Nu är jag hos mina föräldrar... och stjäl lite bandbredd från dem eftersom jag inte har något modem för tillfället. Mårten har det hos sig och han ska försöka fixa så att jag får det utbytt. Stackars Mårten har även tagit på sig att ringa om min senaste kamera och försöka fixa att jag får tillbaka pengarna. Jag fattar inte att det måste vara strul med så mycket. Tydligen är inte ny teknik alltid bättre. Jag borde ha följt min intuition och köpt en digitalkamera som filmade i avi och inte mov. Men nästan alla Canons modeller filmar i fel format. Digitalkameran jag gav till min morsa... en Kodak... använder sig också av det formatet... och det blir skit då också. För några år sedan var jag och Mårten på grönan och då filmade jag några låtar av en konsert. Bilden blev okej men ljudet var förskräckligt. Vad har de tänkt sig att man ska filma egentligen? Folk som pratar, fågelsång eller äckliga små ungar? Tydligen inte musik i alla fall.

Apropå barn så blev jag irriterad idag. Mårten och jag var i IKEA och kollade på lite saker. Vid ett tillfälle satt jag själv för Mårten gick iväg för att försöka få tag i någon personal. Jag var vid soffavdelningen och medan jag i lugn och ro satt och bläddrade i katalogen så kom plötsligt en unge springande och hoppade upp i en av sofforna precis intill mig och började skrika och ha sig (på ett glatt sätt alltså, inte gråtande och så). Vad gjorde ungens morsa? Jo, hon skrek tillbaka... men inte att ungen skulle vara tyst. Det lät mer som ett utvecklingsstört glädjeskrik. Istället för att stoppa ungens energizer-bunny-utbrott så betedde hon sig lika dåraktigt. Verkligen bra uppfostran den ungen får. Dessutom hade barnet skor på sig när det klev omkring i sofforna. Kul för folk som vill provsitta dem sedan. Jag hade lust att fälla någon halvolämplig kommentar men jag lät bli. Istället fick jag ett "hostanfall". Jag börjar bli bra på det där... det låter riktigt slemmigt och äckligt. Jättebra för att skrämma iväg folk.