Det var en jobbig dag idag. Tidigt imorse var jag hos gynekologen. Jag behövde p-piller (mot mensvärk men även för att få regelbunden mens) men mest var jag där för att kolla upp bulan. Den sitter i området ganska nära ljumsken. Idiot-tanten började nästan göra en standard gynundersökning trots att hon vet att jag inte klarar av det. Förra gynekologtanten lyckades få mig att känna som att jag blivit våldtagen. Jag hatar att gråta inför folk jag inte känner så bra men jag kunde inte hindra tårarna från att rinna. Jag slapp undersökning i alla fall och hon klämde bara lite på magen men tyckte att jag ska till husläkare och få remiss till röntgen.

Direkt efter skitupplevelsen körde Mårten mig till kiropraktorn (min rygg har varit fucked up ett tag) som konstaterade att jag har en rejäl låsning i mitten av ryggen. Han lyckades knäcka ut en del men jag ska göra övningar hemma 15 minuter varje dag. Jag vet inte varför folk tycker det är läskigt med kiropraktik. Det är hur skönt som helst. Jag störs inte ett dugg av alla knakningar och jag har inte ont efteråt alls. Däremot så känner jag mig mycket rörligare i kroppen.

Känner mig allmänt deppig. Inte på grund av något särskilt... jo, kanske på grund av det som hände imorse. Kvinnor är alltid så jävla okänsliga och otrevliga mot mig. Äh, jag ska lägga mig nu. Imorgon ska jag gympa... om jag orkar och känner för det. Usch, nu kommer nästan tårarna igen. Fan vad jag hatar gynekologer. Man är så jävla utlämnad när man ligger där med benen i vädret... speciellt när man har haft dålig erfarenhet... och så får man inte en enda jävla sympatiblick när man sitter där och tårarna strömmar ner för kinderna... bara tomhet. Är alla läkare känslokalla? Åt helvete med alla idioter... jag ska sova... ska bara torka ögonen och snyta mig.