*atjooo*. Jag är fortfarande halvtäppt i näsan. När Mårten var här och vi åkte till Willys för att handla så stirrade alla på mig när jag pratade... förmodligen för att jag låter riktigt sjuk. Min röst är skrovlig och man hör att det säkert sitter två feta snorklumpar någonstans långt in mot bihålorna... eller vad fan det nu heter. Folk verkar vara livrädda för influensa och förkylning. Jag gillar inte heller när jag möter någon som låter dunderförkyld, men jag brukar inte glo på människan som om den hade någon dödlig sjukdom. Sånt irriterade mig idag... så jag hostade lite extra bara för att retas.

Trots att jag inte känner så mycket lukt så tyckte jag att det börjar lukta vår ute. Inte för att jag var utomhus särskilt länge... men det var nice. Det känns som att ljusare tider är på väg. Med väder och sådant alltså, inte allt annat.

Nu är det ledigt i badrummet så jag ska ta med mig mp3-spelaren och ta hand om tänderna och baken. Min kiropraktor sa att jag kan fortsätta med Voltaren gel... så då gör jag det. Jag måste bara komma ihåg att smörja in mig oftare. Hittills har det bara blivit på kvällarna innan jag ska sova.

Jag är trött på att snyta mig. Har du någonsin haft snor som varit som halvtorkat lim? Det är så det känns för mig. Det sitter så djupt in också. Blä. Allt är blaj. Jag ska borsta tänderna och sedan ta min tub Voltaren gel och smörja in området så nära svanskotan jag kan komma. Ja, det gör fortfarande ont. Jag börjar tröttna på det också. God natt!

Jag är som en gamling idag. Jag hör dåligt och mina smaklökar är inte riktigt som de ska. Varför? Min förkylning sitter fortfarande i. Har haft den sedan i måndags... jobbigt. Jag tog nässpray varje dag tills igår. Idag har jag försökt klara mig utan men det går sådär. Ibland får jag andas via munnen för att det är täppt. Usch. Jag skippar kiropraktorn... igen. Får väl skjuta på det en vecka till. *suck*

Imorgon ska jag ta det lugnt men på måndag kommer Mårten hit en stund på dagen. Det blir kul. Sen ska jag kurera mig och bada på tisdag för på onsdag dyker Mårten upp igen. Yippie! Nu på vintern när det är mörkt, kallt och tråkigt är varje chans att komma utanför dörren fantastisk... tycker jag i alla fall. Min ångest tycker annorlunda. Men det är ju därför man har mediciner. Terapi har jag tappat tron för lite... för jag märker inte att det blir enklare hur många gånger jag än är ute och åker med Mårten. Fast terapi går kanske ut på att man ska lära sig att klara av ångesten i jobbiga situationer... hur man nu gör det. Man säger ju inte till någon med migrän att "kämpa inte emot, acceptera smärtan men låt den inte styra dig". Que?

Varför sitter jag här och leker doktor och patient när jag kan spela Tetris? Jag vet inte. Hej då!

Kan det inte vara sommar snart så man får vara själv? Ibland orkar jag inte med mina föräldrar. Min morsa verkar ha vaknat på fel sida idag. Hon är skitsur. Min farsa "råkade" ta några av mina tomater. Jag fattar inte att han efter en så lång tid inte lärt sig vilken som är min hylla i kylskåpet. Visst, han är gammal... men jag blir sur ändå. Vem vet, någon dag... typ i övermorgon när mina äpplen är slut så glömmer jag kanske också bort vilken hylla som är min och råkar ta några äpplen från dem. Nej, jag skulle inte kunna göra så. Jag frågar om jag behöver något. Men jag har annat att äta... jag fick t.ex. en massa konserverad frukt från Mårten.

Jag är bara så trött på allt. Varför måste det vara sådana extrema kontraster? Kan man inte få ha det "normalt" och ibland lite extra kul? Nej, istället är det som en knäpp lasagne bestående av ångest, förkylning och smärta varvat med vinster och roliga events. Jag skulle bara vilja ha någon dag utan jobbiga saker och irritation... bara en lugn, rofylld dag. Men sådana finns tydligen inte.

Äh, jag ska kolla vidare på TV. Det är fan den bästa uppfinningen någonsin... att man kan få fly verkligheten för en stund... eller snarare hela dagen.

Ja, just det... igår var vi och såg Ljust & Fräscht igen. Det var en hel del ändringar som de hade gjort från när vi var testpublik. Det var kul i alla fall. Jag såg några bekanta ansikten i mängden... Jonas Gardell satt ett par bord ifrån oss... och så tyckte jag att jag såg Petter en bit närmare scenen vid samma långbord som vi satt vid. Annars var det nog mest företag som hade köpt platser. Oerhört intressant va? Jag vet... jag ska lämna tangentbordet nu och knappa på fjärrkontrollen till TVn istället.

Yippie! Jag måste kurera mig till imorgon kväll. Varför? Jo, Mårten har vunnit biljetter till samma föreställning som min morsa! *ha, ha*. Skitkul. Jag ska genast öppna Echinagardflaskan och påbörja min förfriskelse. Kan man skriva så? Skit samma. Jag är superglad!

Blä, jag är sjuk. Men det är tur att jag har en vän som Mårten. Han köpte mat, sockerfri choklad, konserverad frukt och en filt för jag frös som 17. Nu är jag hemma hos mina föräldrar. Igår innan jag lade mig tog jag tempen och då visade den +38,1 grader. Imorse var det bara +37,0. Men jag misstänker att det kommer öka under dagen. Jag är fortfarande snorig och jag känner mig seg. Idag ska jag bara vila och dricka mycket vätska.

*atjooo*. Jag är snorig idag så jag dricker Echinagard och när Mårten kommer om en stund och vi åker hem till mig så ska jag ta nässpray.

Min morsa fick rolig post idag. Hon har vunnit biljetter till genrepet av Ljust & Fräscht. Jag känner mig bara en liten aning avis. *ha, ha*. Nej, men det är ju kul för henne. Jag får försöka vinna biljetter till andra grejer istället.

Nej, nu måste jag snyta mig och göra mig i ordning.

Toppen... solen skiner... men det ser ut som att det småsnöar. Blä!

Nu har jag skrivit in alla anteckningar jag hittade från 80-talet. Fast jag har för mig att jag någonstans har ett par noteringar till... när jag precis hade lärt mig skriva och skrev "jåba" istället för "jobba". *ha, ha*.

Nej, nu ska jag byta vatten i akvariet så att fiskarna blir glada.

Nej, nu är det sent. Jag fortsätter skriva mer imorgon om det glada 80-talet. Inte för att jag tyckte att det var särskilt glatt... men vad vet jag. Jag minns inte så mycket från när jag var jätteung.

Min morsa hittade en stor kasse papper och anteckningsböcker när hon var ute i garaget förra hösten. När jag gick igenom allt (för det var mina urgamla grejer från skolan) så hittade jag några dagboksanteckningar i tre av häftena. Så jag ska skriva in dem här tänkte jag. De hamnar längst ner... för den äldsta noteringen är från 1986. Jag skriver in allt precis som det är... med stavfel och allt.

Jag känner mig deppig. Det är bara på grund av ångesten... tror jag. Allting känns ännu mer meningslöst än tidigare. Klockan åtta ska jag se Stjärnorna på slottet, sen hänger jag väl här en stund och sedan flyr jag verkligheten och beger mig till drömmarnas underbara värld. Nja, om man inte råkar ha en mardröm förstås. Vad är det för dag idag? Lördag va? Då stiger jag upp nio imorgon och gympar. Om jag är sjukt trött så går jag kanske och lägger mig redan efter TV ikväll.

Ibland undrar jag om jag inte borde ha blivit försäljare. Om jag inte haft mina problem förstås. Jag brukar vara rätt bra på att övertyga folk om saker och ting. Jag vet inte varför men det händer ofta att folk jag inte känner kommer fram till mig och frågar om hjälp. Senast igår när Mårten och jag var och handlade så var det en kille som dök upp framför mig och sa att han kunde behöva lite kvinnlig hjälp. Han skulle köpa strumpbyxor till sin tjej men visste inte vilken sort han skulle ha. Jag är ingen superexpert på det jag heller men jag kunde hjälpa till lite i alla fall. Andra gånger när Mårten och jag är i butiker eller ute på marknader och jag testar typ leksaker eller andra prylar så brukar folk också köpa just de sakerna. Även i mathyllorna verkar folk vilja ha det jag köper. T.ex. så säljer vissa affärer sockerfri sprejgrädde. Jag gick fram till hyllan och sa till Mårten "åh, kolla de har den sockerfria grädden". När jag gick därifrån såg jag att först en och sedan två kvinnor också norpade åt sig varsin sprejgräddflaska.

Det är kul att även min morsa och Mårten lyssnar på mina råd. Jag har en mp3-spelare som jag är supernöjd med, framförallt för att den har mycket bättre radiomottagning än alla mina andra mp3-spelare (jag har en hel del, fast jag har vunnit de flesta i tävlingar). Den har även plats för minneskort så man kan ha mängder av musik, kanske nästan hela CD-samlingen. Min morsa köpte en likadan för några veckor sedan och för några dagar sedan köpte även Mårten en. Jag kunde inte låta bli... så jag köpte också en, fast i en annan färg än den jag redan har.

Men nu blir det slut på shoppandet. Jag ska försöka spara en slant eller två varje månad så att jag kanske kan ha lite kul på semestern. Det enda jag behöver är ett par sommarsandaler. Helst ska de vara snygga och bekväma... men jag tvivlar på att jag kommer hitta den kombinationen. Men jag ska ändå hålla utkik i vår.

Blä, nu känner jag mig lite ytlig. Kanske för att jag inte vill gräva i mina känslor just nu. Förresten måste jag sköta om mitt yttre lite extra de närmaste veckorna för Mårten vann en jättecool tävling. Den innebär kanske lite mingel med kändisar och då vill man vara så fin man kan. Det känns både spännande och lite läskigt... men kändisar är ju också människor. För någon vecka sedan var Mårten och jag på en repetition av showen Ljust & Fräscht. Vi satte oss lite diskret längst bak i stora salongen på Berns. Tror du inte att Fredrik Lindström och Henrik Schyffert tog upp just Mårten och mig för att vara en del i sketchen eller vad man ska kalla det. Vi fick låtsas vara ett par som gick omkring i lokalerna på Berns precis som om vi skulle köpa det. Det var jättepinsamt men Fredrik och Henrik såg lite nervösa ut de också. *skratt*. Vid ett tillfälle kändes det jättepinsamt så jag tänkte att jag måste ju fan säga något. Så när de sa något i stil med "vad säger ni, slår ni till för 90 miljoner, det är jättefina lokaler" så svarade jag "nja, det känns lite för litet". Jag vet inte om jag tyckte att det var ett särskilt roligt svar jag kom på men flera i publiken skrattade och Henrik sa "åh, någon som är ironisk". Han sa det på ett roat sätt så jag antar att jag inte gjorde bort mig helt och hållet. *ha, ha*.

Mårten har varit här i ett par dagar. Det har både varit kul och jobbigt. Vi var bland annat hos banken för jag ska skita i Plusgirot och byta till en riktig bank. Allting kostar hos Plusgirot... man kan inte ens betala till bankgiro eller bankkonto utan att de drar ca 3 kr per räkning. Sen har de tagit bort funktionen e-faktura. Och så finns det en massa andra minus som jag inte orkar räkna upp.

Saken är i alla fall den att jag hade inte tagit någon Xanor innan vi gick till banken. Jag vet inte varför, jag trodde väl att jag skulle klara av det ändå. Det var skitjobbigt! Ångesten smög sig på men jag försökte fokusera på annat. Efteråt kände jag ändå att "ha, jag behövde inte Xanor". Resten av dagen mådde jag sådär. Men... på natten när vi skulle sova så sköljde ångesten över mig som en hink med kallt vatten. Så stark ångest har jag inte haft på evigheter. Jag var tvungen att stiga upp och ta Xanor. Mårten pratade med mig en stund och det hjälpte lite men ångesten höll sig kvar. Sedan somnade jag, men det var nog mest av utmattning. Jag förstår inte varför... men ofta när jag har så stark ångest så fryser jag ena stunden så mycket att jag skakar. Nästa sekund blir jag alldeles varm. Och så är det som att kroppen glömmer bort att andas. Det är inte så att jag håller andan utan det känns bara som att hjärnan har så fullt upp med annat att själva andningsmekanismen stängs av. Skitäckligt. Experter skulle säkert säga till mig: "Det är inget farligt, det går över och du dör inte". Nej, men hur ska jag stå ut med framför allt ångesten? Det spelar ingen roll att jag säger till mig själv att det går över... jag mår ju lika jävligt ändå. Man kan inte fly undan ångesten... och att kämpa emot den är lika meningslöst det också. Jag personligen tycker att terapi är bullshit, det enda som verkligen hjälper är Xanor.

Äh, nu orkar jag inte skriva mer. Jag tappar tråden så ofta ändå... för jag tog 2 st Xanor imorse, 2 st Xanor igår morse och 2 st Xanor natten till igår. Jag ska försöka att inte tänka på hur jag mår imorgon för då tar jag självklart ingen Xanor. De här dagarna tog jag bara för att jag första ångestdagen mådde dåligt, dagen efter för att vi var hos banken igen och idag för att vi var på bio.

Igår eller om det var dagen innan så hade jag djävulskt ont vid svanskotan. Jag vet inte vad det är för fel. Jag får prata mer med kiropraktorn nästa gång jag träffar honom. Mårten och jag var i alla fall hos apoteket och köpte Voltaren gel. Jag har bara använt den igår innan jag gick och lade mig och imorse... så vi får se om det hjälper längre fram... tidsmässigt alltså.

Nu ska jag ner och göra morsan sällskap när vi käkar middag. Jag ska inte äta så mycket, tänkte bara knapra på lite tunnbröd.

Jag har redan gympat och ätit frukost. Nu ska jag bara vakna också. Känner mig tröttare än tröttast.

Jag är så irriterad... alla omkring mig är så jävla tröga. Jag vill bara bort härifrån. Varenda dag är det något tjafs eller irritation. Jag orkar inte med sånt längre. Det enda positiva idag är att kiropraktorn tog i lite mer och knäckte till på minst 10 ställen på min rygg. Nu känns det som att ryggen är mindre stel. Jag fick laserbehandling mot inflammationen vid svanskotan också. Han tryckte hårdare på skelettet idag än förra gången... det kändes som att någon skar med en kniv i mig. Jag bet ihop och tänkte på att det kanske blir bättre sen.

Usch, vet inte vad jag ska göra när jag känner så här. Hade jag varit ensam hemma hos mig hade jag stängt av alla telefoner, mailprogrammet på datorn och bara sett på TV eller kanske spelat dataspel. Jag har ingen lust att prata med någon alls just nu. Allt är bara skit.

Mina djur är gulliga... men fiskarna är hungriga hela tiden och vattnet blir skitigt så jävla fort. Fåglarna ser jag knappt till då de är i boet för det mesta. De sköter inte jobbet särskilt bra för båda är ute varje morgon och käkar. Inga medfödda instinkter där inte...

Äh, jag ska kolla på TV en stund. Bye...

Igår såg jag min mormor... i Kanada... via Skype. Det var ganska kul. Själv så höll jag mig utanför bild för jag gillar inte att synas... eller höras. *ha, ha*

Imorgon är det dags att besöka kiropraktorn igen. Jag har fortfarande lika ont vid svanskotan så vi får väl se vad som händer.

Jag känner mig trött hela tiden. Man blir så deppig av vädret. Efter lunchen så ska jag koppla av en stund och sedan ta ett bad. *gäsp*

Mårten och jag är i Bromma. Snart ska vi vidare. Jag tycker det är kul att åka omkring och se saker.

Dags att sova... igen. Imorgon ska jag gympa om jag orkar. Kiropraktorn tyckte det var bra att jag fortsätter med träningen. Sen ska jag bada för på onsdag kommer Mårten igen (det var han som följde med mig till kiropraktorn idag). Jag vet inte exakt vad vi ska göra... något kul hoppas jag på i alla fall. Det känns som att jag behöver komma ifrån den obehagliga upplevelsen på akuten. Jag fick ingen riktig panikattack men det var tillräckligt jobbigt ändå. Blä, bort med allt negativt.

Min morsa blir så sur när man frågar henne vissa saker. Jag tyckte att det kändes som att hon fortfarande läser min dagbok. När jag nämnde det för henne blev hon skitsur. Om hon överreagerar så mycket så kanske det betyder att jag träffade rätt ändå. Skit samma. Hon har blivit så konstig den senaste tiden. När jag nämner att jag tycker att hon betett sig konstigt så blir hon sur och försvarar sig. Men jag säger ju bara hur jag uppfattar henne. Det är inte mitt fel att hon inte kan uttrycka sig rätt. Som t.ex. när det gäller pengar. Jag fick en summa för att köpa en ny digitalkamera efter sommaren 2010. Det visade sig att kameran inte var så bra så jag köpte en begagnad som var en likadan modell som den jag haft innan. Flera gånger har hon påpekat att jag fick pengar över eftersom kameran jag köpte till slut var billigare. Jag frågade ju om det var okej att jag behöll pengarna och då sa mina föräldrar ja. Ändå tar hon upp det jämt. Som senast när jag visade upp den begagnade kameran. Jag var glad och ville visa mitt fynd... och så drog hon upp det där med pengarna. Bad timing liksom. Precis som vid jul när jag hade köpt godis för att jag vet att hon gillar sådant och så sa hon kallt att hon inte åt socker. Så jävla dålig stil. Även om jag får något som jag inte gillar till julklapp eller som födelsedagspresent så säger jag inget om det utan tackar snällt. Jag vet inte, jag får väl vara brutalt ärlig också nästa gång och säga något i stil med att: "Det här är inte riktigt min stil, men jag kan ju sälja den på ebay". Pfhhh!

Sorry, jag blir bara så frustrerad på mina föräldrar ibland. Det är inte lätt att bo med sina päron. Dessutom är det jobbigt med språket. Min morsa har tappat svenskan nästan helt och hållet. Många gånger förstår jag inte alls vad hon menar och hon missuppfattar mig också. Eftersom jag är en kameleont när det gäller språk så måste jag hela tiden rätta alla felaktiga meningar (i huvudet) som mina päron kläcker ur sig för annars lär jag med all säkerhet prata lika illa. Det låter sjukt men efter ett par dagar i Enköping fick jag helt plötsligt enköpingsdialekt på vissa ord. Och efter en månad i Kanada för länge sedan så lät jag som en riktig kanadensare. Den spanska jag pratar är med en dialekt som finns i just det område där vi hyr lägenhet. Det är visserligen en bra grej att kunna snappa upp språk så lätt. Alla tyckte det var skitkul när jag var yngre och kunde härma alla möjliga dialekter. Men jag vill inte lära mig dålig svenska... så därför har jag rättstavning i huvudet... typ hela tiden.

Äsch, nu ska jag och min svanskota bege oss till badrummet för att ta hand om tänderna.

Ibland... okej, oftast så pratar jag utan att tänka. Hoppas mina föräldrar förstår mitt datasnack ändå för jag ropade just ner till mamma: "Morsan, jag gjorde dig osynlig för din syrra är online". Jag har nämligen hjälpt mina föräldrar med Skype. Så nu helt plötsligt vill hela tjocka släkten i Kanada videochatta med henne och även vänner från Ungern o.s.v. Jag får väl ha hörlurarna redo vid min dator för jag gillar inte det ungerska språket. Mina föräldrar var så måna om att jag skulle lära mig ordentlig svenska när jag var liten... så självklart dissar jag ungerskan. Jag tycker att man ska prata det språket som finns i landet man är. Om jag flyttar till Spanien (man kan ju alltid drömma) så tänker jag prata spanska så mycket som möjligt... ja, nästan hela tiden. Jag hatar inte förstå vad andra säger eller att inte kunna göra mig förstådd.

Nu ska jag se på... Spårlöst... heter det så? Äh, skit samma. Det är bra i alla fall. Jag brukar oftast inte kunna hålla tillbaka tårarna på slutet...

Ja, jag glömde skriva att svanskotan är i alla fall inte sned eller skadad. Kiropraktorn tror att jag har en inflammation. Det var ju skönt att höra... tror jag. Nej, nu ska jag äta.

Det gick bra hos kiropraktorn. Han upptäckte två problemområden förutom min svanskota. Det var vid ett ställe ungefär mitt på ryggen och sedan på vänster sida av höften. Han knäckte till där och det var faktiskt ganska skönt. *ha, ha*. Han försökte fixa till stället på ryggen också men det ville inte riktigt varken när jag låg på mage, på rygg eller satt upp. Svanskotan behandlade han med laser. Jäklar vad ont det gjorde när han tryckte på där... men han förklarade det med att man var tvungen att göra så för att lasern skulle kunna verka ordentligt. Jag känner inte skillnad än men han sa att man måste göra åtminstone tre behandlingar.

Jag har sovit några timmar på eftermiddagen så jag känner mig lite seg men nu ska jag få i mig lite middag. Jag vet inte vad jag ska äta, känner inte för något egentligen.

Sitter och borstar tänderna just nu. Mårten är här om en stund och då ska vi till kiropraktorn. Det känns lite nervöst för jag vet inte om vi bara ska sitta och prata eller om han ska undersöka ryggen eller kanske till och med "knäcka till" lite här och där. Jag har bara tagit två Xanor... hoppas att det räcker. Om du inte har hängt med under alla år i dagboken så äter jag alltså 0,5 mg Xanor... två blir alltså 1 mg.

Apropå piller så läste jag i Aftonbladet om en stjärnbloggerska som beställde Imovane från England. Visst, hon kunde ha gått till en läkare och sagt att hon hade svårt att sova och kanske fått pillerna lagligt. En sak jag funderar över... är Imovane verkligen så stark som de skriver i artikeln? Och om den är det... borde de inte skriva om att när jag låg på psyk så fick alla Imovane vare sig de ville eller inte. Det tycker jag är värre. Det kändes som att de inte gav Imovane för att hjälpa oss att sova utan för att slippa en massa onödiga incidenter som skulle kunna ske nattetid när det inte var så mycket personal där.

Vad är klockan nu? Nio... jag måste nog ta en Xanor till tror jag. Ja, det är lika bra.

Jag skulle ut och slänga soporna för en stund sedan... men jag kom inte ut. Mina föräldrar har tydligen glömt att jag är här... för de låste polislåset också. Smart...

Usch vad trött jag är. Det ska bli jätteskönt att sova snart. Jippie!

Du kanske undrar vad jag och Mårten gjorde den korta tid han var här? Jag också. *skratt*. Jag minns inte vad vi gjorde... så det kan inte ha varit något särskilt. Jag har inte tagit Xanor idag, bara en åksjuketablett och en munsönderfallande Alvedon. Ja, jag har fortfarande ont vid svanskotan. På måndag ska jag till en kiropraktor som ska undersöka vad som kan vara fel.

Jag fick en räkning från sjukhuset idag. 580 kr! 200 kr av dem är för röntgen. Men hallå? Ingen frågade ens om jag ville till röntgen och ingen sa något om att det kostade. Hemskt. Mina föräldrar pröjsar räkningen men man drar sig ju från att åka till akuten mer. När man är sjuk har man inte råd med sjukvård. Det om något är sjukt.

Sova var det ja...

Jag har ingen lust att lägga mig men jag ska göra det ändå. Jag är alltså trött... men jag vill göra något kul... ute. Äh, jag vet inte. Jag behöver kanske bara sova... eller äta en sockerfri chokladkaka... eller läsa en bok... eller köpa sytråd, lära mig hur min symaskin fungerar och lägga ner byxbenen på mängder av jeans. Säger man "lägga ner"? Om man lägger upp byxor så borde det ju heta att man lägger ner dem också. *ha, ha*. Jag har fått längre ben av allt tränande så nästan alla mina jeans är för korta. Helt sjukt egentligen att man kan gå från 28/32 till 26/34 bara av att träna. Jag hoppas att jag känner mig starkare snart så att jag kan hoppa... eh, kliva på Wii-brädan igen och svettas. Fast jag svettas inte så förfärligt mycket... det är värre när jag skottar. Jag lär ju ha fått lite påbättring på armmusklerna efter den här vintern.

Hm, märker du också att jag försöker förhala sovandet genom att skriva om allt möjligt? Jag känner mig lite småhungrig... bäst att lägga sig ändå innan det blir värre. Imorgon får jag kanske smaka någon av lussebullarna som morsan bakade tidigare idag. Jag har redan provat två... men det vore trevligt att få några till. *he, he*

Dags att lägga sig snart. Just det, jag ska ställa alarmet. God natt!

Vad alert jag är... glömde helt bort att jag skrev ett inlägg imorse. Inte undra på att jag var hungrig tidigt idag. Vad ska jag käka till middag? Kanske Mårtens saffransbullar? Jaaaa! Om de inte har blivit för torra förstås. Mina föräldrars frys är från 80-talet och suger ut all vätska från allt så att det blir nästan som frystorkat. Inte särskilt gott, så det gäller att äta upp det mesta inom en viss tidsperiod. Men självklart blir det alltid så att man glömmer någon liten grej längst in. Hrm, intressant va? Nej, nu ringer Mårten... Hej då!

Tänka sig, jag var ute i förmiddags och skottade. Kul va? Efter det var jag helt slut. Nu har jag precis klivit ur badet och ska slappa framför TVn och försöka samla krafter till imorgon då Mårten kommer hit.

Jag vaknade klockan 4:56 imorse. Jag kunde inte somna om så jag steg upp och satte mig här vid datorn. Nu känner jag mig lagom mosig och ska kanske käka frukost för jag hör att mina päron är uppe. Vi får se om jag måste skotta för det snöade igår kväll och det ser ut som att det snöar nu också...

Idag har jag bara tagit det lugnt. Jag har inga krafter alls. Imorgon ska jag inte göra så mycket, bara ta ett bad. Nu ska jag lägga mig och sova för jag är trööööttttt. God natt!

Jag har varit ute och skottat en gång till baksidan så att jag kunde hänga upp nya talgbollar. Så fort jag hade kommit in såg jag att en hackspett redan hade hittat maten. Det var en hanne. Efter en stund kom en annan hackspett och skrämde bort den första. Sen dök det upp några talgoxar och förstås koltrasten som samlar upp resterna på marken. Vem behöver TV när man har naturen så nära? *he, he*

Jag tänkte att jag skulle vara duktig och träna idag. Men jag lade av efter 9 minuter för min kropp orkade inte. Det tog i och för sig en del på krafterna att skotta sig igenom en meter snö till baksidan av huset. Nej, jag ska bara ta det lugnt idag. Nu ska jag ner och värma en lussebulle och sedan ska jag ge fåglarna sallad. Om fiskarna är snälla kanske de också får några småbitar.

Ja, då kan jag ju berätta om gårdagen. Mårten och jag skulle iväg och... handla tror jag. Det finns en parkering nära där jag bor men det kostar rätt mycket om man ska stå en hel natt så vi brukar parkera längre bort där det är gratis. När vi kom fram till bilen så var det minst en meter hårt packad snö bakom och bredvid bilen. Plogbilsnissen sket tydligen i allt när han byggde enorma vallar. Mårten försökte backa ut men fastnade och vänster framhjul slirade bara. Han höll på att ge upp, men jag försökte säga att det alltid finns en lösning. Jag tittade mig om och såg en navkapsel i snön. Vi skyfflade bort mängder av snö men bilen kom ingenstans ändå. Så Mårten ringde på hos de som bodde närmast parkeringen och frågade om vi kunde få låna en snöskyffel. Det fick vi... men efter ännu mer skottande så satt bilen fortfarande fast. Då föreslog jag att vi kunde gå till närmaste mack och kanske be om hjälp. Men sedan kom jag på att mina föräldrar inte bor så långt bort och att kanske någon av deras grannar kunde hjälpa till. För vi behövde en bil som kunde dra loss oss från snön. Min farsa har bara sommardäck och använder inte ens bilen under vintern, men en granne som bor ett par hus bort var snäll nog att komma och hjälpa oss. Så allting löste sig till slut ändå. Och jag hade inte tagit någon Xanor... så det var ännu en jobbig dag.

Idag var Mårten och jag snälla tillbaka i alla fall. Till de som vi fick låna skyffeln av köpte vi en trisslott och lade i deras brevlåda som tack. Till grannen som drog loss bilen köpte vi ett ganska roligt spel som hela familjen kan ha kul med. Jag tycker att man inte bara kan ta för givet att folk hjälper en. I och för sig skulle jag inte förvänta mig något i gengäld om jag hjälpte någon.

Äh, skit samma... min hjärna är lite seg just nu. Jag har inte tagit några Lergigan nu på kvällen eftersom jag tog Xanor imorse. Det blir lite onödigt mycket att ta både och samma dag. Hm, det lät konstigt. Jag är alltså inte seg på grund av att jag inte tagit Lergigan. Eh, det blev visst ännu mer invecklat. Nej, jag tänker inte utveckla det mer utan jag ska kolla min mail och sedan borsta tänderna och sova. Ja, jag gör förstås annat också... men jag tänker inte skriva någon lista precis. Det är ju ändå saker jag gör varje dag... du vet, ansiktsvatten, ögongel, ansiktskräm, toabesök, ombyte till sängkläder o.s.v. Jaha, ser man på... det blev en minilista.

Jag känner mig kanske inte så deppig just nu. Jo, det gör jag. Men jag är nog även uttråkad. Sedan mår jag fortfarande inte helt bra efter maginfluensan eller vad det nu var. Jag har inga krafter... även om min morsa tyckte att jag klarade av skottningen ikväll ganska bra. Jag har väl ett extra batteripack någonstans. Men nu behöver jag laddas om. Jag mår lite illa och min mage är väl sådär. Det jobbigaste är nog att jag känner mig däckad... och uttråkad... och less på vädret, mitt mående och det mesta andra också. Ja, trött på allt. Nja, kanske inte mina djur. De kan man aldrig tröttna på. Mårten tröttnar jag i och för sig inte heller på. Ibland är det lite skrämmande hur lika vi tänker. Men ändå är vi ofta totalt olika. Det är konstigt det där. Kanske det är därför vi är så bra vänner. Jag har inte haft så många vänner i mitt liv... men jag måste säga att det är 1000 gånger bättre att ha en kille som vän än en tjej. Eller så är det kanske för att ingen av mina föredetta tjejkompisar har förstått sig på mig och min lite halvknasiga hjärna. Mårten är nog den enda som fattar mina knepiga och knåpiga skämt och ordvitsar.

Nu får jag sluta filosofera. Mina föräldrar har lagt sig och det har blivit dags för mig att överta badrummet den närmaste... halvtimmen eller så för att göra det som jag skrev om tidigare. Fast jag lägger nog till en sak till listan: min mp3-spelare. Jag menar, finns det något tråkigare än att borsta tänderna? Självklart. Ställer man frågan så så blir inte svaret vad man väntat sig. Hrm, allt blir roligare med musik. Ja, just det... jag skulle slita mig från tangentbordet. God natt.

Har inte tid att skriva. Mårten och jag ska iväg snart för det är ju söndag... affärerna har inte öppet så länge idag. Jag har tagit vitaminpiller, 2 st Xanor och en åksjuketablett. Känner mig deppigare än någonsin. Vi hörs sen... eller från bilen om jag kommer ihåg att använda min mobil.

Senare ska jag även försöka komma ihåg att berätta om äventyret igår då Mårtens bil blev inmurad av plogen och han nästan freakade ut... men jag hittade en lösning till problemet.

Det känns konstigt att vakna så pass sent att det redan börjar bli mörkt. Jag känner mig seg idag vilket inte är så konstigt eftersom jag sammanlagt tog 5 stycken Xanor igår. Jag hade inte tänkt ta så många men Mårten var så sjukt stressad när vi skulle in till stan för att kolla på fyrverkerierna så jag mådde skitdåligt och fick ta 3 st Xanor.

Det var en rätt trist dag igår. Morsan gjorde jättegod mat av fläskytterfilén, men för övrigt var dagen bajs. Idag lär det inte bli bättre heller... tror jag. Jag är så trött på att låtsas vara på gott humör när jag inte är det. Men är jag som jag egentligen känner mig så hjälper det kanske inte mig heller... det blir kanske som en nedåtspiral... eller något. Äh, jag orkar inte fundera på skit just nu. Jag ska göra mig i ordning så att vi kan åka iväg. Vi måste stanna någonstans och köpa en macka för jag är lite hungrig. Jag har inget lämpligt hemma just nu. Måste ju vara försiktig med vad jag äter fortfarande för igår var jag lös i magen igen. Jag tänker aldrig mer köpa ABBAs senapssill. Jag tror att det är orsaken till att jag blev magsjuk.