Jag har just tagit en Losec för jag har ont i magen... ja, eller i matstrupen för att vara mer exakt. Det är min magkatarr som spökar fortfarande. Vissa dagar är det bättre, andra... för jävliga. Jag har ingen aning om hur ont det gör att ha magsår men det här är nog inte så långt ifrån. Jag hoppas att jag kan somna snart i alla fall.

Igår var jag ute med Mårten. Vi kollade in bokrean. Nåväl, Mårten spanade in böckerna. Jag åt bara av frukosten som Coop bjöd på och sedan tittade jag på andra reavaror. Vi var även inne i stan och sprang mellan butiker för att slippa undan regnet. När vi var på Kungsgatan så gjorde jag en sak som kändes lite jobbig. Mårten skulle till en butik som låg närmare Stureplan och jag ville in i Din Sko som är en bit ifrån. Vi hade inte så mycket tid på oss för affärerna skulle stänga så jag sa att jag kunde gå in i Din Sko själv och sedan gå ner mot Stureplan och att vi kunde mötas där. De första 30 sekunderna när vi skildes åt kändes enormt jobbiga, men det släppte efter ett tag. Jag gick in i affären, tittade på skorna som reades ut... skrattade åt ett par vita högklackade skor med två dödskallar på... tittade lite närmare på dem, provade skorna... och köpte dem! Någon gång måste jag ju lära mig att gå i sådana skor också. Sneakers är sköna och snygga men passar kanske inte vid alla tillfällen. Dessutom är skorna som jag; oskyldiga (vita färgen) men med en aning djävulsk slughet (dödskallarna). Ha, ha, ha!

Jag gillar inte när folk placerar en i fack efter hur man är osv. Alla människor har väl flera sidor? Det vore ju jättetråkigt annars. Gillette har en slogan "Gillette - The best a man can get". Jag har en egen slogan; "Vivi - You never know what you get". Jag vill inte att folk ska tro att de vet allt om mig som person. Jag vill självklart inte förställa mig till något jag inte är, men det är kul att överraska människor ibland.

En sak har jag i alla fall upptäckt om mig själv: jag tänker alldeles för mycket. Som nu t.ex. Jag satt och läste igenom det här inlägget som jag skrev nyss och kom att tänka på att "you never know what you get" låter som om man skulle föra vidare någon könssjukdom. *ha, ha* Men jag hoppas att du som läser det här förstår att jag självklart syftar på att ingen riktigt kan veta hur jag är eller beter mig. *fniss* Sådana där STDs behöver jag inte oroa mig för, jag har nämligen inte rullat runt i halmen sedan 2001. Yes, it's sad but true. En del människor fattar säkert inte hur man står ut, men med all ångest, social fobi, magont m.m. så har man liksom fullt upp... eller helt enkelt ingen lust. Varken till det eller till livet.

Nu ska jag försöka vrida ner tankeverksamheten ett snäpp. Det borde inte vara något problem egentligen för jag är bättre på att "inte tänka" än Mårten. Han och jag tävlade nämligen mot varandra en gång när vi var i kulturhuset. Vi fick fästa varsitt band runt pannan som kände av hjärnaktiviteten. Sedan på något invecklat tekniskt sätt var allt ihopkopplat med ett bord där det fanns en metallkula och en rak slags bana där kulan kunde rulla. Det hela gick ut på att tänka så lite som möjligt. Man la kulan i mitten och sedan kände en dator av vem som hade minst tankeverksamhet och då rullade kulan mot motståndaren. Matchen höll på i 2 minuter och jag vann! Det hade jag aldrig trott. Fast jag är rätt bra på att kontrollera saker och ting. Jag kan vifta på näsborrarna, hålla ner alla tårna utom stortån... som en tumme upp fast det blir väl en "tå upp". Vifta på öronen kan många, även jag. Men jag kan vifta med bara ENA örat också. Det du! Något annat jag gillar men kanske inte kan så värst bra är att leka med ord och uttryck. Så vad sa jag för knasigt efter att jag tävlat mot Mårten i tankeverksamhet? "Ja!!! Jag kan inte tänka!!!".