Jag har pratat med försäkringskassan idag. De tycker att jag måste göra något mer än bara gå i terapi och vara på föreningen. Det tycker jag också... men vad i så fall? De talade om AMI och arbetsträning. Det låter också bra. Men hur ska jag ta mig till arbetet? Vem ska skjutsa mig? Och viktigast av allt: vem följer med mig den första tiden? Jag måste ha någon som jag litar på och känner väl. Kommer jag att klara av att passa en viss tid varje dag eller någon gång i veckan? Eller kommer det bli som alla gånger förut att det varit för svårt och jag dragit täcket över huvudet och helst av allt velat dö?

Jag vet inte... det enda jag vet är att jag inte orkar med all press, stress och främst av allt alla krav som ställs på en i arbetslivet. Jag vet inte varför det har blivit så... jag vet ingenting längre.

Idag hade jag tänkt att antingen ta en promenad eller åka till föreningen. Inget av det blir av. Det är också en sak som man inte kan förutse: hur man mår från dag till dag. Ena dagen kan man må hyfsat bra. Andra dagen känns det för jävligt och man vill bara sjunka ner i en dvala och sova.

Imorgon kommer Roger över efter jobbet. På lördag skulle jag ha haft tvättstugan men istället åker jag, Roger och mina föräldrar ut till Tommy och kräftskivan.

Jag har dammsugit idag... så det är väl lika bra att fortsätta i samma stil... med disken.