Chefen för chefen... kanske en till chef.. äh, högt uppsatt person inom psykatrienheten dit jag gått sa att han tyckte jag ska anmäla psykiatern. Han själv kan inte göra något. Varken säga till psykiatern om medicinering eller liknande. Men herregud! Gör en psykiater precis vad den vill?! Vad är då vitsen med att ha chefer? Jag pallar inte med att göra en anmälan och det tror jag psykiatern är medveten om. Jag har inte fått Xanor utskrivet på evigheter, kanske månader till och med... och vart Mårten än vänder sig för att få hjälp och råd så säger alla: tyvärr, vi kan inte hjälpa till. Alla håller med om att min situation är sjuk och fruktansvärd... men ingen kan hjälpa.

Av en slump kom jag på för några dagar sedan att: "varför ska egentligen psyk skriva ut Lergigan?". Det är ett antihistamin (mot allergier) som råkar ha en lugnande påverkan, är bland annat bra mot oro... men den är inte beroendeframkallande. Så Mårten hjälpte mig att ringa till min husläkarmottagning. Idag, precis samma dag som min Xanor tog slut så ringde en kvinnlig läkare från husläkarmottagningen. Hon råkade ringa till mig men jag svarar inte i telefon på okända nummer så jag pratade med Mårten som ringde upp numret istället. Jag vet inte exakt vad de pratade om... kanske allt om hur jag mår, hur jag blivit bemött av psykiatern. Och tänka sig... det finns människor som faktiskt har medkänsla! Hon var tydligen jätteupprörd över hur jag behandlats och sa att hon absolut kunde skriva ut Lergigan och utan att Mårten bad om det så skrev hon även ut 20 stycken 0,25 mg Xanor så jag klarar mig över helgen. Jag började nästan gråta för känslan av att någon äntligen förstår en och visar ett intresse av hela mig som person, inte bara patient... ja, det går inte att beskriva. Jag har inte träffat henne ännu eftersom jag hittills bara varit knuten till själva husläkarmottagningen men jag kommer nog definitivt behålla henne som husläkare. Xanor som hon skrev ut är självklart bara tillfälligt men eftersom hon verkar förstå eller rättare sagt försöker förstå hur jag mår så känner jag redan att det här är ett positivt steg mot att kunna lita på henne.

Jag kommer försöka trappa ner Xanor själv genom reglering av Lergigan och GABA. Aldrig GABA och Xanor ihop dock. Jag ska ge det en chans för det vore skönt att slippa allt besvär som Xanor innebär. Att alltid kolla att man har extra med sig om man mår dåligt, krångel med intyg när man reser utomlands och om medicinen räcker osv.

Mårten ringde på nyss, måste sluta.