smittade och döda kommer fortsätta öka. Sedan kanske det lugnar ner sig... tills våg två eller tre kommer. Och vem vet hur snabbt viruset muteras? Eller om det dyker upp ett annat virus som avslutar det som covid19 inte kunde...

Jag är inte ett dugg rädd för att dö. Jag gick igenom hela den fasen när jag upptäckte min cancertumör. Äh, klockan är över fem på morgonen så jag säger bara en sista grej: att dö är enkelt... att leva... det är det som är svårt.