Vilken fucked up dag det här var. En sån där riktig skitdag då inget går som man vill. Om vi ska ta det från början till slut: Jag ställde alarmet på mobilen så att jag skulle vakna i tid. Hela morgonen och större delen av förmiddagen tog vi det lugnt, åt frukost, tittade lite på TV osv.

Runt tiotiden så hörde jag något som lät som en lastbil. Vad sjutton, de tömmer ju soporna på måndagar och torsdagar... inte tisdagar. Jag tittade ut genom fönstret. Det första jag såg var en polisavspärrning över hela vägen nedanför. Jag lutade mig ännu närmare fönstret och såg två polisbilar, en ambulans och någon lastbil som backade. Det såg ut som att det var något på gång i mitt hus. Men varför spärra av vägen?

En stund senare när Mårten och jag nästan var redo att gå hörde jag en av grannarnas ytterdörrar öppnas. Jag vet inte varför... men jag tittade ut genom dörrens kikhål... och såg två poliser som kom ut från grannen närmast mig (hos honom som det brann hos för något år sedan). Mårten sa att vi skulle skynda oss ut eftersom poliserna stod och väntade på hissen. Vi var redan färdiga så vi gick ut, jag låste dörren. Mårten fällde en kommentar som kanske skulle ha varit rolig om poliserna inte hört den: "Nu ligger du illa till" sa han med en skämtsam röst.

På väg ner i hissen var det alldeles knäpptyst. Ingen sa något och jag tyckte det kändes väldigt pinsamt. När vi kom till bottenvåningen så frågade en av poliserna om vi hade hört något från grannen eftersom det tydligen varit bråk eller liknande. Det hade vi förstås inte. Tror inte ens vi skulle hört något om TVn varit avstängd. Om det verkligen hade varit ett himla liv skulle det ha hörts oavsett TV, radio eller liknande... Jag tänker bara på alkoholisten ovanför som just nu sjunger för full hals.

Nåväl, efter en kort konversation med poliserna så fick både Mårten och jag lämna våra namn och personnummer. Jag tyckte att det kändes väldigt pinsamt. Det låter säkert knäppt, men jag hade tagit ett par Xanor och vågade därför inte titta polismannen i ögonen riktigt ifall att han skulle upptäcka hur drogad jag såg ut (eller det kanske bara var som jag inbillade mig). När jag skulle rabbla upp mitt personnummer så var jag tvungen att anstränga mig lite för att få fram det. Jag ville ju inte låta som en idiot och kanske säga fel... Men det gick bra och när Mårten och jag gick till bilen så kunde jag andas ut.

Vi åkte in till stan eftersom Mårten skulle kolla på några gamla vinylskivor. När vi kom ut från en skivaffär så öste regnet ner och efter en kort promenad till nästa skivbutik så var jag helt dränkt. Är det något jag hatar så är det att ha blöta kläder på mig. Jag vet inte varför, men plötsligt kände jag mig helt sänkt. Jag kände bara för att åka hem, dra något gammalt över mig och dö. Vi åkte hem också... men efter att jag bytt kläder så åkte vi till Farsta centrum och kollade i affärer. Jag köpte en gullig top på barnavdelningen på KappAhl. Ja, så länge det är storlek 170 så passar det mig. På Gallerix hittade jag ett till motiv av Paul Riesser. Men min favorit hittills är fortfarande "Seven up Light".

Efter det åkte vi till Globen och kollade i centrumet där på Gallerix, eftersom de inte hade någon passande ram i Farsta Centrum. Sen åkte Mårten och jag bara omkring lite. Jag trodde att jag skulle bli på bättre humör allt eftersom dagen gick, men inte... Därför tycker jag det är lika bra att lägga mig och sova mååånga timmar nu.

Just det, jag fick ett SMS från någon som tyckte jag skulle hänga med till H någon torsdag... det är bara det att personen glömde skriva under med något namn, så jag vet inte vem det är ifrån. Men visst ska jag försöka ta mig dit någon gång. Jag måste bara sova ut mig ordentligt och leta upp mitt glada humör som jag tycks ha tappat.