Jag är förbannad! Några timmar innan morsan och jag skulle åka till SPS så fick jag en panikattack. På en skala från 1-10 så var det en 4:a. Det var mest illamåendet som var jobbigt. Jag tog två Xanor och efter ca 1 ½ timme så kändes det lite bättre men inte helt bra. Trots det träffade jag morsan och vi åkte med buss till centrum. Där köpte jag lite mat och sedan gick vi till föreningen. Vad får vi se när vi kommer fram? Jo, det var inte en människa där! Helt nersläckt, igenbommat osv.

Vilken jävla dålig stil! Jag klarar inte av att ringa, men jag tog för säkerhets skull en titt på SPS hemsida för att se om det stod något där om att de skulle ha stängt eller liknande. Det stod inte ett skit om det så jag antog att det var öppet precis som alla andra onsdagar.

Så det var bara för morsan, mig och min plötsligt påkomna magont att åka hem. Hur jag känner mig nu? Det var inte speciellt kul det här med föreningen, men det som sänker mig mest är panikattacken. Jag önskar att jag aldrig hade blivit född. Jag tänker lägga mig nu (innan tårarna kommer), stänga av telefonen och sova ända tills jag vaknar och känner mig utvilad. Det spelar ingen roll om jag sover 7, 9 eller 15 timmar. Jag vill bara ifrån allt...