Jag råkade somna på soffan tidigt igår kväll. Hrm. Det gick i alla fall bra hos gynekologen. Jag slapp undersökning, satt bara och pratade lite... det hela tog inte särskilt lång tid. Efteråt bjöd morsan mig på hamburgare vid McDonald's. När jag kom hem tror jag att jag somnade ganska fort... jag var helt slut.

Ja, förkylningen håller fortfarande i. Jag har lite feber och så har jag märkt att jag inte kan ta djupa andetag för då måste jag hosta. Hoppas det går över snart.

Just det. Igår upptäckte jag att det är något skumt med min fågelhanne. Det ser ut som att han har tappat lite ork när det gäller flygningen. Ibland missar han dörren eller liknande och måste landa på golvet, sedan flyga upp på bordet och göra ett nytt försök. Idag är det kanske lite bättre, men... jag oroar mig för att hans sista dagar kan vara räknade. Det var nämligen likadant med förra honan. Det första som märktes var att hon inte orkade flyga så mycket och sov mest hela dagarna. *snyft*. Han är ändå mer än 6 år gammal och de lever max 10 år.

Igår var jag lite sänkt och tänkte att nästa gång jag köper husdjur ska det vara ett som lever länge. Först funderade jag på en grå Jako, de lever över 50 år och man kan lära den prata. Men... så kan de föra rätt mycket oväsen också. Och de är dyra!! Kostar runt 8000 kr tror jag.

Sedan funderade jag på en katt. Men är det verkligen lämpligt när det är sladdar överallt i lägenheten och jag har flera små prydnadssaker, massor av krukväxter osv? Jag kollade även hur mycket det kostar att lämna katten på pensionat om man ska på semester. Runt 95 kr om dagen... det har inte jag råd med.

Efter det tänkte jag på om hund vore något för mig. Men återigen... de låter och är dyra att lämna på pensionat. Jag vill inte ha grannarna på mig för att husdjuren väsnas. Speciellt inte alkoholisten ovanför. Men om jag skulle skaffa hund... ja, då skulle det med all säkerhet bli en liten rottweiler... som sedan blev stor förstås. *ler*

Så det verkar som att jag kommer förbli en risfågelägare ett bra tag till. Man får helt enkelt stå ut med att de inte lever så länge. Bättre att vara glad den tid de är hos mig och jag kan se dem flyga fritt i rummet.