Jag sitter och kollar på Big Brother... förstås för det är ju fest. Paaarty!!!! Nej, så kul är det inte. Men det är intressant att lyssna på två personer som pratar med varandra... fast samtidigt bara pratar om sig själva. Det här är ju trist, tror att jag ska lägga mig snart. Min hals känns fortfarande fucked up. Det tog ganska lång tid att somna igår... igen. Skitjobbigt.

Kan det inte hända något kul snart? Visst, förra veckan lyckades Mårten få med oss på en VIP-lista till ett event på en klubb. Det var coolt. Vi kom till stället samtidigt som Arne Weise och han var snäll och lät oss gå före... fast han kom in fortare ändå för alla vet ju vem han är och behöver inte ens kolla om han står med på någon lista. Jag vet inte varför vi inte fotade... åh, irriterande ljud i Big Brother... tack Martin för att du tog bort köksredskapen från Sonia... *ha, ha*. Var var jag? Jo, det har nästan blivit som en grej att jag fotar Mårten med olika kändisar. Det är skitkul tycker jag. Arne var upptagen med olika människor som drog i honom under kvällen men jag fotade Mårten med någon snubbe som tydligen sjöng i... Boppers? Jag har ingen aning om vad det är... *skratt*. Sedan fotade jag också Mårten med de glada bröderna Rongedal.

Jag ber om ursäkt om jag skriver lite osammanhängande ibland. Det är för att jag lyssnar på Big Brother samtidigt. Men, det kommer bara pågå i... ett tag till. Jag tror att programmet slutar i juni någon gång.

Nej, nu ska jag ta min hostmedicin och sedan ska jag hoppa i badet. Det är lingonvecka nästa vecka... blä. Jag är trött redan nu. I och för sig är det en ganska skön trötthet... men ändå. Jag vill inte vara sjuk längre. Tror att jag kanske ska testa att gympa lite imorgon... åtminstone köra lite yoga eller balansövningar.

För någon dag sedan så gjorde jag en wildlife rescue... kan man väl säga. Mårten och jag skulle åka från mina föräldrar sent på kvällen och när vi svängde ut från garageuppfarten så tyckte jag att jag såg något som rörde sig mitt i vägen. Jag klev ut från bilen och gick fram... och såg att det var en padda... eller kanske en jävligt stor groda. Den var större än min hand i alla fall. Den verkade ganska slö och det var inte särskilt svårt att fånga den. När jag tog upp den kände jag att den var ganska torr... vilket inte var så konstigt eftersom det är ca en kilometer till närmsta vattendrag. Mårten och jag tog med oss paddan i en stor ytterkruka som jag lånade av morsan, åkte till vattnet och så släppte jag ut den. Paddan hoppade i vattnet nästan direkt och simmade snabbt över till andra sidan. Jag hade gärna stannat och tittat lite mer på den, men det var svinkallt ute och Mårten verkade inte vilja vara kvar.

Jäklar vad mycket dricka de har fått i Big Brother ikväll. Själv dricker jag bara min hostmedicin... men inte den jag fick först från läkaren. Den medicinen är bara skit, hjälper inte alls. Dessutom mådde jag inte så bra av den... fick nästan ångest. När jag kollade på vanliga biverkningar så förstod jag varför; yrsel, huvudvärk, hjärtklappning, darrningar och oro. Och när Mårten och jag skulle handla på morgonen... i måndags så fick vi nästan åka till akuten för jag fick en sådan jävla hostattack och när jag försökte andas in luft kom det knappt ner någon och det lät jättehemskt. Det släppte efter ett tag... men det var skitäckligt. Mårten och jag tittade på nätet för att försöka komma ihåg vilken hostmedicin jag fick för något år sedan och jag mindes att den innehöll något morfinliknande och då fanns det egentligen bara en det kunde vara: Cocillana-Etyfin. Ett av de verksamma ämnena är etylmorfinhydroklorid. Mårten hjälpte mig att ringa läkaren så jag fick den utskriven. Jag började igår kväll och redan nu märker jag skillnad. Jag hostar inte lika mycket och jag låter inte lika hes som tidigare. Den här gången ska jag spara etiketten så att jag minns vad jag ska ha nästa gång jag mår dåligt. Smaken minns jag i alla fall, det är som myggmedel. När jag berättade det för min morsa så sa hon helt allvarligt "jag vet inte hur det smakar". Men hallå... inte jag heller. Självklart menar jag ju att det smakar som myggmedel luktar. Gamla människor alltså...

Nej, nu ska jag kolla vidare på Big Brother... men inte hur länge som helst. Jag måste upp klockan åtta för Mårten ska köra mig till kiropraktorn. Det kostar 500 kr per gång man går dit... men det känns som att det hjälper att knäcka lite här och där. Dessutom är det mina föräldrar som erbjudit sig att betala för det.

Jag fortsätter skriva för Mårten är en mupp just nu. Varför måste alla avbryta mig precis nu när jag knappt kan prata. Så jävla idiotiskt! Jag blir så förbannad! Alla är så jävla otrevliga. Det är samma med mina föräldrar. Jag ska fan gå omkring med musik i öronen hela tiden så jag slipper prata eller umgås med någon.

När jag ändå klagar... jag har fortfarande ont vid svanskotan så jag ska tillbaka till kiropraktorn snart och höra vad han har att säga.

Vädret är skit... Mårten är stressad för det mesta... mina föräldrar var på dåligt humör idag. Speciellt min morsa. Det känns som att jag tappar kontakten... nej, inte kontakten... samhörigheten med mina föräldrar. Jag har en teori. Jag tror ju på ödet, inte blint men det händer så mycket skumma sammanträffanden i mitt liv och annat som kanske skulle få andra att tro att de var i en psykologisk rysare. Hm, det lät sjukt. Nåväl, det är svårt att förklara. Men jag kom att tänka på att de ökande dåliga vibbarna mellan mig och mina föräldrar kanske är för att hjälpa mig att klara av den tid då de inte längre lever. För ca 2 år sedan fick jag panikångest bara av tanken att vara utan föräldrar. Det låter kanske hemskt men just nu känns det inte lika jobbigt. Vem vet, det är kanske bara ett hälsosamt tecken på att jag börjar bli en egen individ...

Hm, det där lät ju också flummigt. Utan mina föräldrar och Mårten skulle jag ju inte klara något alls. Jo, med en hel del Xanor men jag kan ärligt talat inte se någon mening med att leva utan... en bra vän framför allt. Jag vet inte om jag har skrivit det här tidigare men om jag inte hade päronen och Mårten så skulle jag ta livet av mig direkt. Vem ska jag vända mig till liksom? Knappast morsans konstiga vänner och mina släktingar bor i Canada och jag har ingen vidare kontakt med dem.

Blä, känner bara för att skriva av mig. Nu kom jag av mig... det händer väl när man plötsligt hör på radion "I just had sex". Det verkar vara poppis att chocka radiolyssnare just nu. Fast jag måste erkänna att jag gillar Enrique Iglesias låt "Tonight I'm fucking you". Gillar man inte grovt språk kan man ju lyssna på den snällare versionen "Tonight I'm loving you". Äh, skit samma. Alla svär och snackar skit... nu måste jag sluta. Mårten vaknade nyss. Hej så länge...

Allt är bara skit. Hela dagen var fucked up. Vi var ute på Stockholms kulturnatt eller vad det nu heter. Det var urtråkigt. Jag blev sugen på Hägges sockerfria rulltårta... drömrulle. Vi letade i säkert 7 olika affärer men hittade bara några i en butik... där bäst-före-datumet var mitten av januari... i år. Sedan var det en massa andra saker som också bara... usch, fick en jobbig hostattack. Måste gå och snyta mig och dricka lite vatten eller kanske sockerfri läsk.

Fan vad jobbigt, hostan blir ju bara värre. Jävla skit. Helt bortslängda pengar... 150 kr hos jouren och ca 300 kr för medicinen. Jag fick cash från päronen för läkarbesöket men jag ska fråga om de kan pröjsa medicinen också. Min plånbok är tunn. När man är sjuk har man inte råd att bli sjuk... eller sjukare rättare sagt. Det är för jävligt.

Orkar inte med hostandet längre... jag börjar må illa av ansträngningen.

Jag har varit uppe i snart ett dygn. Nja, inte riktigt... men om ca 4 timmar. Jag har en jävla hosta och slem som inte kommer upp. Mårten och jag var hos en läkarjour tidigare idag och fick utskrivet brustabletter som löser upp slemmet och...

Ett ögonblick, jag måste ta på mig hörlurar för Mårten snarkar som en jävla... bulldozer... äh, en jävla massa decibel i alla fall. Jag hostar mycket och högt men han bara sover. Han skulle nog inte ens märka om jag dog mitt i ett hostanfall.

Nåväl, förutom brustabletterna fick jag också en flytande medicin mot hosta. Läkaren sa att det inte fungerar direkt... fan, jag borde ha skrivit upp hostmedicinen jag fick för något år sedan, den var jävligt bra. Jag vågar inte lägga mig för så pass mycket jag hostar nu... det skulle bli ett helvete att försöka sova. Så jag får väl vara vaken... imorgon när mataffärerna öppnar så åker vi och handlar och sedan får jag försöka sova när Mårten släpper av mig hos mina föräldrar.

Vilket tjafsande det är i Big Brother. Inatt är det Rodney och Patrik som inte kan sluta reta varandra. Jag gillar inte någon av dem men jag får lite scary vibbar av Patrik... han känns en aning psycho. Oberäknelig är nog ordet jag letade efter. Han verkar vara typen som går omkring och låtsas vara lugn men inombords kokar han nog av ilska och jag tror att när han väl når en viss gräns så flippar han ut totalt. Jag kan förstås ha fel... men jag brukar oftast gissa rätt. Det hör väl till min stenåldershjärna. Panikångest, att jag blir extra alert när jag känner brandrök, konsten att läsa av människor m.m. var nog bra att ha på stenåldern. Hrm... ja.

*host*. Jag har tagit Bromhexin... nej, det finns ju inte längre... Bisolvon som är samma sak borde göra att det blir enklare att hosta upp slemmet. Men jag har ingen aning om jag kan sova. Jag ska väl försöka nu ändå antar jag.

De senaste två nätterna borde jag ha sovit runt 18 timmar... men jag har bara sovit ca 5. Det samlas en massa slem i lungorna så jag kan inte andas. På dagarna är det inga problem, jag hostar bara upp det. Men när jag försöker sova... usch. Vet inte om jag orkar med en likadan natt till.

Inte konstigt att fiskarna kommer bra överrens... de är ju från samma familj: karpfiskar. Vilken slump att jag skulle råka få hem just sådana. Coolt.

*host*. Mår inte bra än. Sov mindre än 2 timmar natten till idag. Hoppas det blir bättre inatt.

Mina fiskar är gulliga... trots att de alltid vill ha mat. Dessutom är de smarta. Det finns kameror som har ansiktsigenkänning... och jag tror fan att guldfiskar har det också. Jag sökte lite på nätet och det verkar som att det finns fler som delar min uppfattning. När jag sitter med sidan mot akvariet så ser jag i spegeln att de simmar omkring. Men så fort jag vänder på mig och de ser mitt ansikte så börjar de tigga efter mat. Just det, tror att jag har glömt nämna att jag köpte fler småfirrar. Det är ju en stimfisk och alla säger att man ska ha minst tio så jag köpte 7 st till. Nu är de alltså 11 totalt... 13 med guldfiskarna. Jag har kollat upp vad de små heter: zebrafisk.

Nu är jag hemma hos mina föräldrar igen. Jag känner mig riktigt deppig idag. Är fortfarande sjuk... snuvan håller i, inte lika mycket som förut men den är där och det är jobbigt att andas via näsan. Jag är uttråkad. Visst, Mårten och jag var på mässa idag och jag plockade på mig både pennor, gulliga mjukisfigurer och allt annat som var gratis. Jag hjälpte även Mårten med att samla mängder av gratisgodis till hans brorsbarn. Det blev säkert mer än ett kilo totalt... som jag fick ihop alltså.