Jag sitter ensam i bilen i Kirchheim. Mårten är inne i McDonald's och köper mat. Jag ska bara ha en liten pommes frites. Känner mig inte hungrig. Tror inte att jag har tagit någon Xanor idag.... och inte blir det bättre av att man åker i 130 km/h och har hetsiga bilar efter sig som blinkar och har sig trots att de ser att man kör om en långtradare. Mina öron känns konstiga av alla höjdskillnader. Jag tror att vi är lagom högt upp nu... eller så var vi det förut i alla fall. Det är ganska kul för ens röst låter annorlunda när man pratar. Ungefär som att man fått lite helium i sig. Man blir rätt vimsig också... på ett bra sätt.

Vi har värmen på i bilen för vi fryser. Jag har inte kunnat byta till mina nyinköpta byxor än för vi har inte stannat på något bra ställe. Usch... kyla. Fan, jag vill tillbaka... vad har man att se fram emot hemma? Äh, orkar inte tänka på det. Mina fiskar mår okej... tror jag. De var det senast jag kollade. När vi stannar senare för att sova så ger jag dem lite mat och ser efter hur vattnet ser ut. Jag bytte det imorse... men man vet aldrig vad de små rackarna hittar på.