*host*. Fy sjutton vilken hosta man har... Tur att jag hittade lite hostmedicin som jag hade kvar sen förra förkylningen. Dagen började ju bra: en halvtimmes hostande för att få upp diverse slem-klumpar som samlats i halsen under natten. När jag sedan skulle kolla min mail så stod det: "You have 200 new messages". Toppen, nu har man blivit e-mail bombad också. Typiskt. Tur att det finns en funktion där man kan "blockera" vissa epost-adresser.

Nu ska jag ta och väcka Roger, sedan ska jag ringa till morsan. Hon undrar säkert varför vi inte har hört av oss...

*host* *host*. Hrm... god morgon! Jag har varit vaken sen klockan fyra i morse. Konstigt att jag vaknar så tidigt med tanke på att jag gick och lade mig vid tolv igår. Fyra timmars sömn... äh, jag får väl gå och lägga mig senare på dagen om jag känner mig trött.

Trevligt med lite fågelsång så här på morgonen. Varje morgon brukar fågeln sjunga (det är bara hannen som kan det).

Jag har tagit bort adventsljusstakarna. Jag tycker inte att det känns som jul längre. Ska nog ta bort den lilla plast-julgranen snart också.

Under hela morgonen har jag suttit och spelat mitt favoritspel "Theme Hospital". Jag tröttnar aldrig på detta roliga och lite annorlunda spel. *skratt*.

Jag är förkyld... igen. Feber, snuva och hosta. Urk. Roger gick för en stund sen. Han ska jobba i morgon... stackarn. Han är också sjuk, fast med en mycket värre hosta än vad jag har. Jag har sovit ganska dåligt i natt. Jag blev störd av allt hostande.

Julen tillbringade jag hos mina föräldrar. Vi åt god mat, tittade på Kalle Anka på TV, öppnade julklappar, åt ännu mer mat, kollade på TV osv. Jag är helt nöjd med mina julklappar. Fick en hel del praktiska grejer som t.ex. gardiner och två hyllor till badrummet. Från Roger fick jag ett PC-spel som är skitbra. *ler*. Till Roger köpte jag bl.a. en plansch från Essem. De har en hel del fina saker. Jag köpte en plansch åt mig själv också. Filmplansch föreställande "A bug's life" eller som den heter på svenska: "Ett småkryps liv". Den 4/1 ska jag hämta biljetter till en förhandsvisning av en liknande film som heter "Antz". *ler*.

Urk, vad jag är trött. Ja, jag vet... jag får skylla mig själv. Men jag tycker om att vara uppe sent. Det är så lugnt och tyst... i mörkret. I morgon ska det tydligen vara vintersolstånd om jag hörde rätt på radion. Sedan går vi mot ljusare tider igen.

Idag har det varit ganska lugnt på föreningen. Det är väl antagligen fler än jag som inte gillar måndagar. Jag försökte få tag i läkaren, men fick höra av en annan "dam" att de hade skickat receptet i fredags. Smart. Jättesmart. Nu när det är jul och så...

... everybody leave your worries behind, you got to open your mind and just RAVE ON, RAVE ON. Hrm... jag lyssnar lite på musik medan jag skriver. Ingen idé att förklara vad jag lyssnar på för musik, det är ändå ingen som hajar vad GABBER är. Men om jag skulle försöka förklara det så att de flesta förstår... det ni skulle uppfatta av musiken är följande: väldigt snabb, oftast aggressiv musik, techno-liknande, mycket svordomar och fula ord. Självklart gillar jag inte bara sån här musik. Jag gillar allt möjligt. Jag har till och med en CD-skiva med Mozart. *skratt*.

Idag läste jag en artikel som en på SPS hade med sig. Det var om en kille med panikångest som fick betalt för att äta ute på restaurang. Som vanligt yttrar sig panikångesten olika hos personer. Vissa känner sig bättre om de får vara i fred ett tag. Andra klarar inte av att vara ensamma en enda sekund. Eftersom jag "lidit" av social fobi större delen av mitt liv så har jag trivts bäst ensam. Men när jag drabbades av panikångest kände jag ofta ängslan för att vara ensam under panikattackerna. Annars har jag inga problem med att vara själv. Jag har det i alla fall inte tråkigt. Det finns ju alltid något att hitta på.

Fan, jag vill inte må så här... jag vill... ut på något stort j-vla rave och dansa hela natten till någon rytmisk, förtrollande musik som får en att känna sig så himla bra. Lyckorus... utan hjälpmedel förstås. Förut när jag var ute med kompisar så drack jag aldrig något. Jag bara dansade, umgicks med folk och hade det trevligt. Jag behöver ingen stimulans från droger, jag blir naturligt "hög" av musik. Faktiskt. När jag hör en bra låt känner jag det som ilningar längs ryggen... i hela kroppen, som om en energivåg gick genom mig. Låter kanske skumt va? Men det går inte att beskriva hur det känns... Ungefär som att vissa slänger i sig mat... andra känner efter och riktigt njuter av maten. Hm. Ja... liksom så där va... ba... liksom. *skratt*.

Jag vet... det är sent och jag borde gå och lägga mig. Men jag har just kommit på att min medicin bara räcker till i morgon... och jag ska träffa läkaren i mitten av januari. Jag ringde in för någon vecka sedan och bad att de skulle skicka ett recept, men det har inte kommit ännu. Hm. Tur att man har några Xanor kvar ifall att det skulle behövas.

Snart är det jul... Jag fick min video som jag beställt. "Schindlers list". Den var mycket bra... väldigt gripande film. Vad annat kan man vänta sig när självaste herr Spielberg har varit med och gjort filmen.

Nu ska jag faktiskt ta och lägga mig och försöka sova några timmar. Hoppas att Rogers andra present kommer snart (som jag beställt via Internet). *hi, hi*.

Roger har åkt. Han skulle till en vän som firade advent. Jag skulle gärna ha hängt med om jag mått bra. Men, det kommer fler chanser.

Jag har inte gått och lagt mig än. Känner mig inte speciellt trött. Jag har inte skrivit något i dagboken på en vecka nu. Varför? Vet inte. Har inte känt för det bara. Jag tror att irritation är en biverkning av medicinen, för jag har varit ganska irriterad senaste veckan. När t.ex. någon på föreningen går undan med någon annan för att "prata ostört" så har jag känt mig utanför på något konstigt sätt. Pratar de om något känsligt som inte jag får veta om? Pratar de om mig? Knäppa tankar dyker upp i huvudet som vanligt.

Jag vann 100 spänn på Bingolotto, men jag känner mig inte speciellt gladare för det. Min hälsa är det i alla fall inget fel på... än. Besöket hos kinesiologen var tydligen bra. Jag känner fortfarande lugnet inom mig... ja, förutom när det gäller ilskan. Men jag vet inte vad jag är ilsken över. Finns egentligen ingen orsak att vara arg. Kanske jag ska ta och praktisera lite själv-healing och balansera ilskan inom mig... på något sätt.

Varför finns det aldrig någonting bra på TV. Bara skit nästan hela tiden. Tror att jag ska ta och ladda ner något demo-spel från Internet. Ett spel där man får skjuta lite på folk. Hm...

Roger ringde, han är på väg. *ler*. Jag ska surfa vidare på Internet och leta efter länkar som jag kan lägga upp på SPS hemsida.

Ingen Roger än så länge... han åkte vid 9 tiden i morse. Men han borde komma snart. Vilket äckligt väder det är ute. Himlen är alldeles grå. Det ser ut som att det ska börja snöa vilken sekund som helst. Jag är i alla fall färdig med städningen. Nu ska jag leta upp skattetabellen åt farsan. Någonstans på nätet ska man väl hitta den...

Jag ska snart börja med städningen. Jag har redan pysslat om växterna. Alla 30 eller 40 stycken. Ja, jag älskar växter...

*gäsp*. Oj, ursäkta. Jag är lite trött. När jag kom hem hittade jag Roger snarkande i soffan, så jag gjorde honom sällskap (med sovandet, inte snarkandet). Har nyss vaknat. Nu ska jag ta och diska, laga till lite mat och sedan är det dags för Bond.

I morgon ska jag väcka Roger tidigt. Han ska träffa sin farsa... på andra sidan stan. Då hinner jag städa. Igår köpte jag doftkulor till dammsugaren. Tutti-frutti lukt. Hela lägenheten kommer dofta godis när jag har dammsugit färdigt. *skratt*.

Äntligen hemma. Jag är helt slut. Det gick jättebra hos Medical Link. Ingenting att oroa sig för egentligen. Men det är typiskt att man alltid ska ha en sån hemsk förväntansångest inför allting.

Idag var jag i centrum med en från SPS. Vi tränade på att gå omkring själva bland folkmassorna. Det var inte så farligt. Ganska roligt... vi träffade på en väldigt trevlig kille som sålde nallebjörnar. Snacka om att han hade en bra säljteknik. *ler*. Om jag hade haft pengar med mig så skulle jag nog ha köpt en liten nalle.

Har just kommit hem efter att ha varit med en tjej från SPS och handlat i PC (PrylCenter). En affär som säljer allt möjligt till ett väldigt billigt pris. Jag är lite nervös inför i morgon. Då ska jag och Tommy ("chefen" för SPS) till ett företag som heter Medical Link. Vi ska kanske samarbeta med dem. Verkar intressant. Och nervöst.

Idag blir det Arkiv X på TV. Det är så bra... fast förra gången var det ganska skrämmande. Det är någonting med vampyrer som får mig att rysa...

Roger och jag är redan hemma. Jag hade ingen lust att stanna på föreningen längre. Jag har så himla ont i ryggen vid skulderbladen. Roger ska få tortera mig med lite massage och övningar. Aj...

All denna snö... fy sjutton. Jag längtar till sommaren. Till ljusare tider. Fast det är ändå ganska med julen. Men efteråt... nej, då är det inte lika kul. Då går man bara och väntar på att det ska bli varmare.

Jag var hos läkaren idag. Vi pratade om lite olika grejer. Ingenting speciellt... Jag berättade om illamåendet och hon sa att det berodde på medicinen. Men det skulle gå över så småningom. "Nu vet du ungefär hur det känns att vara gravid då", sa hon skämtsamt. "Ja", sa jag. "Jag trodde ett tag att jag var det eftersom min mens var försenad". Hon skrattade och sa att det kanske skulle ha varit en glad överraskning för mig. Visst, som om jag skulle vilja ha barn nu. Hm.

Hej! Jag känner en enorm lättnad, jag upptäckte nämligen nu när jag kom hem att jag fått min "månadsplåga". Nu kan man pusta ut... verkligen. Oj, oj, oj.

I morgon ska jag till min läkare. Jag ska fråga henne om illamåendet jag har på förmiddagarna beror på medicinen. Det måste ju vara det. Jag gick upp på full dos i lördags. Trött är man också...

Jag var på Apoteket idag med en från SPS. Jag köpte lite Alvedon eftersom jag har feber. Igår var det runt 38 graders feber. Kanske inte så bra.

Jag känner inte för att titta på TV, jag är så rastlös. Ska surfa runt lite på nätet och se om jag hittar något intressant.

Jag tror att jag ska ta ett bad. Jag känner mig lite frusen inuti.

Jag är lite orolig för en sak... jag har inte fått min "månadsplåga" än. Skulle ha fått den för ett par dagar sedan. Den brukar aldrig vara försenad. Hm... dessutom mår jag illa på morgonen... Det är säkert medicinen. Jag snackade lite med de på SPS... de tror också att det beror på medicinen... jag hoppas att det är så.

Urk... måndagar alltså. Fy fan. Ska kolla på TV nu.

Urk. Jag mår inget vidare... blä. Har spenderat en hel del tid på toaletten igen. Jäklar vad ont det gör. Feber har man fått också. Tror nog att jag ska bädda ner mig framför TV-n med ett stort glas vatten och lite kex.

Jag var förresten i centrum idag... igen. Åkte fram och tillbaka med buss. Det gick bra. Kollade lite i olika affärer... det gick bra det med. Enda gången jag kände mig lite ångestfylld var när min kille och jag satt och åt. Han var tvungen att gå på toa... så jag satt kvar själv och åt vidare. Det var en aning nervigt, men jag försökte koncentrera mig på annat än mina tankar. Hur fåniga vissa människor är till exempel... *skratt*.

Jag känner mig som en sengångare. Jag har varit vaken sedan klockan fem. Vet inte varför... Jag var väl hungrig eller nåt. Snön är kvar ute. Blä. Jaha, nu vill visst fåglarna ha mat också. Okej, vad får det lov att vara idag? Lite sallad kanske, eller några läckra gurkbitar?

Dags för TV igen. Vi vann inget på Bingolotto... *suck*. Highlander III är det som gäller nu. Lite actionfilm så här på kvällskvisten passar mig utmärkt.

Fy sjutton vilket väder! Bussen från centrum var fullastad med människor. En del kom inte ens med utan fick vänta en timme till nästa buss. Heja SL, skitbra.

I centrum var det ganska lugnt. Inte så värst mycket folk. Jag köpte en amaryllis (julblomma) och en plastgran. Det är en liten gullig gran på ca 50 cm. Med i paketet följde 10 st lampor och lite julgransprydnader. Helt perfekt för min lägenhet! Och så slipper jag oroa mig över att fåglarna ska äta upp granen...

Dags att stiga upp. Ska äta någon lätt frukost så att jag inte är proppmätt när jag ska till morsan och farsan.

Urk... det har snöat. Kul... nej. Brr!

Bond och ännu mer Bond. När ska de trista filmerna ta slut? *skratt*. I morgon ska Roger och jag över till mina föräldrar. De bjuder oss på lunch. Mums, mums...

*gäsp*... vad jag är trött. Har just kommit hem. Tror nog att jag ska ta en liten tupplur. Jag undrar om medicinen har något att göra med min trötthet. Förmodligen. Jag är inte särskilt trött på kvällen, inte heller på natten. Jag har inget problem med att somna, men jag vaknar flera gånger under natten. Istället är jag trött på dagen. Hm. Konstigt.

Hrm... öh... god morgon. Jag har nyss vaknat. Ska snart iväg till föreningen (jag får skjuts). Det blir nog en kort dag idag. Inte så mycket att göra...

Jag är inte på något bra humör idag. Hm. Internet är så segt... jag kommer inte ens fram till vissa sidor. Mycket irriterande! Roger jobbar över och jag sitter här och väntar på att Arkiv X ska börja... om en timme elller så.

En av mina hemsidor som jag hade har försvunnit. Ja, inte helt förstås för jag har allt sparat på hårddisken. Men själva kontot som jag betalt för hade gått ut och de hade inte meddelat mig detta. För att få tillbaka kontot ska de nu ha mer betalt än förut... ja, nästan dubbelt så mycket... och ändå så får man bara mindre utrymme för sin hemsida. Nej tack. Det finns andra ställen som man kan få gratis hemside-utrymme på. Hm.

Man kan ju inte vara glad hela tiden. Så idag tillåter jag mig att vara lite sur och irriterad. Kanske jag ska ta och diska... äh... det gör jag i morgon.

Nu har jag nog babblat tillräckligt för ikväll. Anledningen till att jag babblar är att min Roger inte är här idag. Han jobbar över... *snyft*. Jag tror att biverkningen som jag hade av den förra medicinen... alltså den totala avsaknaden av sex har börjat gå över. Så när jag säger att jag saknar min kille... så saknar jag honom verkligen... mycket. Ja, jag vet vad du tänker mamma. Vi använder alla tänkbara skydd. *skratt*. Sånt fick man lära sig i skolan... Oj, nu rodnar jag visst lite... *he, he*.

Jag har ingenting emot att skriva om mina känslor och tankar så här på Internet. Förut var jag nämligen som en sluten mussla. Jag behöll allt för mig själv. Ångest, vrede, ilska, sorg... allt samlades inom mig och jag öppnade mig aldrig för någon. Jag tyckte liksom att "vad då.. det hjälper väl inte att prata med någon"... men det är precis tvärtom. Och det vet jag nu. Nu kan jag gråta framför andra. Jag kan säga exakt hur jag mår och vad jag tycker och tänker... ja, nästan i alla fall. Och det känns fan så mycket bättre!

Idag var det lika trevligt på SPS som det brukar vara. Varför kan det aldrig vara så här på sommaren? Då är det nästan inga på föreningen på onsdagar... konstigt nog. Idag var det en ny kille där som inte mådde så bra. Han hade ångest... hela tiden... konstant ångest. Vad hemskt. Han hade visst fått en snedtripp av cannabis. Det var bara fjärde gången han provade på... Kände medlidande eftersom jag kände igen mig mycket i det han sa. Jag har flera gånger undrat om det jag råkade ut för på en fest också hjälpte till att utlösa panikångesten. Det var på ett rave... ja, ja... jag vet vad ni tänker... att det bara är droger på såna ställen. Kanske det, men jag kan slå vad om att det är mycket värre på vissa "innekrogar" och andra ställen också. Nåväl, en kille som jag dansat med större delen av kvällen frågade i alla fall om jag ville ha lite av hans läsk."Visst", sa jag och tog ett par klunkar. Jättedumt av mig... jag hade inte haft ögonen på honom hela tiden... så han kunde mycket väl ha smugit ner någonting i läsken. Ja, jag är ganska övertygad om att han gjorde det. För de kommande tio timmarna dansade jag nonstop utan paus och mådde "skitbra". Allting var toppen. Men sen... urk... jag var tvungen att springa ut och spy... Det var ett par månader efter det här som min panikångest bröt ut. Kanske skulle den ha kunnat bryta ut tidigare... men jag satt ju bara hemma innanför "mina fyra väggar" som morsan så bra uttryckte det. Och visst kände jag det som att jag gick i bomull... ett slags vakuum... allting kändes så totalt... hopplöst och overkligt.

Nu när jag mår bättre... med tanke på panikångesten alltså så börjar jag likna mitt gamla jag. Men jag undrar om jag någonsin kommer att bli som förut. Jag tror inte det. Men jag hade det ganska kul innan... trots att de flesta jag träffar upplever mig som ganska blyg och snäll så har jag faktiskt en annan sida också. Man får ju inte glömma att jag är född i stjärntecknet tvillingarna där kännetecknet är just "dubbel personlighet". Vem skulle tro mig om jag sa att jag förut åkte helt ensam in till stan, gick på discon och olika klubbar? Att jag dansade i flera timmar, pratade med trevliga människor och var riktigt social? Att jag själv gick på en konsert och stod och trängdes med 8000 andra människor? Att jag satte in kontaktannonser på text-TV och gick på fem olika blind-dates? Vem skulle tro mig? Ingen... men det är faktiskt sant. Så var jag innan jag fick "gåvan" panikångest.

Åh, herregud alltså. Fy fan! Jag har just suttit en halvtimme på toa... med magknip. Det gör ju så j#vla ont!! Känns mer som tarmvred än magknip. Inte för att jag vet hur tarmvred känns... men ändå. Usch!

Ja, ja... en del människor blir man inte kloka på. Men så är väl livet. "Shit happens".

Det gick jättebra hos kinesiologen. Jag var där och pratade lite med honom och fick sedan ligga och lyssna på en speciell sorts musik. Det är inte ens någon idé att jag försöker beskriva den, det är för krångligt. Men den är annorlunda, knappast sånt som man hör på radio... nej, verkligen inte. Det kändes som att jag hade lyssnat på musiken i ungefär en kvart, tjugo minuter när kinesiologen kom och sa till att nu var det färdigt. Så här fort? tänkte jag. Men det visade sig att jag hade legat där i mer än två timmar!! No way! Helt otroligt. Jag kände mig helt avslappnad och lugn, en otrolig känsla. Kinesiologen förklarade att han hade fått ner min stress i kroppen från 97% till ynkliga 30%. Och nu är jag "färdigbehandlad". Jag behöver inte gå tillbaka dit igen. Fantastiskt. Jag hoppas verkligen att jag kommer att känna mig bättre. Min farsa och jag hade faktiskt bestämt att åka en tunnelbanestation efteråt, men det tog ju sån tid hos kinesiologen att vi båda två var mycket hungriga. Men i helgen... då sjutton måste jag prova att åka lite tunnelbana. Igår kväll drömde jag att jag åkte tunnelbana och buss. Det gick jättebra. Tidigare när jag har drömt om sånt så har jag känt ångesten komma krypande även i sömnen...

Nu ska jag ta och baka en sockerkaka. Jag har lovat en tjej på SPS att ta med mig det i morgon... *hi, hi*.