Tummen upp för min tumskada. Det ser bättre ut va?

Vi har skaffat varsitt mobilnummer här i Spanien. Det var lite krångligt med inställningar för att surfa på nätet. Jag lyckades efter att jag läste instruktioner på nätet (via datorn)... på spanska. Det funkade inte för Mårten. Han har android och jag iPhone. Vi var inne i affären där vi skaffade korten och de lyckades få det att fungera... men supersegt. De sa att det berodde på dålig mottagning inne men det var lika dåligt här ute så Mårten gick in igen. Jag sitter i bilen och väntar... Fan, jävla idioter. Några araber som precis klämde sig in på p-platsen bredvid och genom skjutdörren på sidan drog ut en stor barnvagn som slog emot våran bil flera gånger. Sedan lyfte de den över vår bil på motorhuven för att de är lata att gå 5 meter extra. Jag får säga till Mårten att kolla efter repor och bucklor när han kommer tillbaka. Om det dröjer för länge får jag väl fota arabernas regskylt.

Då har man lärt sig en ny grej... att parkera långt ifrån ingången och absolut inte i skugga.

Ganska enkelt rum men helt okej. Lite långt mellan sängarna... Om Mårten snarkar för högt måste jag kliva upp. Hm, jag får skaffa en teleskoppinne för framtida bruk.

Vi är på ett hotell strax söder om Castellón. Sista på den här resan förhoppningsvis. Sju hotell har vi bott på. Snart blir jag hotellexpert... och tänk att för ett par år sedan kunde jag knappt sova över hos mina päron eller Mårten och absolut inte på hotell. Visst, jag har tagit 4 Xanor idag men det är för att ångesten är för jävlig.

Nu är vi i Spanien...

Imorgon ska vi åka vidare. Jag mår sådär. Har ätit mycket Xanor varje dag. Nu måste jag sova så jag orkar upp imorgon.

Det är ett jäkla liv ute i hotellträdgården. Hoppas någon säger till idioterna. Jag ska borsta tänderna nu. Får se hur mycket sömn det blir med tanke på oljudet och ångesten som är hemsk.

Vi har lämnat hyrbilen i Nice, Frankrike. Nu är vi i Albenga, Italien och har fått tillbaka bilen. Vi ska in i ett köpcentrum, gå på toa och sedan köpa lite mat. Sedan ska vi till ett köpcentrum i Nice där det enligt webben ska finnas H&M. Jag ska kolla efter en långklänning för att dölja mina såriga knän.

Min tumme är värst just nu. Visst, de andra såren är inte snygga de heller. De blir mörkare för varje dag.

Frankrikes nationaldag. Vi hörde många fyrverkerier men såg inga... Jag fotade TVn... fyrverkerier från Eiffeltornet.

Nä, måste sova snart.

Mitt vänstra knä... Var hos apoteket och fick Cicatryl. Ska testa det nu.

Så här ser det ut inne i hyrbilen. Passar iofs bra att cruisa runt i Saint-Tropez i en BMW men vi hade inget annat val. Det var enda tillgängliga bilen med så kort varsel. Om några dagar är kanske vår bil lagad. De väntar på en speciell del... och då måste vi åka tillbaka till Italien för att hämta bilen... med hyrbilen?. Äh, allt är så krångligt... hyrbilen måste tillbaka till Nice sen också. Då måste vi ta taxi mellan... öh... Nej, jag kan inte tänka. Hade nästan varit billigare att köpa en ny bil.

Nu är vi på hotell i Saint-Tropez. Vi var tvungna att ta en ganska dyr bil för det fanns inga andra större bilar lediga. Inga av Mårtens kort fungerade men mitt gjorde det tack och lov. 1000 euro... ja TUSEN euro var depositionen. Så nu står vår hyrbil här utanför hotellet... en BMW. Det är tur att jag kan lite om bilar och teknik. Mårten visste inte ens hur man startade bilen. "Det är ju enkelt", sa jag. "Tryck på startknappen". Jag gav honom även en snabbkurs i hur aoutomatlådor fungerar. Det är ju inte speciellt krångligt... Reverse, drive och park.

Nu ska jag tvätta mina sår med tvål och vatten. Nattportiern beklagade att de inte hade något first aid kit liknande men stod ändå ett tag och funderade om det fanns något i köket man kunde använda men kom bara på vinäger men det tror jag inte är så bra.

Vi sitter just nu i en taxi på väg till Nice. Jag sitter i baksätet med sönderskrapade knän, armbåge och haka. När jag skulle kliva ur bärgningsbilen så vek sig benen eller blev alldeles kraftlösa så jag föll. De på verkstaden plåstrade om mig ordentligt och var jättesnälla. Gav mig en flaska vatten också... och chefens fru kramade om mig och sa "stackars flicka". Jag kan ju lite spanska så jag förstår en del italienska.

Så nu mår jag ännu sämre. Mina knän svider som fan och jag vill bara dö. Inte på grund av knänen utan all annan skit också.

Tanken nu är att vi åker taxi till Nice och flygplatsen vilket kommer kosta mer än 200 euro eftersom det är mer än 100 km. I Nice får vi förhoppningsvis tag i en hyrbil. Med den åker vi till Saint-Tropez som planerat. När delen som strular kommer in till verkstaden åker Mårten hit igen... med hyrbilen eller taxi vet jag inte. Sedan kan vi förhoppningsvis fortsätta resan. Men med tanke på hur pissit jag mår och att jag säkert kommer se helt blåslagen ut så kan jag ändå inte gå ut. Jag vet inte... Jag orkar inte mer. Jag ger upp snart. När vi stod vid kanten av motorvägen vid SOS-fickan hade jag bara lust att kliva ut framför en långtradare.

Allt är skit. Jag mår för jävligt. Vi är någonstans i bergen efter Genua eller vad det heter. Står vid en SOS-ficka för bilen är helt paj. När vi körde tändes först en varningslampa och sedan ännu fler. Som tur var fanns den här SOS-platsen precis i närheten. Nu startar inte bilen. Vi har ringt efter bärgare men man vet inte hur lång tid det tar. Jag måste ta Xanor...

Bara badrummet är 1000 gånger snyggare än mitt och typ 10 gånger större. Sitter man på toa kan man dra undan gardinerna och titta ut genom fönstret. Nackdelen är väl att folk ser in också.

Är på ett hotell i någon förort till Milano. Jag mår skit. Ska sova nu för jag är trött. Har ätit massor av Xanor.

Nu är vi i Italien...

Nu är vi i Schweiz.

Nu är vi i Österrike. Har precis kört igenom en 6,7 km lång tunnel.

Det är gratis wifi på det här hotellet ifall du undrar varför jag skriver så mycket och lägger upp bilder.

Vi har just vaknat och ska strax äta frukostbuffé. Det är däremot inte gratis men värt pengarna så kroppen får en bra start på dagen. Jag ska bara se till att Mårten inte äter sådant som höjer hans blodsocker.

Vi har inte kommit så långt. Mårten mådde inte bra så jag bestämde att vi skulle till akuten. Vi hittade ett sjukhus med hjälp av GPSen. De tog en massa prover, EKG, röntgen osv men sa att allt verkade okej. Vi var där i flera timmar. Jag mådde skitdåligt med ångesten men när det gäller bästa vännens hälsa så får jag härda ut. De sa i alla fall att Mårten ska dricka mycket och sova ordentligt.

Vi åkte till München för att hitta ett hotell... nummer fyra hittills på resan. Vilken jävla skitstad! Den som har planerat vägarna borde brännas på bål... och alla idiotcyklister överallt. Superstressig stad, hemskt. Till slut gav vi upp och styrde bilen mot Schweiz igen.

Nu är vi i Memmingen. Jag hittade ett jättebra hotell. Utifrån ser det inte så speciellt ut men inne är det jättefint och fräscht. Jag ska ta ett starkare piller för jag mår jättedåligt. Sedan ska vi sova. Bilden är godis som låg på huvudkudden. Ganska gulligt... Räkna får...

Igår hade vi enormt stor hjälp av min GPS. Helt plötsligt blev skärmen röd och blinkade frenetiskt så jag sa till Mårten att sakta ner och så slog jag på varningsblinkers eftersom man gör så här. Det visade sig att två bilar krockat. Ena hade hela fronten helt ihoptryckt och stod längs vägkanten. Den andra lastbilen blockerade nästan hela vägen och det låg mängder av vrakdelar överallt som vi fick kryssa mellan. Olyckan måste ha skett max 5 minuter innan vi kom dit. Folk satt fortfarande kvar i bilen och lastbilen. Vet inte om någon var skadad för jag hjälpte Mårten att peka ut delar han skulle undvika att köra på. Inte ens polis eller annan räddningstjänst hade hunnit dit. Det var lite läskigt faktiskt för som jag skrev... hade vi kört bara en aning fortare kunde vi varit med i olyckan.

Mår inte så bra så jag skriver lite kort. Göttingen - Mårten bjöd på god mat. När vi körde vidare hamnade vi... Jävla Xanor, minnet. Jag skriver någon annan dag. Måste sova nu.

Är på hotell i... Hamburg. Vi kom inte längre idag för Mårten var helt borta i Danmark. Ganska läskigt faktiskt. Jag har bildminne och kom ihåg ett fint ställe vid vattnet nära Middelfart så jag beordrade honom att åka dit. Jag sa till var vi skulle svänga av men Mårten var jättekonstig och körde mellan några koner in på ett vägbygge där man absolut inte skulle köra. Så blev han sur på mig trots att han gjorde fel. Kul att få semestern förstörd... eller i alla fall några veckor. Jag kom i alla fall ihåg vägen trots att vi bara varit där en gång. Vi satt där på en bänk och åt varsitt äpple och gympade lite. Sedan åkte vi vidare. Mårten tror att hur han mådde berodde på blodsockret. Jag skiter i vad det beror på. Man behandlar inte sina vänner som skit hur dåligt man än mår.

Nu ska jag... jag vet inte. Sova går inte för jag är deppig och vi är på något skithotell som inte har AC eller ens en vanlig fläkt, ventil, luftintag eller vad fan det heter. Det luktar lite unket och allt ser halvsunkigt ut. De tillåter fåglar på rummet i alla fall... mot en avgift. Nåväl, sova går väl ändå. Förhoppningsvis blir det mindre oväsen när fotbollsmatchen på TV är slut.

Det är gratis wifi här. Jag försökte skriva tidigare när vi precis åkte in i Tyskland men jag glömde aktivera roaming på mobilen... smart.

Nu är vi i Danmark... på bron...

Nu är vi i Malmö och ska snart sova på hotell. Jag är inte speciellt trött... än.

Nära Höör... eller avfarten dit i alla fall.

Vi har passerat Norrköping. Innan vi påbörjade resan skulle vi hem till mig en sista gång men vi var tvungna att göra en avstickare för vi hittade en herrelös hund som nästan sprang rakt ut i vägen. Ingen annan stannade för att hjälpa hunden. Mårten och jag gjorde det. Jag lyckades få tag i hundens halsband och satte mig vid en busshållplats så inte hunden korsade vägen igen. Hunden var stor som ett hus... nåväl, som en mindre häst. Den hade inga ägaruppgifter så Mårten ringde polisen men de hade ingen i närheten så vi tog in den i bilen och åkte till polisstationen där vi lämnade den. Stackarn var alldeles varm och supertörstig. Det var så gulligt när jag satt vid busshållplatsen för hunden tryckte sig mot mig jättemycket. Jag klappade den och pratade tröstande så att den skulle känna sig lugn. Så idag har vi gjort en god gärning, det känns bra.

Sovdags. Min mage kurrar. Åt jag någon middag? Ja, just det... plommon och... eh... tonfisk i solrosolja... fast inte ihop förstås. Min hjärna är överbelastad. För mycket att tänka på. Planer för imorgon? Hårtvätt... laddning av kamera, mobil, mp3-spelare och min spionkamera. *ha, ha*. Jag har kanske redan skrivit om mitt halsband som innehåller en minikamera som tar bilder eller video. Jag har en till med mig i form av en digitalkamera som är några få centimeter. Ingen tror nog att det verkligen är en kamera. Jag har dem mest för säkerhets skull... om något händer. Har en bilkamera också men det är inte helt klart om det är lagligt med sådana i Spanien eller resten av Europa så den får vara kvar här i Sverige. Man kan ju undra om jag litar på folk... och svaret är nog ja... öh, nej såklart. God natt!

Väderprognosen säger sol och +25 grader när vi ska åka. Vilken tur för jag ska ju åka i klänning. Bilen har iofs AC men man vill ju ändå inte frysa när man väl kliver u... nej, kanske inte.

Det känns som att jag packat det mesta men det är säkert massor kvar. Vissa saker kan man inte packa förrän samma dag... som hårborste och tandskena. Mina päron kommer hem från sin semester på måndag. Mårten och jag åker dagen efter. Mitt mobila bredband har jag med mig (i mobiltelefonen) så jag lägger kanske in bild eller text när vi åker genom Sverige. Sedan byter jag till ett vanligt sim-kort men det använder jag bara i nödfall för det är inte billigt precis. Väl i Spanien köper jag spanskt sim-kort med bono para navegar... För ca 6 euro får man surfa 600 mb per månad... eller något liknande. Förra året köpte jag nummer hos Carrefour (typ som ICA Maxi). 500 mb för 5 euro... men i år har de ändrat... nu kostar det 10 euro och man får bara 300 mb för surfning men det ingår samtalstid... vilket är helt ointressant.

Nä... nu orkar jag inte tänka mer. Är helt slut. Har knappt suttit stilla idag. Jag har tvättat kläder, vattnat växter, packat osv. Det jobbigaste var strul med nya netbooken. Men det löste sig tack vare Mårten och en supportkvinna jag chattade med. Min gamla bärbara dator fungerar fortfarande men har kass batterikapacitet och processor. Den är ju urgammal... så jag skaffade en ny. Det är en transformer... *ha, ha*. Man kan ta loss tangenbordsdelen så att datorn blir en surfplatta. Fast det var inte därför jag skaffade den. Storleken, märket, priset och batteritiden på 11 timmar var avgörande.

Jag har en ny kamera också som ska med på resan. I massor av år har jag varit med i en undersökningspanel där jag registrerat all mat jag köpt. Man samlade poäng som man kunde byta mot prylar. Jag tog aldrig ut något förrän nu eftersom alla operationer och annan skit gjort att jag inte orkat fortsätta. Det ska bli kul att fota resan. Jag säger varje år att jag ska fota mer men i år ska jag verkligen försöka. Att ha handväskan lätt tillgänglig är nog ett bra första steg.

Måste sova, börjar se suddigt. Min hjärna började bara sätta igång på högvarv när jag tänkte på resandet. Jag har med mig flushable toiletseat covers... bra va? Sova ja...

Spanska våtservetter i gullig förpackning är ett måste på resan...

Spooky... det är dimma ute. Varmare luft på väg? Det vore nice för att gå från +13 grader till +33 är lite starkt. Fast som tur är så flyger vi inte utan bilar vilket borde göra att man vänjer sig gradvis. Mindre än en vecka kvar... pirrigt. Hur det går med packandet? Hm, sådär. Bråcket och alla sju såren plus de fem gamla hjälper inte precis. Mitt humör är i botten också. Ska försöka packa lite varje dag men misstänker att det ändå blir rätt mycket kvar att göra sista dagen. Det viktigaste är ändå medicinerna och passet förstås. Allt annat går att köpa.

Jaha, nu är det tydligen vinter. Jag såg just en stor flock fåglar flyga söderut. Skitväder. Allting är skit.

Jag har ett blåmärke på vänster smalben. Har ingen aning hur det kom till. Kan inte minnas att jag slagit i något. Hoppas det försvinner tills vi åker. Ett av såren efter leverfläcksborttagningen är inte helt okej. Det varar och det kommer fortfarande lite blod... men det luktar i alla fall inte illa. Jag vet att man förmodligen inte ska använda 96 procentig spansk sårsprit men det skiter jag i. Jag baddade bara lite försiktigt och satte sedan på ett nytt plåster.

Vet inte vart tiden tog vägen. Jag var på väg att lägga mig redan innan 23 men... ja, jag vet inte...