Två av morsans jobbarkompisar kom 12:30. Vi har ätit lunch, spelat Trivial Pursuit, och nu sitter vi och fikar.

Nu har jag komponerat ihop ett brev som är klart att postas på måndag.

Gissa när jag vaknade imorse? Jo, klockan halv åtta. Och jag som trodde att jag skulle få sova ut. Snart ska jag dammsuga.

Jag fattar inte att tiden går så fort. Jag är urtrött nu. I två dagar har jag stigit upp 06:30. Inte så farligt tycker du? Jo, det är det om man har lagt sig sent dagen innan. Oj, jag måste nog städa lite i mitt rum. Det är ganska stökigt. Och om jag ska dammsuga imorgon så måste ju grejerna vara ur vägen. Och så ska jag sy morsans byxor på symaskinen för hon kan inte själv. Det blir alltid något fel när hon syr. Konstigt tycker jag.

Intervjun gick ganska bra, men jag gick åt helvete. Orkar inte förklara, men jag kan ju säga att jag inte är särskilt mycket gladare än imorse. Idag fick jag två nya brev. Tyvärr så är det två slem som har skrivit tidigare också. En glad nyhet: fick CD-ROM skivan från Aftonbladet som man kunde få gratis. Det var några frågor man skulle svara på. Man kunde vinna en multimediadator också. Det gjorde jag tyvärr inte. Men en gratis CD-ROM skiva fick jag. Det finns massor med olika grejer på. Tyvärr så kan jag inte utforska den eftersom jag inte har någon CD-ROM. Och även om jag hade det så skulle det inte fungera, eftersom man måste ha 386 DX eller snabbare, 4MB RAM och 256-färgers SVGA. Min dator är bara en 386 SX, 2MB RAM och VGA-skärm. Vet inte hur jag ska kunna kolla vad som finns på skivan. Jag vet att en kille på farsans jobb har CD-ROM. Kanske man kan få prova den där? Äh, vi får se. Nu ska jag äta. Shit! Har inte ätit något idag. Jo, en jordgubbsmilkshake, aprikosmarmelad och ett katrinplommon. Det var mycket va? (ett skämt, fattar du väl? pucko!) Nej, vi hörs senare om det nu händer någonting som totalt förändrar mitt liv. Vi synes.

Hej. Totally embarrasing. "M" från Landskrona ringde. Det var urpinsamt i början. Jag sa att jag inte förstod skånska så bra, men han fattade inte att han skulle prata långsammare. Sedan gick det bättre i alla fall. Han kanske ska skicka några spel. Han skriver brev till mig om några dagar. Om en halvtimme ska jag ut och titta om posten har kommit. See you later.

Skit, jävlar, fan, helvete, fuck. Jag vill inte! Jag vill inte! Jag hatar det här. Det snöar, det blåser, det är kallt, jag vill dö. Hm... nåväl, kanske inte än. Men man vet aldrig. Som det står i en lyckokaka i spelet Shanghai: "Live each day to the fullest. It may be your last". Det är bäst att sätta på lite techno och dance-music innan man deppar ihop helt och hållet.

Jag ska gå hemifrån 13:10, och jag hoppas att posten har kommit då. Det skulle vara skönt att få något brev som man blir lite uppiggad av, tycker jag. Vi hörs.

Livet ter sig inte mycket ljusare nu heller. Fick inga brev idag. Va? Fick veta på Ungdomscentrum att jag ska på intervjun själv. Borde ha fattat det. Var likadant när jag började i blomsteraffären. De gör säkert så för att de tycker att man får en livserfarenhet som är bra att ha när man söker riktigt jobb och går på anställningsintervjuer. Morsan och jag har kollat var stället ligger, så att jag inte går helt vilse imorgon. Jag ska dit klockan 14. Wow! Vad kul det ska bli! NOT!! Jag tycker att det är så löjligt med en sådan här intervju. Det de verkligen vill veta när de säger att man får komma på intervju, det är om man är missbrukare av narkotika, alkohol m.m. och om man är en outsider. Tänk om jag hade ring i näsan. Jag tror ärligt talat att det skulle försvåra chanserna att få ett jobb eller en praktikplats. Folk dömer en efter hur man ser ut först och främst, och sedan hur man är som person.

Jag har ingen lust att leva längre. Ska jag räkna upp nackdelarna? OK: har aldrig haft en kille att älska, ser urdåligt (synen), tröttnar på vissa saker oerhört fort, har inga vänner. Vad är då fördelarna? Jag är nöjd med min kropp och mitt utseende, har lätt för att lära. Jag ska säga nu, ärligt talat, att om jag inte hade haft den kroppen och det utseendet som jag har nu, så skulle jag nog ta livet av mig. Det enda som jag lever för (bokstavligt) är killar. Deras blickar, deras ord, deras rörelser. Om jag skulle vara utan det vore jag redan död och begraven. Jag har en talgkörtel vid tinningen. Ärligt talat så hoppas jag att det är en tumör. Elakartad. För nu kan nästan inte ens killar pigga upp mig. Det sista hoppet är att få gå ut. Därför ska jag ringa "L" imorgon eller på fredag för att höra om hon vill göra något. Om inte, måste jag gå ut själv. Måste.

Hej. Idag ska jag till Ungdomscentrum. Fan. Jag vill inte. Det snöar ute. Det är så långt att gå från centrum. Tre busshållplatser är det. Men bussen går inte när den borde gå. Skit. Vill ej gå. Igår fick jag inga brev. *snyft*. Snart ska jag göra mig i ordning. Vi hörs senare. Usch, usch.

Idag fick jag brev från "N". Min annons finns fortfarande kvar. Undrar när de tar bort den? Ja, för mig får den gärna sitta kvar.

Jag vet, jag vet. Jag ska skriva brev... imorgon. Idag åkte jag till morsans jobb vid 12. Därifrån åkte vi in till stan. Vi åt på Sandy's, tittade lite i Sturegallerian där vi också såg Björn Borg (alltså mannen, inte klädesmärket) , åkte till Kungsholmen där morsan köpte en kappa, åkte till Sergels torg där vi tittade i olika affärer, morsan köpte skor, jag med. Sedan åkte vi till Nationalmuseum och tittade på Goya-utställningen, bra sömnmedel, sedan åkte vi hem.

Nu sitter jag i min säng och skriver det här. Hur jag känner mig? Får vi en diagnos? Okej. Ledsen är ordet. Jag är ledsen för att "M" inte hör av sig. Jag skriver hela tiden "skit samma", men innerst inne funderar jag på "Varför? varför?" Fan! Jag hatar henne! Jag hatar hela jävla skiten. Det värsta är att jag är så himla dans-sugen just nu. Hur länge sedan var det som jag var ute och dansade... själv. Den 17:e december var det. 21 dagar sedan, men det känns som fem månader sedan. Det är kul att dansa själv, men det är ännu roligare om man har "M" med sig. Jag vill inte förlora den här vänskapen med "M", men samtidigt så vill jag inte ringa. Varför ska jag ringa för? Det är alltid jag som får ringa. Fan! Bry inte ditt huvud mer med den där skiten.

Ursäkta, förlåt att man finns till. Skit! Jag vill inte leva. Jo, det vill jag ju förstås, men ändå inte. De flesta har ju en bästa vän de kan prata med om allt möjligt. Varför kan inte jag också ha någon? Men även om man skaffar sig nya vänner så tror jag inte att man hittar någon som man kan anförtro sig åt. Jag hatar livet. Varför var jag tvungen att födas? Varför just jag? Någon annan, bättre själ kunde ha tagit min plats. Jag förtjänar den inte.

Filmen var sådär. Ingen hit precis. Hm... ja! Nu vet jag! Jag kan ju skriva brev till mina brevvänner. Nej, jag skämtar bara. Vem sjutton orkar skriva så här sent? Imorgon ska jag in till stan med morsan. Vi ska handla några grejer och titta på mattor till vardagsrummet.

Hejsan. Ringde "L" klockan två. Vi pratade lite. Glömde fråga om hon skulle ut. Nej, nu ska jag spela lite på datorn. Klockan åtta tittar jag på filmen "Toys" med Robin Williams. Bra va?

Jag har inte skrivit några brev idag. Nu i helgen måste jag skriva fem brev. Nu är klockan plötsligt 23:00. Nej, är det sant? Jag är trött men ändå har jag ingen lust att sova. Lyssna på freestyle vill jag inte heller. Äsch!