Vi har passerat Norrköping. Innan vi påbörjade resan skulle vi hem till mig en sista gång men vi var tvungna att göra en avstickare för vi hittade en herrelös hund som nästan sprang rakt ut i vägen. Ingen annan stannade för att hjälpa hunden. Mårten och jag gjorde det. Jag lyckades få tag i hundens halsband och satte mig vid en busshållplats så inte hunden korsade vägen igen. Hunden var stor som ett hus... nåväl, som en mindre häst. Den hade inga ägaruppgifter så Mårten ringde polisen men de hade ingen i närheten så vi tog in den i bilen och åkte till polisstationen där vi lämnade den. Stackarn var alldeles varm och supertörstig. Det var så gulligt när jag satt vid busshållplatsen för hunden tryckte sig mot mig jättemycket. Jag klappade den och pratade tröstande så att den skulle känna sig lugn. Så idag har vi gjort en god gärning, det känns bra.