Läkare brukar alltid säga att mina blodprover är bra. Men doktorn på neurologen sa att jag haft en aning för låg nivå av kalium de senaste gångerna. Jaha, varför har ingen sagt det tidigare? Han rekommenderade att jag ska äta banan varje dag. Jag testade det men det var för jobbigt. Ska hitta andra källor istället. Men nu ska jag sova... om jag inte mår allt för illa av yrseln.

Yrseln känns värre idag. Det är farligt att titta upp när det nästan är fullmåne. Nej då, jag böjde bara huvudet bakåt för att kolla på månen tidigare ikväll och då blev jag jätteyr. Det blir likadant om jag böjer huvudet framåt också. Jag får ta det extra lugnt i helgen.

Huvudvärk, magvärk och bråckvärk. Hej Alvedon! Nu ska jag släpa mig tillbaka till TVn och se på något. Om några timmar kan man äntligen gå och lägga sig... sova... drömma... och glömma.

Det höll på att sluta illa för den nya madrassen. Som tur var upptäckte jag det nyss när jag var på toa. Fast först fick jag en mindre chock när jag såg blodet och tänkte "varför blöder jag?". Någon sekund senare när jag tänkt efter vilken tid på månaden det är så insåg jag att det stämde. Jag har helt enkelt glömt bort det bara. Det har aldrig hänt förut... men det är så mycket annat som snurrar i huvudet; operationen, fiskens död, yrseln... Ja, den snurrar verkligen. Hm, jag kan tydligen inte låta bli att skämta även fast jag mår dåligt. Men det kunde ha varit värre... måendet alltså... fast ångesten kryper sig fortfarande på ibland efter senaste sjukhusbesöket. Nej, nu ska jag sova. Va, är klockan inte ens 22? Jösses...

Är ganska borta idag... hjärnan tar nog en paus från allt. Förutom bråcket så har jag även ont i huvudet idag. Tror det började igår... när Mårten och jag fick åka tillbaka till IKEA (ja, jag har sängen här redan) och köpa en bäddmadrass. I vanliga fall brukar jag bara ha ett madrasskydd på en resårbotten... för jag gillar att sova på hårt underlag... men nu blev det lite för hårt så jag köpte en 5 cm tjock madrass. I alla fall, innan jag köpte madrassen ville jag förstås testa den på en likadan säng som jag köpt, så det gjorde jag på sängavdelningen. Självklart så glömde jag bort min yrsel... lade mig ner på sängen som vanligt... och fick världens jävla yrsel. Jag låg kvar en stund och sedan hjälpte Mårten mig upp men det snurrade som fan. Efter det har jag haft huvudvärk. Inte så farlig att jag måste ta Alvedon... men irriterande.

Nej, nu kan jag inte sitta här vid datorn längre. Bråcket säger ifrån så jag ska lägga mig på soffan och se på TV. Adjöss!

... and then they were three. 007 dog idag. Han/hon var redan sjuk när jag kom hem från Spanien. Jag köpte en medicin som de rekommenderade i djuraffären men den hjälpte inte. Igår köpte jag en annan medicin som kanske skulle ha hjälpt men jag hann aldrig testa om den fungerar. För säkerhets skull ska jag kanske ge de andra firrarna lite medicin... eller inte. De ser ju friska ut. Nej, jag håller koll på dem istället och verkar någon av dem må lite konstigt så kör jag igång en kur.

Nu ska jag kolla på TV och tänka på annat... känner mig nedstämd över fisken men nu lider den i alla fall inte.

Yrseln går inte över. Jag ska testa att äta den dos av åksjuketablett man kan ta... ett tag. Redan nu känner jag att den tar bort det värsta av illamåendet.

Mitt illamående beror inte bara på att jag om lite mer än 4 timmar varit uppe i ett dygn. Min yrsel är fortfarande kvar. Allt är bara skit med andra ord. Läkaren på neurologavdelningen sa att min yrsel förmodligen beror på spänningar i nacke och huvud och att jag ska gå till sjukgymnast eller ta piller... som jag ändå inte kan äta eftersom de innehåller acetylsalisylsyra... eller vad fan det heter. När jag badade snurrade det till som fan när jag skulle blöta håret. Det verkar som att när huvudet är i en viss position så blir jag yr. Det händer oftast när jag stiger upp och när jag lägger mig men även om jag böjer huvudet långt bak och långt fram.

Spänning i muskler... jo, man undrar ju vad det beror på. Bråcket såklart. Det gör olika ont från dag till dag. Visst, det är bra att veta ungefär när jag ska opereras... men det är jobbigt ändå. Jag vågar inte äta något nästan för det gör mer ont då. Jag försöker äta ordentlig frukost och lunch men till middag äter jag oftast bara en frukt och kanske lite skivad kokt skinka eller salami.

Usch, varför ska man må illa? Jag ska borsta tänderna nu.

Jag är hemma hos mig. Satt här vid datorn och kollade runt lite på nätet... och glömde bort tiden. Nu mår jag inte så värst bra, har yrsel och illamående så jag ska hoppa i min säng som är 13 år gammal (men hyfsat bra). Hos mina päron står en ny säng men jag kunde inte sova i den inatt för den var fuktig... säkert efter att ha stått i något kallt lager.

Grannarna här låter så jävla mycket och någon lagar alltid mat med ett ton vitlök. När jag badade tidigare ikväll så skrek ungarna i rummet som gränsar till mitt badrum. Irriterande. Snubben nedanför lät också... han skriker ofta i sömnen. Rätt så jobbigt...

Nä... god natt!

För tidigt att stiga upp... försöker somna om.

Idag gjorde jag rent i akvariet så nu mår fiskarna bra... men inte jag. Ska lägga mig och sova. Imorgon har jag kanske en ny säng att sova i... istället för den här halvtrasiga sängen som är minst 20 år gammal.

Imorse när jag vaknade var jag yr igen. Jag mår inte så värst bra nu så jag borde ta något. Har ingen lust att ta Xanor igen. Det har blivit en del efter besöket hos akuten. Det värsta (förutom yrseln) var precis innan jag skulle få åka hem från akuten. Då slog det mig plötsligt att jag inte hade tagit några piller alls och att jag hade en bilresa innan jag kunde komma hem till "säkerheten". Dessutom mådde jag illa då trots att jag hade fått medicin mot illamående intravenöst. Men efter ett tag började det verka... och även de två stycken Xanor jag hade tagit. Fast den stunden när jag mådde som värst med ångesten... usch, det var hemskt.

Jag testar att ta Alvedon först. Om jag fortfarande mår illa och känner mig spänd i hela kroppen om någon timme så tar jag Xanor.

Mårten hjälpte mig att ringa till kirurgen för att höra ungefär när jag kan tänkas få operation... så att man slipper gå omkring och oroa sig. De sa att det inte blir innan nyår. Tydligen får många kvinnor också ljumskbråck (förut var det mest män) och det finns inte så många kirurger som opererar kvinnor. Min farsa sa att han bara behövde vänta ett par veckor när han skulle opereras för samma sak. Nåväl... har jag gått med bråcket i 5 månader så kan jag väl klara av några månader till... hoppas jag. *suck*

Var på akuten idag. Min yrsel var så illa att jag fick hasa mig över golvet för att nå telefonen och ringa Mårten. Jag kunde inte resa mig upp. Hur det gick på akuten? Så fort de hör att man har panikångest så tror de att allt beror på det. Skriver kanske mer sen om jag orkar. Det är jobbigt att skriva på mobilen (jämfört med datorn alltså). Måste skaffa en ny termometer... den jag har här visade 36,8 men på akuten hade jag 38,1.