Huvudvärk... blä. Imorgon ska jag gympa och sen kommer Mårten hit och drar ut mig på fler äventyr.

Nu är jag hemma i Stockholm igen. Ska sätta mig framför TVn och äta middag och koppla av. Jag har inte mått så bra de senaste dagarna, har haft en massa ångest. Jag minns inte ens när jag senast mådde så här dåligt. Det hela började i kön på E4:an (som jag fotade i ett tidigare inlägg). Jag har inga problem med köer... men saken är den att jag blev akut kissnödig och det finns ju fan ingenstans att ta vägen när man är fast i bilkö och dessutom precis passerat stället där E4:an delar upp sig med vägen mot Nynäshamn... innan Essingen. Kön rullade på så extremt långsamt och det kändes som en evighet tills vi kom till Essingeavfarten. Då hade redan min ångest byggts upp och jag mådde skitdåligt. Jag har bara varit på Essingeöarna en gång så jag visste inte var det fanns restauranger och liknande. Vi stannade och frågade flera personer.

Folk på Essingen verkar helt störda. En del stannade inte ens för att hjälpa till och andra lät som idioter "nä, jag vet inte var det finns toalett". Hur fan kan man inte veta det när man bor i området?!! Vi frågade en man som var på väg in i ett kontorshus om vi kunde få låna toan. "jag får inte släppa in folk" sa han surt. En frisörsalong hade öppet (man såg dem där inne) men man var tvungen att ringa på en klocka för att de skulle öppna dörren. De såg oss också... men låste de upp dörren? Nej. Vilken jävla skithåla! Så vi körde vidare på ön och frågade en kvinna som passerade. Hon sa på en gång: "kör en bit fram och sedan vänster så finns det flera caféer och restauranger". Äntligen en vettig och snäll människa! Vi gick in i en thairestaurang och frågade om de hade toalett. Kvinnan bakom disken var jättetrevlig och berättade var toaletten låg. Hon såg nog att jag inte mådde bra för hon hällde upp ett stort glas vatten åt mig och Mårten och var supertrevlig när jag kom ut från toan. Blir man snällt bemött så vill man ge något tillbaka... så Mårten köpte vegetariska vårrullar som vi senare delade på. Just då kunde jag inte äta för jag hade sådan ångest att hela jag skakade.

Händelsen idag i Västerås med mannen som var våldsam i butiken påverkade mig inte alls. När jag hamnar i sådana situationer fungerar min hjärna nästan ännu bättre och automatiskt söker den efter lösningar. Jag menar, när man ser en stackars kvinna försöka kontrollera en galen rånare och den andra yngre kvinnan är alldeles lamslagen av skräck så kan man ju inte bara lämna dem utan att åtminstone erbjuda hjälp. Eller hur? Sen vet jag inte om vi gjorde så värst mycket nytta. Vi hjälpte till att nämna numret till polisen för den yngre kvinnan kunde inte ens komma på larmnumret. Sedan "vaktade" vi som sagt utgången och erbjöd oss även att stanna som vittnen ifall att det behövdes. Jag vet inte hur lång tid det tar för polisen i Stockholm att åka ut på larm men där i Västerås tog det mer än 5 minuter innan polis och väktare kom. Hade rånaren haft kniv eller annat vapen så hade båda kvinnorna och kanske fler kunder i butiken varit döda innan polisen ens hunnit dit. Väktaren var värst tycker jag. Han gick i promenadtakt till butiken!

Jag vet inte vad butiker har för rutiner och så men innan rånaren blev jättevåldsam så ringde hon i kassan (med våran hjälp) till polisen. Men när rånaren började bråka och knuffas och var nära att slå till den andra kvinnan så skrek hon till kvinnan i kassan att hon skulle trycka på överfallslarmet. Då är det ju allvarligt... så hur fan kan väktaren bara lunka i pensionärstakt till butiken? Jag tycker det är för jävligt.

Nej, nu ska jag ge mina fiskar käk och sedan ska jag ge mig själv käk. Inte samma dock... tror inte att fiskmat smakar så gott. Egentligen är jag inte speciellt hungrig. Jag dricker kanske bara lite aloe vera-dryck.

Bevittnade just ett rån i Västerås. Mårten och jag stannade kvar i butiken ifall att de två kvinnorna som jobbade där behövde hjälp tills polisen kom... för rånaren var aggressiv och fajtades med en av kvinnorna som försökte hindra honom från att fly. Vi stod vakt vid utgången och när polisen dök upp så gick vi.

Vädret är i alla fall fint i Enköping. Konstigt dis bara.

Ja, jag erkänner... jag kollar på skiten. Förutom Sverige så gillar jag Ungern och Ukraina. Det betyder väl att det inte kommer gå så bra för dem... jag är ju trots allt en cooler.

50 min från Kungens kurva till Järva krog?

Efter ett långt bad behöver huden lite fukt.

Jag sitter vid datorn och försöker gå igenom lite bilder jag har tagit tidigare... men det är nästan omöjligt att koncentrera sig. Min svenska guldfisk är så himla smart. Den slår med nosen på termometern som i sin tur slår mot glaset. Det låter ganska högt. Självklart så tittar jag dit... och jag tror att den är medveten om det. Men de ska inte få mer mat idag. Jag har redan gett dem mer än jag brukar.

Mår inte så bra. Ska sova nu. Imorgon ska jag städa och sedan bada.

Jag gick ut för att mata en sparv som redan samlar mat till sina ungar. Det var så skönt i solen att jag fastnade där ute. Inte bokstavligt talat... men jo, nästan. Jag kunde bara inte resa mig upp för min kropp sa: "Åh, sol... mera mera mera!".

Dansa... pausa... dansa... pausa. Hur ska man kunna sova när det är partymusik på radio? Förmodligen med OFF-knappen. Hasta luego.

Sovtime... men imorgon ska jag träna. Måste bli av med fläsket. *ha, ha*

He, he. Hörde just Flo Rida på radio. Honom har jag sett IRL... han är cool. *fniss*

Jaha, nu är klockan 22:22 och jag orkar inte knappa mer på mobilen... God natt!

*skratt*. Nu spelar de en låt med Jason Derulo. Jag har kramat honom... och fått en signerad singel där han skrev "yours truly...".

Sova... Zzz...

Jag fattar inte... när morsan gör någon kötträtt så finns det hur mycket som helst. Men när hon tillagar fisk så blir det alltid lite... och eftersom jag inte äter några större mängder av potatis eller ris så mättar det inte speciellt mycket. Jag får väl käka frukt... eller choklad... sockerfri förstås.

Morsan bjuder på mat idag... fisk tror jag det blir. Mumsigt.

Jag mår sådär. Har lekt tekniker under förmiddagen och kopplat sladdar hit och dit för att få TV-ljudet till stereon. Nu fungerar det i alla fall... så man kan höra hur dåliga alla låtar är i Eurovision song contest. Det är nästa vecka va? Tror det.

Aj, min magkatarr... måste äta antingen mat eller en tablett... eller både och. Resten av dagen ska jag i alla fall bara slappa och se på TV. Jag orkar inte göra ett skit. Min hjärna behöver semester.

Spike (med nyklippta klor) tittar ut från boet...

Jag vaknade för en stund sedan. Hörde någon fågel flaxa med vingarna... inget ovanligt... men en känsla fick mig ändå att öppna ögonen och kolla på fåglarna. Hannen Spike hängde upp-och-ner från en pinne. Han har lite problem med sin vänstra fot och nu hade den krampat fast vid pinnen och han kunde inte komma loss. Jag bände försiktigt loss foten så att han kunde flyga till en annan pinne. Sedan fångade jag honom ändå och klippte de klor som var lite för långa...

Oj, förlåt fiskar. Jag glömde bort att ge dem mat. Ska fixa det nu. Hej så länge.

Dags att sova. Mår inte så värst bra... men ett par Xanor och en Omeprazol imorgon hjälper nog.

Jag och min ångest ska hoppa i badet nu. Förhoppningsvis så åker ångesten ner i avloppet när jag är färdigbadad. Vem vet... illamåendet, huvudvärken, magkatarren och muskelvärken kanske också försvinner på något magiskt sätt...

Nu spökar det i mina föräldrars kök igen... något ramlade ner från sin krok. Spoooooky! Nej, inte när man lever i min värld. Det kan Mårten intyga... det händer ofta skumma saker när man umgås med mig.

Jag har bl.a. haft ett par sanndrömmar... som senare stämt överrens med verkligheten på pricken. Men gårdagens dröm får gärna vara en vanlig dröm bara. Jag drömde nämligen att det var världens jävla oväder. *ha, ha*

Skitväder på gång igen... *suck*

Känner mig deppig. Vi skulle egentligen ha åkt till en restaurang i stan som öppnade för säsongen och bjöd på lite gott... men branden på Strandvägen orsakade kaos så vi åkte inte ens in till stan. Känns trist... men det dyker kanske upp fler roliga saker att göra. Vi är inbjudna till ett event på Café Opera. Får se om vi går... Det vore i och för sig kul att få klä upp sig lite. När man bara sitter inomhus större delen av tiden börjar man känna sig en aning osynlig och bortglömd. Värdelös helt enkelt. När man går ut och känner sig fin och kanske får en eller annan uppskattande blick... ja, det gör faktiskt mycket. I alla fall när man är så pass deppig och osäker som jag...

Fan, varför går tiden fort när man inte vill det? Jag måste lägga mig nu. Mårten sover ute i köket på sin madrass... och snarkar.

Jag gillar inte att ha krav på mig... men eftersom jag ställer upp som testpilot på det mesta så krävs det ändå en del av mig. Det är bara så konstigt att ibland får man inget alls att testa och sedan kommer mycket på en gång. Just nu måste jag testa 7 olika rengöringsprodukter, en hudlotion och två olika sorters chokladbollar. Själva testandet är roligt... men att behöva komponera ihop en bra text med utvärdering o.s.v. är en aning jobbigt. Det är kanske för att jag ställer så höga krav på mig själv. Ibland kan jag se vad andra har skrivit och jag förstår inte hur vissa bara kan skriva en kort mening, typ "den var jättebra". Men å andra sidan så får de som skrivit dåligt eller för lite kanske inte testa andra produkter framöver. Jag har testat en hel del under alla år jag varit med... mat, hudvårdsprodukter, hårprodukter, hygien, rengöring, kläder och en massa annat jag inte ens kommer ihåg.

Hm, sova var det ju... God natt.

Tid... vad är tid? Något som flyter förbi... eller kanske tickar? Jag har känt mig helt borta den senaste tiden. Det känns som att det var kanske 3 dagar sedan jag skrev här i dagboken... men jag såg nu att så var det ju inte riktigt. Jag vet inte, det är kanske min hjärnas sätt att fördriva tiden fortare... eller så behöver jag något... vitaminer kanske. Mmm... tror det saknas D-vitaminer.

Min gallsten trilskas (är det verkligen ett ord) lite. Varför dök det ordet upp? Skumt. Eller så är det inte alls den utan något annat jag känner av ibland. Känns som det hugger till ibland... i högra lungan... eller liknande. Det går säkert över någon gång. Det kan ju förstås vara min magkatarr. Ibland sprider sig smärtan till intilliggande delar, det strålar ut liksom. Svårt att förklara.

Har jag tagit mina 21-piller? Tror det, men jag är inte säker. Imorgon får jag besök av Mårten. Det blir kul och samtidigt skönt att få komma ut lite. Hoppas att det blir okej väder. Jag tycker att det har regnat för mycket de senaste veckorna.

Jag vet inte vad andra brukar ha på sina nattduksbord... men här är några av figurerna som trängs på mitt. För alla vet ju att lampor är till för att kunna hänga gulliga saker på. *ha, ha*

Dags att sova igen. Jag vill bara bort från allt. Var tvungen att ta Losec för en stund sedan för det gör ont som fan. Måste komma ihåg att ta en tablett varje dag i ett par dagar... eller kanske längre om det behövs.

Imorgon ska jag gympa... min kropp längtar efter det just nu. Känner mig så rastlös. God natt...

Allt känns trist... tur att jag har lite torkade tranbär att smaska på. "ICA gott liv Tranbär" är helt klart bäst eftersom de inte innehåller socker, bara: tranbär, ananasjuice från koncentrat och solrosolja. Priset är inte så kul... tror det är runt 27 kr för en 150 g påse. Men den här var gratis... jag fick den av morsan.

Road to nowhere... känns det som just nu.

Folk är idioter och jag börjar bli trött på att hela tiden vara snäll och bara få skit tillbaka. Igår var Mårten och jag på grönan för att se LMFAO. Eftersom jag misstänkte att många skulle dit så tog jag mina platåskor för att vara säker på att se något. Precis innan konserten började stod vi bredvid ett gammalt par med vad jag förmodar var deras barnbarn. De verkade jättetrevliga och så... men två låtar in i konserten lyfte mannen upp ena ungen. Jag såg nästan inget av scenen och eftersom jag har mina problem med social fobi och liknande så bad jag Mårten säga till mannen men Mårten mår inte heller bra just nu och verkar tydligen ha drabbats av konflikträdsla så jag blev lite sur vilket i sig gav mig mod att så snällt jag kunde säga till mannen: "Ursäkta, jag ser inget av konserten när du håller upp barnet så högt". Istället för ett någorlunda normalt svar fick jag en ilsken blick och orden: "Pfff, bara ett tag till". Är det så de vill behandla mig... så fine. Jag gick och ställde mig framför dem och höll upp min kamera med båda händerna och låtsades fotografera lite så de inte heller såg något. Med mina platåskor var jag säkert över 185 cm lång... det var ju därför jag stod så långt bak från början.

Gamlingarna sa inget mer och när jag gick tillbaka till Mårten såg jag att de hade flyttat sig längre bort. Sedan fortsatte vi titta på konserten ända tills... ja, vad tror du? Jo, två föräldrar lyfte upp båda sina ungar på axlarna. Platåskor eller inte så var det omöjligt att se något. Jag började bli förbannad och frågade om Mårten skulle kunna säga till dem... för den här gången var det fler människor än vi som inte såg något. Mårten gick iväg dit... kom tillbaka och sa att kvinnan bara tittat på honom med en korkad blick och sedan ignorerat honom. Fan, vad är det för jävla idioter som lever i det här landet?! Hämnd nummer två blev likadan som nr 1; jag ställde mig framför dem, sträckte upp armarna och fotade konserten. Då petade de mig i ryggen flera gånger och började tjafsa och sa att de inte såg något. Jag fick nog, vände mig om och sa högt: "Jag stod bakom er och såg inte heller något på grund av era barn. Det är fler personer som ni skymmer sikten för också". Jag stod kvar där ett bra tag och ägnade min uppmärksamhet åt konserten istället.

Efter en stund kom Mårten fram till mig och sa att det var flera där bakom som uppskattade det jag sa. Sen vet jag inte om det var karma eller så men Mårten berättade att familj 2 senare skymde sikten för den första gruppen idioter (gamlingarna med barn). Rätt åt dem.

Blir bara så sur... jag försöker alltid tänka på andra. När jag t.ex. gick förbi någon som antingen filmade eller fotade konserten så duckade jag för att inte förstöra. Men tydligen är de flesta människor egoistiska. Tycker det är sorgligt att man nästan blir förvånad när någon person agerar snällt.

Det var skitjobbigt att behöva konfrontera folk. Men på ett sätt känns det skönt att jag vågade.

Fortfarande censur... undrar vad som pågår? Hoppas det inte är något allvarligt.

Nåväl... god natt.

Nu skiter jag i det här och går och lägger mig. Marcelo verkar vara en sociopat eller så kanske han har aspergers syndrom... eller någon annan bokstavssjukdom... eller så är han bara en skithög. Jennifer verkar vara en bitch eller bara blåst och stackars Annica är alldeles för naiv. Och resten av dem är bara fega jävlar som inte vågar säga något... ja, förutom Camilla och Hanna som försökte i alla fall.

På chatten skriver folk att Jennifer har förstört flera kameror och vandaliserat både i bikten och rivit ner typ allt i köket. De hann se det på en annan kamera innan censuren. Jag kollar oftast på directors cut... fast nu spelar det ingen roll. Jag ska inte se mer förrän det där har löst sig eller Jennifer eller Marcelo eller båda har åkt ut.

Skit... censur igen.

En massa jävla bråk i Big Brother inatt och nu censurerar de alla kameror också. Hoppas att de pratar lite vett med dem... Det är trist att inte få se allt när man har betalat. Skit samma, jag måste sova snart. Ska upp om ett par timmar. Får se hur många Xanor som behövs imorgon. Innan bion tog jag bara två stycken (2 x 0,5 mg) och det räckte knappt. Men jag vet aldrig hur många jag ska ta förrän precis innan. Det kan skifta en hel del med hur jag mår.

Fan, nu har det varit censur i flera minuter... jaha, bara för det så kom det tillbaka.

Nej, nu tänker jag fan inte se på Big Brother mer. Marcelo och Jennifer har grovhånglat och nu förnekar han allt inför Annica. Jag gillar inte någon av dem men jag hatar när någon oskyldig drabbas. Så adjöss och goodbye BB. Tror inte jag kommer pröjsa för att se om det blir något nästa år heller. Jävla skitår ändå... med mobbing och annat skit i BB. Inga roliga uppdrag heller...

Sitter och väntar på att förhandsvisningen av Get the gringo ska börja.

T R Ö T T