Tiden flyger iväg. Nej då. Men jag har haft det svårt en tid. Det är fortfarande ganska svårt. Jag har ingen lust att tänka tillbaka på allt som hänt, men jag kan säga så mycket att vi har fått fastställt att det är panikångest jag har. Enligt mig så började den i maj och sedan dess har det bara blivit värre. I början kände jag bara ett starkt illamående. Jag funderade på om det kunde vara panikångest. Jag har hört ganska mycket om det och misstänkte att jag hade "drabbats" av någon slags ångest. Men jag förstod inte varför det kallades för panikångest. Inte förrän efter semestern.

Men det hittills starkaste "anfallet" var igår efter att jag hade bråkat med mina föräldrar. Det jag kände var ren panik. Jag ska försöka förklara känslorna så gott det går: Hjärtat slår dubbelt så fort (säkert 120 eller mer), händerna och benen darrar, händerna domnar bort och blir iskalla. Det känns som att man har is inom sig, samtidigt som huvudet känns varmt. Och så känner man förstås det gulliga illamåendet. Hrmpf! Men, som sagt, det är ren panik. Den slår klorna i en och man känner sig helt hjälplös.

Jag är urtrött idag. Jag har fått tabletter mot depression och ångest, men de har inte hjälpt ännu. Jag blir bara trött. Jag har en annan tablett som jag kan ta i nödfall. Den är starkare och dessutom muskelavslappnande. Den är skitbra. Jag tog den nämligen när vi skulle på ett besök till PBU. Efteråt så ville jag gå in och kolla i centrum. Mest för att se om Apoteket var öppet. Men vi gick i alla fall in, och jag klarade det jättebra. På hemvägen stannade vi till och med vid tobaksaffären för att se om de hade en videofilm.

Så den här medicinen är oerhört bra (Xanor). Anledningen till att jag tar Cipramil istället är att Xanor är beroendeframkallande. Jag undrar verkligen om Cipramil hjälper. Den är så svag. Det finns mediciner som är mer än fem gånger så starka. Som tur är så klarar jag av tabletterna ganska bra. Har inte så många biverkningar. Mest trötthet. Lite illamående ibland.

Nu till ett roligare ämne. Vi sätter ut mat till fåglarna och varje dag får vi påhälsning av en manlig hackspett. Den har nämligen färg (röd) i nacken, det har inte honan. Ibland kommer den flera gånger på en dag.