Jag är väldigt trött. Vet inte varför...

Hittills har det fungerat bra att vara vän med Roger. Men när jag åkte med honom till akuten förra veckan så måste det ha rört upp en massa känslor inom mig. Den senaste veckan har jag inte alls mått så bra. I förrgår bestämde jag mig för att det bästa är om Roger och jag bryter kontakten helt och hållet. Jag vill kunna fokucera mig på att bli bra från panikångesten och den sociala fobin. Det hjälper ju knappast till om man dessutom har kärleksbekymmer...

Så igår åkte jag och mina föräldrar till Roger. Jag lämnade tillbaka filmerna som jag lånat av honom. Och som en sista grej så installerade jag en ny mus han köpt (A.I.K.-färger förstås), och fixade även inställningarna i e-postprogrammet så att allt fungerade. Sen sa vi bara "hej då". Han åkte iväg med sin polare (de skulle spela Bingolotto), och jag fick skjuts hem av mina föräldrar.

Det är kanske enkelt att säga att man inte ska höras eller träffas något mer. Men eftersom han har Internet nu så blir det lite krångligare tror jag. Jag får göra mig 'osynlig' på ICQ och kanske hålla mig undan från Lunarstorm... i alla fall ett tag... tills jag känner mig starkare. Mitt självförtroende har aldrig varit bra, men just nu har det försvunnit helt och hållet. Det känns så i alla fall. Jag får hoppas på att talesättet "tiden läker alla sår" stämmer.

Oj, snart är det dags att spana in Star Trek. Jag ska ha något gott att smaska på också... kanske en stor (väldigt stor) muffins med äpple och kanel? Ja, det låter bra. Kanske jag äter upp den andra också, den som är fylld med hallon och blåbär.

Jag behöver inte gå tillbaka mer för att kontrollera ögonen. Läkaren tyckte att allt var perfekt. Jag berättade att mina ögon varit väldigt torra. Han sa att det är rätt vanligt, men så äter jag Zoloft som gör att det blir ännu torrare. Och det kan det vara i flera månader sa han. Så jag får fortsätta med mina smörjande ögondroppar ett tag till. Om jag uppfattade det rätt så kan man köpa dem receptfritt på Apoteket.

Idag är det snart dags att ge sig av igen. Denna gång är det ännu ett återbesök hos ögonläkaren. Sen ska jag nog bara dit om en månad.

Imorgon ska jag till en annan läkare, nämligen gynekologen. Men vi ska bara prata (hoppas jag) för jag är nämligen mitt uppe i månadsplågeveckan, lingonveckan eller vad man nu vill kalla det.

Förut skrev jag om att jag var hemskt sugen på mycket socker. Nu är det kexchoklad som gäller. Jag har säkert ätit minst tio stycken de senaste dagarna. Igår köpte jag tio till. Som tur är får man alltid 2 st för 10 kr i affären där jag brukar handla. Konstigt nog så har jag inte fått särskilt många finnar (tack och lov).

Idag har jag träffat min terapeut igen. Han verkar jättebra. Jag känner i alla fall att det är lätt att prata med honom. Jag har fått tre hemuppgifter till nästa gång, men de är inte så svåra.

Nu fungerar det igen.

Jaha, nu funkar inte Internet. Det skulle inte förvåna mig om de råkat spränga bort någon ledning nere i centrum. *suck*. Nåväl, det är ändå dags att ta ögondroppar och fixa lunch.

*gäsp*. Sovdags.

Vilken dimma det är ute. Jag ser knappt bilarna nere på gatan. Om du undrar vad jag gör uppe så här tidigt, så är det för att jag somnade klockan tio igår kväll.

Nu ska jag ta mina ögondroppar, käka frukost och se på Cityakuten som jag spelat in på video.

Idag har det varit trist väder. Det är nog därför jag har haft huvudvärk också. Flera gånger under dagen har jag vilat ögonen. Fast det är svårt att göra det utan att slumra till lite... *ler*.

Mina fåglar verkar komma bättre överens nu. De putsar varandra och flyger tillsammans ibland. Hannen har också börjat uppvakta honan lite.

Morsan är på konferens med jobbet någonstans utanför Enköping. Hoppas att de får tillfälle att stanna till vid Hummelsta och köpa en del godis. *mums*

Jag ska lägga mig nu. Känner mig väldigt trött. God natt.

Igår och idag har jag mest vilat. Vilat ögonen alltså. *ler*. Jag ska snart lägga mig i soffan och lyssna på musik. Det är ansträngande för ögonen att se på TV eller sitta vid datorn.

Jag har just kommit hem. De två senaste dagarna har det verkligen hänt mycket. Jag kan börja med gårdagen. Operationen gick oväntat bra. Jag trodde att det skulle vara mycket värre, men det var inte alls så farligt. Jag har inte haft någon värk heller, det skaver bara lite. Det enda jag behöver göra nu är att ta tre olika ögondroppar flera gånger dagligen... och så förstås låta bli att gnugga ögonen. På natten har jag på mig ett slags skydd så att jag inte råkar komma åt ögonen.

Imorse klockan nio var jag på återbesök då läkaren kollade upp att allt var okej. Inga problem här inte. *ler*. Jag ser redan mycket bättre än vad jag gjorde förut, fast det är lite suddigt (ungefär som det kan vara på morgonen när man vaknar).

Jag kom hem någon gång på förmiddagen, åt en halv kexchoklad för att jag var hungrig. Sedan tänkte jag lägga mig ner i soffan och vila en stund. Men jag frös så mycket... så jag tog fram dammsugaren och gjorde en snabbstädning i lägenheten. När jag var färdig hade jag ingen lust att sova, så jag tänkte att jag skulle kolla min mail.

Efter tolv någon gång så ringde telefonen. Det var Roger. Vi pratade om allt möjligt. Helt plötsligt så hörde jag honom säga: "Oh, shit". Sedan var det tyst ett tag och sen lät det som att han snarkade väldigt högt. Jag trodde först att han skämtade. Men sen vart det tyst igen... och efter ca 10 minuter så hörde jag att han rörde på sig och lade på luren. Eftersom jag tyckte det hela var väldigt skumt så ringde jag upp Roger. Han svarade efter ett par signaler... tack och lov.

Det visade sig att han inte kom ihåg någonting. Han kom inte ihåg att vi bara några minuter tidigare pratat i telefon. Han kom inte ihåg vad han gjorde igår eller ens förra veckan. Det gjorde mig en aning orolig, så jag frågade om han visste vad det var för dag. Det kunde han inte svara på. Han visste inte ens vilken månad det var.

Jag tyckte att det hela lät allvarligt och jag misstänkte att han fått ett epilepsianfall. Jag sa till honom att han skulle ringa till jobbet och säga att han inte kommer idag. Sedan sa jag att farsan och jag skulle hämta upp honom och skjutsa honom till akuten. Det gjorde vi också. Jag följde med in i akutrummet eftersom Roger inte kom ihåg något av vad som hänt, medan jag hade hört en del via telefonen. Först fick vi prata med en skötare, sedan en läkare och sist en annan läkare. De tyckte att han ska börja med medicin mot epilepsi... så nu har han blivit sjukskriven i två veckor och så ska han nog börja med medicinen om några dagar.

Hur mådde då jag när allt detta hände? Ganska bra faktiskt. Först så blev jag väldigt upprörd. Men så fokuserade jag mig på min andning och försökte lugna ner mig. Man kan nog säga att det var en träning för mig. Jag gillar inte sjukhus... och vara där i flera timmar... *puh*... det kallar jag träning.

Nu känner jag mig rätt så trött. Jag hade proppat i mig några Xanor igår före operationen (och jag fick dessutom en Stesolid av dem). Idag tog jag en Xanor innan återbesöket. Och sen tog jag en innan farsan och jag åkte iväg till Roger. Så jag kan behöva vila någon timme eller så. Men först ska jag äta. Jag har ju inte hunnit äta lunch.

Jag är lite nervös... för idag ska jag opereras (ögonlasern som jag skrev om förut). Jag har läst om hur det hela går till, så att man är lite insatt. Det känns ju alltid bättre om man vet ungefär vad som väntar en.

Min morsa kommer hit någon gång på förmiddagen. Vi ska hitta på lite olika saker att göra... för att jag inte ska tänka på operationen hela tiden. Det hade varit trevligt om det inte regnade. Då hade vi kunnat ta en längre promenad eller så. Självklart kan man gå i regnet också, men det är inte lika roligt.

Jag har ingen aning om hur jag kommer må de närmsta dagarna. Men det är inga problem för mig att skriva dagbok. Jag kan göra som vi gjorde under en del övningar på datalektionerna i gymnasiet; vi fick skriva med skärmen avstängd.

Idag var jag och mina föräldrar på föreningen en stund. På hemvägen stannade vi till vid McDonald's och köpte hamburgare. *mums*

Det har blivit dags för den årliga ominstallationen av program på datorn. Tjoho... Igår tog jag bort ett program som jag inte tyckte var så bra. Sen dess har det bara varit knas. Jag har kollat efter virus och kört alla möjliga diagnostikprogram, men jag hittar inte felet. Så det är lika bra att göra en storstädning på hårddisken.

Man börjar undra vad det är för människor som bor i området. Brandkåren är nämligen här igen...

Det är inte varje dag man vaknar av en explosion. Nej, jag skämtar inte. De håller på att bygga om det lilla centrumet här där jag bor. Hittills har jag inte hört när de sprängt, men nu hördes det ordentligt. Fönsterrutorna vibrerade lite...

*gäsp*. Nämen, håller jag redan på att bli trött? Det är för tidigt att lägga sig än. Jag får leta upp något bra dataspel eller så.

Oj, Cityakuten börjar snart. Eller... jag kan förstås spela in det på video.

Idag var jag hos mina föräldrar och åt god mat. Det var bl.a. potatisgratäng. *mums*. Vi var också in i en affär och köpte lite mat... sådant som kan vara bra att ha, t.ex. 10 liter mjölk (8 till föräldrarna och 2 till mig), A-yoghurt (som min mage älskar).

Nu åker de iväg. Det stinker fortfarande rök, men jag måste ha balkongdörren öppen för det är så varmt i min lägenhet... säkert över 23 grader.

Tre bränder på ca ett år, varav två i mitt hus. Om det fortsätter så här... ja, då kommer man känna brandmännen snart. Fast det kanske inte vore så dumt... att lära känna en stor, stark brandman? *he, he*. Men usch... så jag tänker. *skratt*

Tidigare ikväll kände jag röklukt som kom in genom min öppna balkongdörr. "Hm, det är säkert någon av grannarna som står på balkongen och röker" tänkte jag irriterat. Sen satte jag mig ner framför TV:n och kollade på en film. För en stund sedan tyckte jag att det fortfarande luktade rök... så jag kikade ut genom fönstret. Mycket riktigt så fanns där ambulans, polis och några brandbilar. Jag hade inte hört sirenerna för jag hade hörlurar på mig.

Tack och lov så är det inte huset jag bor i som är drabbat. Det är ett annat, nästan mittemot. Jag ser inget särskilt som har hänt... men så vet jag förstås inte hur länge brandmännen har varit här.

Sådär, nu har jag varit ute själv på en kort promenad i solskenet. *ler*

Idag var jag och mina föräldrar på en liten utflykt till Djurgården. Vi gick omkring där, njöt av solskenet... matade några ankor som var väldigt hungriga. De hoppade nästan upp i knät på en. Jag tog ingen Xanor idag och kände av paniken när vi var på väg in mot stan. Det var ingen riktig panikattack (tack och lov), bara lite "känningar". Det gick att stå ut... och efter ett tag kände jag mig lugnare igen.

Nu är det inte mycket kvar av fredagen den trettonde. Jag har inte haft någon större otur idag. Inte än i alla fall. *ler*.

Tidigare idag var jag hos mina föräldrar och åt mat. Vi tittade också på en video: Gone in 60 seconds. Den var hyfsat bra. Snygga bilar. *he, he*

Det är verkligen aprilväder ute. Ena stunden var det hyfsat bra väder, men några minuter senare föll snön. Jaha, nu ringer påskkärringarna på dörren. Det är ingen idé att öppna för jag har ändå inte något godis.

Usch, vad jag är trött. Jag måste sova. Idag var morsan och jag på föreningen. Farsan skjutsade dit oss, men när vi skulle hem tog vi bussen. Ja, jag hade tagit Xanor innan. Jag träffade ju min terapeut idag för första gången. Anledningen till att vi träffades på SPS är att han i vanliga fall arbetar ute i Botkyrka (på andra sidan stan).

Just det, där bodde jag mina 6 första år. I betongförorten Fittja. Väldigt trevligt ställe... faktiskt. Det är fin natur runt omkring och lägenheten var det inget fel på. Det enda dåliga jag minns var att det stank urin i hissen. Vem vet, kanske jag hade mått bättre om jag bott kvar där? Fast då hade jag säkert fått andra problem...

*gäsp*. Imorgon har jag tvättstugan. Morsan kanske dyker upp innan så vi kan gå ut eller kanske träna på att åka buss. Utan Xanor förstås... fast då får det bli en mjukstart med bara en hållplats, max två.

Kan min trötthet delvis bero på maten? Jag tänkte på att man brukar bli lite dåsig efter att man ätit. På hemvägen stannade nämligen morsan och jag till vid McDonald's. Så fort jag klivit innanför dörren hemma och tagit av ytterkläderna så satte jag mig vid bordet och smaskade i mig en McFeast & Co och två äppelpajer. Jag köpte fyra pajer så jag har två till imorgon också. *mums*

Vart tog solen vägen? Jag tyckte det var så trevligt att den äntligen lyste sina varma strålar in i mitt rum...

Snart är det påsk. Kanske man ska köpa lite påskgodis? *he, he*. Jag tror att Hemköp här i närheten säljer för 3 kr/hg. Fast man vet förstås inte om det är så gott. Och tänk om jag skulle vinna i en av tävlingarna som jag deltar i... där priset är 10 kg godis. Oj, oj, oj... *skratt*.

Jag trodde att jag hade skrivit något i dagboken igår... men tydligen så glömde jag det. Jag var inte vaken så länge i och för sig; från elva på morgonen till elva på kvällen. Imorse vaknade jag däremot klockan fyra. Och jag har varit vaken sedan dess. Hm, borde jag inte känna mig tröttare än jag är nu...

Imorgon ska jag till SPS med mina föräldrar. Måste ju komma ut lite... och träffa människor.

Igår var jag hemma hos mina föräldrar och såg på Gladiator. Den var väldigt bra! Idag tittade vi på Mission Impossible 2. Jag blev besviken, för jag trodde att den skulle vara bättre. Det var bara de sista 20 minutrarna som det fanns en del bra sekvenser. Resten var skit.

Jag har huvudvärk... men snart ska jag se på Star Trek (serien). Då får jag annat att tänka på.

Tjohooo! Äntligen har jag också bredband (ADSL). Som vanligt krånglade det i början. Själva modemet och uppkopplingen fungerade bra, men det brusade i telefonen och nummerpresentatören fungerade inte. Jag bläddrade i alla papper som följde med och kom fram till att sladdarna i mitt första telefonjack var felkopplade. Det skulle vara två sladdar som kom in, och två som gick ut till nästa jack. Problemet var att det satt FYRA sladdar som gick till nästa jack. *suck*.

Så jag ringde till kundtjänst där jag hamnade i kö. Jag fick vänta ett bra tag eftersom det var 22 st före mig. Till slut svarade i alla fall en tjej. Jag förklarade precis hur allt var. Hon verkade inte förstå någonting och jag fick upprepa allt minst tre gånger. Ju mer vi pratade desto mer förvirrad tycktes hon bli. Sen sa hon att hon skulle prata med sin kollega. Jag väntade ca 7 minuter, sedan var hon tillbaka och sa att hon talat med en annan tjej där. Hon babblade något om att mitt jack var parallellkopplat, men det skulle vara seriekopplat. Jaha... det blev jag inte mycket klokare av. Så jag frågade om de inte kunde skicka ut en tekniker. Vet du vad hon sa då? Jo: ”Det kostar så mycket att skicka ut någon”. Hon föreslog att jag skulle fråga någon kunnig vän eller anlita någon. Hm!

Nu är det i alla fall fixat och allt fungerar. Jag gjorde det själv... trots att jag inte kan något om sånt. Oops... *he, he*.

Besöket gick oväntat bra. Jag ska tillbaka dit om två veckor och fixa ögonen. Glp! Jag frågade läkaren om det var okej att jag tog Xanor innan. Han sa att det bara var bra. De brukar nämligen ge alla en lugnande tablett innan. Han sa nästan ordagrant att det spelar ingen roll hur mycket lugnande jag tar, bara jag klarar av att ligga stilla och fästa blicken på en punkt.

Jag känner mig rätt så trött nu. Därför tänker jag lägga mig snart.

Farsan är här om en halvtimme... och jag har just fått världens j#vla hicka. Jag får försöka med mitt konstiga vattenglastrick och hoppas på att det hjälper.

Jag mår för jävligt just nu, men ändå är jag glad. Jag har nämligen fått en avi om ett paket som jag ska hämta ut på Posten. Vad är det då? Bredband, bredband, bredband!!! Fast jag ska inte vara för entusiastisk... när allt fungerar kan jag vara det. *ler*.

Jag är rätt så nervös för att åka till Sophiahemmet och undersöka ögonen. Jag vet att det inte är något farligt eller så... men ändå mår jag skitdåligt. Och det är inte bara undersökningen som jag tänker på. Det är resan dit också. Blä, man ska inte tänka för mycket. Då blir det bara värre. Jag får nog göra som morsan sa: göra något kul som får mig på andra tankar. Okej, lite dataspel eller surfande på Internet låter bra.

Jag tänker lägga mig snart. Inte för att jag är speciellt trött, men jag vill inte vända på dygnet igen så att jag sover hela dagarna.

Igår klockan halv elva på kvällen dök Roger upp. Vi tittade på en film... och hade lite kul förstås. *he, he*. Vid tvåtiden somnade vi. Klockan åtta imorse vaknade jag och då var Roger redan uppe och tittade på TV. Sen hade vi lite mer skoj, tittade på ännu mer TV. Sedan var det dags för honom att åka till jobbet.

Jag har lånat fyra filmer från honom: Gone in 60 seconds, Mission Impossible 2, Hollow Man, Gladiator. Wow, jag kom just på att det finns snygga killar i alla de filmerna. *hi, hi*. Hoppas bara att det är bra handling i dem. De flesta jag känner säger att Gladiator är bra, men jag läste någonstans att Gone in 60 seconds inte är så märkvärdig. Nåväl, alla har olika smak.

Jag pratar just nu i telefon med Roger. Han frågar om han får komma hit idag istället. Det går väl bra... han tar ju med sig flera filmer som vi ska se och några som jag får låna. Jag vet att morsan vill se "Gladiator" så den behåller jag över helgen. Jag skämtade med Roger och sa att han kanske får tillbaka filmerna... någon gång.

Tidigare har jag inte haft några speciella framtidsutsikter eller drömmar. Men nu har jag det. När jag mår bra och har skaffat mig en utbildning så tänker jag flytta antingen till Toronto där mina släktingar bor, eller till Los Angeles. Så det så.

Tror du att Roger dök upp igår? Nix. Jag somnade framför TV-n klockan elva, vaknade vid ett mitt i natten, borstade tänderna, lade mig i sängen och somnade.

För en kvart sedan vaknade jag och tänkte att: "Vad fan, nu tar jag och ringer den där muppen". Jag väckte honom (*ha, ha*) och frågade vad som hände igår. Vad var hans ursäkt? Jo, han har tvättstugan klockan sju på morgonen idag och han kunde inte hitta någon annan tid den närmsta veckan. Det är klart att jag förstår att man måste tvätta om man inte ens har ett par rena underkläder. Men... då bör man också ringa och säga att man inte kan komma! Det tar ju bara några minuter att ringa. Hm!

Det är inte bra att ha för mycket ilska i sig, så jag tror att jag ska ut på nätet och leta upp något actionspel där man kan spöa upp olika snubbar...

Jaha, det börjar bli rätt sent. Om Roger inte dyker upp snart så tänker jag lägga mig och sova. Hm, han kanske har glömt portkoden? Det skulle inte förvåna mig. Äh, nu ska jag titta på TV.

Roger sa att han skulle dyka upp idag efter fotbollsmatchen. Vi får väl se när det blir. Matchen slutade vid nio...

Jag tänker i alla fall fortsätta att kolla på TV. Jag har ju fått två nya kanaler: Animal Planet och E!. Fast Animal Planet är förstås mycket intressantare. Synd bara att jag blev av med NGC (National Geographic Channel).

*gäsp*. Jag känner mig ganska trött. De senaste dagarna har jag inte mått så bra. Jag har haft huvudvärk och lite feber.

Arkiv X var sådär idag. Varken dåligt eller superbra. Jag spelade in Cityakuten på video.

Vad är det för dag idag? Just det... måndag. På torsdag ska jag till Sophiahemmet där de ska undersöka mina ögon. Jag funderar nämligen på att fixa till min närsynthet med laser. Jag har knappast pengarna som behövs för operationen, utan jag får låna från mina föräldrar. Sedan gäller det att vara snål så jag kan betala tillbaka skulden fort. Jag tycker inte om att vara skyldig någon pengar.

Men... först och främst ska jag ha ett samtal med en läkare och så får de bedömma om det är lämpligt för mig att genomgå operationen. Alternativen är väl glasögon (*suck*) eller linser (*blä*). Jag har haft linser förut och det kändes som att ha ett hårstrå i ögat hela tiden. Inte var det speciellt billigt heller... absolut inte i längden. Självklart vet jag att den här laseroperationen inte heller är helt smärtfri. Men tänk att kunna se ordentligt. Sådana "löjliga" saker som att se vad det är för nummer på bussarna (innan de har stannat vid hållplatsen). Eller att kunna se folks ansikten ordentligt, gå på bio utan glasögon, ströva i naturen. Det måste vara som att uppleva en helt ny värld. Och en sådan viktig sak som synen, det tycker jag är ovärderligt och om det går att korrigera så att man ser bra... ja, då spelar det egentligen ingen roll vad det kostar.