Igår var jag på en guidad tur i Enköping. *ler*. Det var Mårten som visade mig runt till olika sevärdheter i stan som parker, hällristningar osv. Det var riktigt trevligt och vi hade tur med vädret. Jag kände mig som en turist där jag gick omkring med min kamera runt halsen. Jag mådde ganska bra under hela resan. Enda gången jag kände av ångest var förstås när vi satt och åt...

Vad avslutar man en tripp till Enköping med? Jo, godisbutiken i Hummelsta förstås! Sammanlagt köpte Mårten och jag mer än tre kilo godis. Ett kilo var kan man säga, för jag köpte även till min mamma (hon hade skrivit en lista på vad hon ville ha).

Fast... allt är förstås inte bara positivt. Jag har inte berättat hur jag mådde natten till igår. Det var rent ut sagt för jävligt. Under kvällen hade jag lite känningar i magen, ungefär som början till magsår. Jag ignorerade dem och gick till sängs. Hela natten var ett helvete. Jag sov knappt någonting, vände mig hit och dit, hade ångest, hade magont. Men jag ville inte stiga upp och ta en Losec för då skulle jag vakna till och inte kunna somna om. Klockan fem orkade jag inte mer utan klev upp, tog en tablett och satte mig sedan vid datorn. Sedan mådde jag skit hela förmiddagen... ända tills jag tog några Xanor inför Enköpingsresan.

Snart ska jag äta lunch, för min psykolog tycker att jag ska sätta upp ett dagsschema som jag ska följa. Inte bara när det gäller träning att gå ut, utan även mattider och liknande. Från och med idag ska jag äta middag klockan 19. Så det är väl bäst att äta lunch i tid också. Usch, jag gillar inte scheman, planeringar och sånt. Alltid saker man måste göra. Tycker att ordet MÅSTE borde strykas från ordlistan.