Det var tur att jag läste papperna från läkaren som jag fick med mig hem efter operationen. Där står det nämligen att jag ska ta 8 st Citodon per dag... innan smärtan dyker upp. Igår fungerade allt ganska bra. Jag tog mina Citodon som lindrade ontet en del.

Natten till idag däremot var inte kul alls. Jag vaknade 00:40 och mådde skitdåligt. Jag hade ont vid såren, var illamående som sjutton och hade alldeles för mycket ångest. På något sätt lyckades jag hasa mig ur sängen, sträcka mig efter Xanor och skölja ner två stycken med ett glas vatten som stod bredvid min säng. Jag brukar aldrig ha det men jag följde väl bara någon instinkt kvällen innan och fyllde därför ett glas med vatten occh ställde det inom räckhåll från sängen. Efter en timme när tabletterna började verka så somnade jag om.

Det var en jättejobbig upplevelse och jag trodde jag skulle klara mig ifrån det idag men för någon timme sedan började jag må illa igen. Tidigare imorse hade jag hela dagen planerad med hur jag skulle ta piller: två Citodon kl 08, 12, 17. Postafen kl 21 och 22. Morfin kl 22. Men med tanke på att jag mår så illa vågar jag inte testa den starka tabletten.

Idag tog jag istället 2 Citodon kl 08, 12 och 17. Det var iofs som planerat. Men jag tog även 2 Xanor kl 17. Schemat för resten av dagen ser ut så här: Postafen och 2 Xanor kl 21 och 2 Citodon kl 22.

Har jag nämnt att jag har feber? Jag har ingen fungerande termometer just nu så jag fick låna morsans som man mäter med i armhålan. Enligt den har jag 37,5 graders feber. Det är inte så mycket tyckte mina föräldrar. Nej, men jag har ju käkat en massa Citodon som tar ner febern. Jobbigt... i papperna från läkaren står det att man ska höra av sig om man har feber över 38 grader. Jag ska ta tempen senare ikväll också så får vi se vad som händer. Ja, en sak till: både igår och idag är min röst nästan helt borta. Det är jättejobbigt att prata... speciellt när folk inte låter mig prata färdigt utan avbryter en hela tiden.

Nej, nu måste jag vila. Tabletterna börjar hjälpa lite... smärtan är inte lika hemsk, illamåendet inte så störande och ångesten har släppt en aning. Ja, om jag skriver stavfel så är det på grund av att jag ser lite suddigt och är lite halvborta ibland... inte så mycket i hjärnan om du förstår vad jag menar... det är kroppen som inte hänger med. Äh, nu svamlar jag för mycket. Hej så länge!