Det ser kallt ut... utomhus. Tur att man är inne. Fast jag ska ut senare idag...

Nej, det blir inget hårtvättande idag. Jag orkar inte. Ska se på TV istället.

Fan, det har regnat hela dagen. Trist. Fåglarna har gått och lagt sig redan för det är så mörkt. Tur att det finns lite underhållning utanför fönstret... det är en hackspett som sitter och putsar sina fjädrar. Har aldrig sett det förut faktiskt... de brukar oftast flyga omkring här bara och hacka i träden.

Igår... nej, var det igår? Jag minns inte, allting är rörigt. Jag var hemma hos mig i några timmar och plockade lite. Jag har för mycket saker... måste göra mig av med lite.

Jag borde tvätta håret nu. Men jag orkar inte... riktigt än. Nehej, bara för att jag skrev det så flög hackspetten iväg. Okej, jag fixar väl håret.

Jag har inte lyckats röja bort så mycket i rummet än. Måste i alla fall börja sortera så att jag har bättre koll på vad som ska vara kvar här och vad som ska hem till mig. Måsten... gillar jag inte... men ibland måste man. Om jag ska vara här efter operationen har jag ingen lust att gå i en labyrint av ouppackade saker. Fast... å andra sidan vill jag inte göra för mycket så att jag får ont. Då finns det bara en sak att göra: plocka upp en sak åt gången. Hm, nu stack det till vid bråcket. Jag ska lägga mig ner och pina mig igenom de obehagliga 15 minuterna då det känns som att allt åker in genom bråcket igen. Det är iofs bra... för inklämt bråck vill ingen ha. Jaha, där kom ett litet surprise-rim från min hjärna. Nej, jag är bara uttråkad. God natt.

Fåglarna sover, fiskarna... sover inte. Men jag tänker lägga mig och sova. Jag har haft ont i huvudet de senaste dagarna så jag hoppas att jag slipper det imorgon. Jag känner mig helt borta... som om jag gick omkring i tjock dimma. Min kropp har landat i Sverige men inte min hjärna. Det är nästan som att den inte vill inse att den är här. Eller så stänger den ner sig för att jag inte ska tänka för mycket på operationen... som jag för övrigt inte har en aning om när den ska ske. Någon gång inom tre månader... enligt vårdgarantin i alla fall. Jag kryssade i att jag vill träffa narkosläkaren innan. Måste ju få veta hur det går till och nämna att jag är svårbedövad. Usch... nej, nu ska jag lägga mig. Har ont i nacken också... blä.

Äh, man blir inte klokare av att googla på mobilen. Jag har i alla fall för mig att typ smaklökarna eller papillerna lossnar med jämna mellanrum. Läste att en smaklöks livstid är ca 14 dagar.

Nu har jag borstat tänderna och ska sova. Har bara en irriterande plupp på tungan. Jag läste om det någon gång för länge sedan. Det är i alla fall normalt... man tappar såna... vad man nu kallar det. Äh, jag googlar. Snart tillbaka.

Nu är det ljust i mitt rum hos päronen. IKEAs lampa Not lyser upp med 100 fräscha watt. Mina julfigurer som står framme året runt (de är ju av glas) syns jättebra nu. Ja... dammet på hyllan syns också. *ha, ha*

Så här fint är det just nu i mitt rum hemma hos päronen. Ändå ser man bara en bråkdel av alla kassar. Snygg fullpackad resväska va? Det kommer att ta månader att packa upp allt på grund av min broccoli.

Det kom lite snö idag. Fan, jag vill bort från Sverige. Annars kan jag lika gärna dö. Var hos kirurgen idag och pratade om ljumskbråcksoperationen. Jag ska tydligen bli helt sövd trots att det är en titthålsoperation. För mig är det bara bra, skulle inte klarat av något annat med min ångest. Äh, nu ska jag sova och drömma om att få dö... eller att jag på något magiskt sätt skulle bli miljonär... eller varför inte miljardär och kunna göra vad fan jag vill... bo var jag vill... köpa vad jag vill. Kanske ska flytta till Schweiz... det är ju nära till många olika länder, vacker natur, fantastisk luft... och kanske laglig dödshjälp (om de fortfarande har det). God natt!

Nu ska jag kolla mailen... sedan ska jag väl göra som jag gjort de senaste dagarna... se på TV eller spela dataspel.

Titta vad jag hittade bland bilderna i telefonen: Göttingens gigantiska schnitzel.

Jag brukar aldrig komma ihåg drömmar... men nu vaknade jag mitt i en. Skum dröm... Jag åkte tunnelbana och mina klasskompisar fryste ut mig precis som i verkligheten. Fast det var inga ansikten jag kände igen. Jag drömmer extremt sällan om folk jag känner... men mitt ex var med i drömmen... fast det verkade som att vi inte kände varandra. Spelar roll... han var lika ignorerande som alla andra. Hur ska man tolka denna dröm? Vet inte. Jag har just vaknat. Det enda jag kan tänka mig är att det har något att göra med att jag inte känner mig hemma i Sverige just nu.

Solen syntes i några minuter imorse... men det är ändå inte lika ljust som i Spanien. Jag måste köpa fler lampor hos IKEA, annars kommer jag bli riktigt deprimerad av höst- och vintermörkret.