*atjooo*. Jag är fortfarande halvtäppt i näsan. När Mårten var här och vi åkte till Willys för att handla så stirrade alla på mig när jag pratade... förmodligen för att jag låter riktigt sjuk. Min röst är skrovlig och man hör att det säkert sitter två feta snorklumpar någonstans långt in mot bihålorna... eller vad fan det nu heter. Folk verkar vara livrädda för influensa och förkylning. Jag gillar inte heller när jag möter någon som låter dunderförkyld, men jag brukar inte glo på människan som om den hade någon dödlig sjukdom. Sånt irriterade mig idag... så jag hostade lite extra bara för att retas.

Trots att jag inte känner så mycket lukt så tyckte jag att det börjar lukta vår ute. Inte för att jag var utomhus särskilt länge... men det var nice. Det känns som att ljusare tider är på väg. Med väder och sådant alltså, inte allt annat.

Nu är det ledigt i badrummet så jag ska ta med mig mp3-spelaren och ta hand om tänderna och baken. Min kiropraktor sa att jag kan fortsätta med Voltaren gel... så då gör jag det. Jag måste bara komma ihåg att smörja in mig oftare. Hittills har det bara blivit på kvällarna innan jag ska sova.

Jag är trött på att snyta mig. Har du någonsin haft snor som varit som halvtorkat lim? Det är så det känns för mig. Det sitter så djupt in också. Blä. Allt är blaj. Jag ska borsta tänderna och sedan ta min tub Voltaren gel och smörja in området så nära svanskotan jag kan komma. Ja, det gör fortfarande ont. Jag börjar tröttna på det också. God natt!

Jag är som en gamling idag. Jag hör dåligt och mina smaklökar är inte riktigt som de ska. Varför? Min förkylning sitter fortfarande i. Har haft den sedan i måndags... jobbigt. Jag tog nässpray varje dag tills igår. Idag har jag försökt klara mig utan men det går sådär. Ibland får jag andas via munnen för att det är täppt. Usch. Jag skippar kiropraktorn... igen. Får väl skjuta på det en vecka till. *suck*

Imorgon ska jag ta det lugnt men på måndag kommer Mårten hit en stund på dagen. Det blir kul. Sen ska jag kurera mig och bada på tisdag för på onsdag dyker Mårten upp igen. Yippie! Nu på vintern när det är mörkt, kallt och tråkigt är varje chans att komma utanför dörren fantastisk... tycker jag i alla fall. Min ångest tycker annorlunda. Men det är ju därför man har mediciner. Terapi har jag tappat tron för lite... för jag märker inte att det blir enklare hur många gånger jag än är ute och åker med Mårten. Fast terapi går kanske ut på att man ska lära sig att klara av ångesten i jobbiga situationer... hur man nu gör det. Man säger ju inte till någon med migrän att "kämpa inte emot, acceptera smärtan men låt den inte styra dig". Que?

Varför sitter jag här och leker doktor och patient när jag kan spela Tetris? Jag vet inte. Hej då!

Kan det inte vara sommar snart så man får vara själv? Ibland orkar jag inte med mina föräldrar. Min morsa verkar ha vaknat på fel sida idag. Hon är skitsur. Min farsa "råkade" ta några av mina tomater. Jag fattar inte att han efter en så lång tid inte lärt sig vilken som är min hylla i kylskåpet. Visst, han är gammal... men jag blir sur ändå. Vem vet, någon dag... typ i övermorgon när mina äpplen är slut så glömmer jag kanske också bort vilken hylla som är min och råkar ta några äpplen från dem. Nej, jag skulle inte kunna göra så. Jag frågar om jag behöver något. Men jag har annat att äta... jag fick t.ex. en massa konserverad frukt från Mårten.

Jag är bara så trött på allt. Varför måste det vara sådana extrema kontraster? Kan man inte få ha det "normalt" och ibland lite extra kul? Nej, istället är det som en knäpp lasagne bestående av ångest, förkylning och smärta varvat med vinster och roliga events. Jag skulle bara vilja ha någon dag utan jobbiga saker och irritation... bara en lugn, rofylld dag. Men sådana finns tydligen inte.

Äh, jag ska kolla vidare på TV. Det är fan den bästa uppfinningen någonsin... att man kan få fly verkligheten för en stund... eller snarare hela dagen.

Ja, just det... igår var vi och såg Ljust & Fräscht igen. Det var en hel del ändringar som de hade gjort från när vi var testpublik. Det var kul i alla fall. Jag såg några bekanta ansikten i mängden... Jonas Gardell satt ett par bord ifrån oss... och så tyckte jag att jag såg Petter en bit närmare scenen vid samma långbord som vi satt vid. Annars var det nog mest företag som hade köpt platser. Oerhört intressant va? Jag vet... jag ska lämna tangentbordet nu och knappa på fjärrkontrollen till TVn istället.

Yippie! Jag måste kurera mig till imorgon kväll. Varför? Jo, Mårten har vunnit biljetter till samma föreställning som min morsa! *ha, ha*. Skitkul. Jag ska genast öppna Echinagardflaskan och påbörja min förfriskelse. Kan man skriva så? Skit samma. Jag är superglad!

Blä, jag är sjuk. Men det är tur att jag har en vän som Mårten. Han köpte mat, sockerfri choklad, konserverad frukt och en filt för jag frös som 17. Nu är jag hemma hos mina föräldrar. Igår innan jag lade mig tog jag tempen och då visade den +38,1 grader. Imorse var det bara +37,0. Men jag misstänker att det kommer öka under dagen. Jag är fortfarande snorig och jag känner mig seg. Idag ska jag bara vila och dricka mycket vätska.

*atjooo*. Jag är snorig idag så jag dricker Echinagard och när Mårten kommer om en stund och vi åker hem till mig så ska jag ta nässpray.

Min morsa fick rolig post idag. Hon har vunnit biljetter till genrepet av Ljust & Fräscht. Jag känner mig bara en liten aning avis. *ha, ha*. Nej, men det är ju kul för henne. Jag får försöka vinna biljetter till andra grejer istället.

Nej, nu måste jag snyta mig och göra mig i ordning.

Toppen... solen skiner... men det ser ut som att det småsnöar. Blä!

Nu har jag skrivit in alla anteckningar jag hittade från 80-talet. Fast jag har för mig att jag någonstans har ett par noteringar till... när jag precis hade lärt mig skriva och skrev "jåba" istället för "jobba". *ha, ha*.

Nej, nu ska jag byta vatten i akvariet så att fiskarna blir glada.

Nej, nu är det sent. Jag fortsätter skriva mer imorgon om det glada 80-talet. Inte för att jag tyckte att det var särskilt glatt... men vad vet jag. Jag minns inte så mycket från när jag var jätteung.

Min morsa hittade en stor kasse papper och anteckningsböcker när hon var ute i garaget förra hösten. När jag gick igenom allt (för det var mina urgamla grejer från skolan) så hittade jag några dagboksanteckningar i tre av häftena. Så jag ska skriva in dem här tänkte jag. De hamnar längst ner... för den äldsta noteringen är från 1986. Jag skriver in allt precis som det är... med stavfel och allt.

Jag känner mig deppig. Det är bara på grund av ångesten... tror jag. Allting känns ännu mer meningslöst än tidigare. Klockan åtta ska jag se Stjärnorna på slottet, sen hänger jag väl här en stund och sedan flyr jag verkligheten och beger mig till drömmarnas underbara värld. Nja, om man inte råkar ha en mardröm förstås. Vad är det för dag idag? Lördag va? Då stiger jag upp nio imorgon och gympar. Om jag är sjukt trött så går jag kanske och lägger mig redan efter TV ikväll.

Ibland undrar jag om jag inte borde ha blivit försäljare. Om jag inte haft mina problem förstås. Jag brukar vara rätt bra på att övertyga folk om saker och ting. Jag vet inte varför men det händer ofta att folk jag inte känner kommer fram till mig och frågar om hjälp. Senast igår när Mårten och jag var och handlade så var det en kille som dök upp framför mig och sa att han kunde behöva lite kvinnlig hjälp. Han skulle köpa strumpbyxor till sin tjej men visste inte vilken sort han skulle ha. Jag är ingen superexpert på det jag heller men jag kunde hjälpa till lite i alla fall. Andra gånger när Mårten och jag är i butiker eller ute på marknader och jag testar typ leksaker eller andra prylar så brukar folk också köpa just de sakerna. Även i mathyllorna verkar folk vilja ha det jag köper. T.ex. så säljer vissa affärer sockerfri sprejgrädde. Jag gick fram till hyllan och sa till Mårten "åh, kolla de har den sockerfria grädden". När jag gick därifrån såg jag att först en och sedan två kvinnor också norpade åt sig varsin sprejgräddflaska.

Det är kul att även min morsa och Mårten lyssnar på mina råd. Jag har en mp3-spelare som jag är supernöjd med, framförallt för att den har mycket bättre radiomottagning än alla mina andra mp3-spelare (jag har en hel del, fast jag har vunnit de flesta i tävlingar). Den har även plats för minneskort så man kan ha mängder av musik, kanske nästan hela CD-samlingen. Min morsa köpte en likadan för några veckor sedan och för några dagar sedan köpte även Mårten en. Jag kunde inte låta bli... så jag köpte också en, fast i en annan färg än den jag redan har.

Men nu blir det slut på shoppandet. Jag ska försöka spara en slant eller två varje månad så att jag kanske kan ha lite kul på semestern. Det enda jag behöver är ett par sommarsandaler. Helst ska de vara snygga och bekväma... men jag tvivlar på att jag kommer hitta den kombinationen. Men jag ska ändå hålla utkik i vår.

Blä, nu känner jag mig lite ytlig. Kanske för att jag inte vill gräva i mina känslor just nu. Förresten måste jag sköta om mitt yttre lite extra de närmaste veckorna för Mårten vann en jättecool tävling. Den innebär kanske lite mingel med kändisar och då vill man vara så fin man kan. Det känns både spännande och lite läskigt... men kändisar är ju också människor. För någon vecka sedan var Mårten och jag på en repetition av showen Ljust & Fräscht. Vi satte oss lite diskret längst bak i stora salongen på Berns. Tror du inte att Fredrik Lindström och Henrik Schyffert tog upp just Mårten och mig för att vara en del i sketchen eller vad man ska kalla det. Vi fick låtsas vara ett par som gick omkring i lokalerna på Berns precis som om vi skulle köpa det. Det var jättepinsamt men Fredrik och Henrik såg lite nervösa ut de också. *skratt*. Vid ett tillfälle kändes det jättepinsamt så jag tänkte att jag måste ju fan säga något. Så när de sa något i stil med "vad säger ni, slår ni till för 90 miljoner, det är jättefina lokaler" så svarade jag "nja, det känns lite för litet". Jag vet inte om jag tyckte att det var ett särskilt roligt svar jag kom på men flera i publiken skrattade och Henrik sa "åh, någon som är ironisk". Han sa det på ett roat sätt så jag antar att jag inte gjorde bort mig helt och hållet. *ha, ha*.

Mårten har varit här i ett par dagar. Det har både varit kul och jobbigt. Vi var bland annat hos banken för jag ska skita i Plusgirot och byta till en riktig bank. Allting kostar hos Plusgirot... man kan inte ens betala till bankgiro eller bankkonto utan att de drar ca 3 kr per räkning. Sen har de tagit bort funktionen e-faktura. Och så finns det en massa andra minus som jag inte orkar räkna upp.

Saken är i alla fall den att jag hade inte tagit någon Xanor innan vi gick till banken. Jag vet inte varför, jag trodde väl att jag skulle klara av det ändå. Det var skitjobbigt! Ångesten smög sig på men jag försökte fokusera på annat. Efteråt kände jag ändå att "ha, jag behövde inte Xanor". Resten av dagen mådde jag sådär. Men... på natten när vi skulle sova så sköljde ångesten över mig som en hink med kallt vatten. Så stark ångest har jag inte haft på evigheter. Jag var tvungen att stiga upp och ta Xanor. Mårten pratade med mig en stund och det hjälpte lite men ångesten höll sig kvar. Sedan somnade jag, men det var nog mest av utmattning. Jag förstår inte varför... men ofta när jag har så stark ångest så fryser jag ena stunden så mycket att jag skakar. Nästa sekund blir jag alldeles varm. Och så är det som att kroppen glömmer bort att andas. Det är inte så att jag håller andan utan det känns bara som att hjärnan har så fullt upp med annat att själva andningsmekanismen stängs av. Skitäckligt. Experter skulle säkert säga till mig: "Det är inget farligt, det går över och du dör inte". Nej, men hur ska jag stå ut med framför allt ångesten? Det spelar ingen roll att jag säger till mig själv att det går över... jag mår ju lika jävligt ändå. Man kan inte fly undan ångesten... och att kämpa emot den är lika meningslöst det också. Jag personligen tycker att terapi är bullshit, det enda som verkligen hjälper är Xanor.

Äh, nu orkar jag inte skriva mer. Jag tappar tråden så ofta ändå... för jag tog 2 st Xanor imorse, 2 st Xanor igår morse och 2 st Xanor natten till igår. Jag ska försöka att inte tänka på hur jag mår imorgon för då tar jag självklart ingen Xanor. De här dagarna tog jag bara för att jag första ångestdagen mådde dåligt, dagen efter för att vi var hos banken igen och idag för att vi var på bio.

Igår eller om det var dagen innan så hade jag djävulskt ont vid svanskotan. Jag vet inte vad det är för fel. Jag får prata mer med kiropraktorn nästa gång jag träffar honom. Mårten och jag var i alla fall hos apoteket och köpte Voltaren gel. Jag har bara använt den igår innan jag gick och lade mig och imorse... så vi får se om det hjälper längre fram... tidsmässigt alltså.

Nu ska jag ner och göra morsan sällskap när vi käkar middag. Jag ska inte äta så mycket, tänkte bara knapra på lite tunnbröd.

Jag har redan gympat och ätit frukost. Nu ska jag bara vakna också. Känner mig tröttare än tröttast.