Jag är trött på det här skitlivet. Orkar inte mer snart. Ingen skulle sakna mig ändå. Jag gick in på Mårtens facebook och jag känner inte ens igen personen han är där. Min morsa snackar bara sin egen skit. När jag för någon dag sedan visade ett aktivitetsarmband så lämnade hon rummet medan jag pratade med henne. Dessutom hade hon innan lovat betala den men det har hon tydligen glömt och hon klagar hela tiden över att saker och ting kostar. Sen har hon ljugit för mig och horat ut sig till någon sliskig karl som bara utnyttjar henne. Jag frågade tidigare om män i hennes liv osv men hon har alltid sagt att hon träffat tjejkompisar. Jag HATAR folk som ljuger. När jag var 6 år berättade min farsa för mig att morsan var otrogen. Morsan försvarar sig med att farsan också varit otrogen. Dåligt jävla argument. Hur fan tänker man när man horar med en på jobbet medan ens man och 6-åriga barn är hemma? Helt jävla sjukt. Sådana människor förtjänar inte att leva. Hon kommer nog dö snart ändå, förmodligen av corona.

Livet är så fucked up. Jag som vill dö kan inte dö. Varje gång jag varit ute och handlat har jag önskat att jag ska bli sjuk och dö. Jag blir inte ens förkyld. Däremot är jag 79% säker på att cancern är tillbaka. Ja... där har vi ju det. Doktorn sa att jag ska undvika östrogen eftersom det inte är bra för min cancertyp. Hon ville att jag skulle sluta med p-piller och dessutom ta anti-östrogenpiller. Socker är inte heller bra när man har cancer. Perfekt, sojabönor och socker blir min diet tills jag dör.