Hello. Och goodbye. Nu sticker jag ner och glor lite på TV. See you later.

Idag fick jag brev från "P" och "N". Tänker inte skriva till någon av dem. Orkar inte förklara varför. Det bara är så. Idag skulle jag ha åkt till centrum och hämtat ett paket. Hm... jag kan nog fortfarande åka om jag vill. Nej, vi tar det i morgon.

Har ingen lust att gå ut idag. Det regnar. Igår var jag i stan och köpte en CD-skiva. Om en timme ungefär så ska jag titta på en film på Filmnet som heter "Glädjens stad" eller "City of joy".

Har precis skrivit färdigt ett brev till "M2". Ska skicka det i morgon. Hoppas att han svarar. Jag vill inte mista honom. Nåväl, vi får väl se hur det går. God N.

Nu har jag inte tid att sitta här och vädra mina tankar. Vi hörs.

Vad hände i morse? Klockan 05:00 knackade... nej, bankade mina s.k. föräldrar på min dörr. Varför? Jo, för att den var låst. Varför låser jag den? Jag vill vara ifred förstås.

Har läst ca 220 sidor. Har ca 120 kvar. Orkar inte läsa mer nu. Är jättetrött.

Hej. Jag har börjat läsa en bok tidigare idag som heter "Kärlekens ondska". Den är faktiskt ganska bra. Och språket som författaren använder är väldigt likt det jag skriver när jag försöker skriva en berättelse. Det är nästan som om jag hade skrivit boken själv. Ruskigt, men sant.

Har just pratat med "A2" på telefon. Han är så rolig, för när jag svarade sa han: "Hej. Det är "A2" från Gävle". Ungefär som att jag skulle ha glömt bort vem han var. *hi, hi*. Nej, nu fortsätter jag att spela på datorn. Jag är ganska snorig och hostar, så jag tog en tablett imorse.

Har skrivit brev till mina brevvänner. Imorgon väntar ännu en helvetesdag. Nu har jag ont i huvudet också. Toppen.

Hej. Jag är fortfarande här. Vet bara inte vad jag ska skriva. Jag är så förbannad att jag inte kan tänka.

Jag är så jävla sur. Det verkar som att jag inte får åka. Fan vad jag ska göra livet surt för dem. Det kan du ge dig attan på. De ska få LIDA. Fan! Revenge är allt jag tänker säga. Och det värsta är att båda jävlarna låtsas som ingenting. Jag hatar det. Morsan ska ringa till "M2". Vad hon säger skiter jag i. Jag skiter i henne och farsan också. De kommer aldrig att få se ett leende på mina läppar igen, och de kommer aldrig att få höra vänliga ord från mig. Och vad fan kommer "M2" att tro om mig? Han kommer förmodligen inte att höra av sig igen. Tack så hemskt mycket, jävla föräldrartyper.

Hej. Jag har inte diskuterat resan med morsan än, men det måste vi ju göra förr eller senare. Morsan försöker nog förhala det, men jag tänker ta upp det imorgon. Om hon är så himla orolig kan hon följa med. Hrmpf!

Nu har jag lite mindre feber.