Tårarna och snoret rinner... varför? INGEN inom psykiatrin verkar bry sig om hur jag mår eller hur min situation är. Fick just veta att när Mårten pratade med senaste psykiatern så hade psykiatern sagt rakt ut: "Jag skiter i hennes panikångest, jag ska behandla hennes beroende". "SKITER I HENNES PANIKÅNGEST". Ja, du läste rätt... han sa verkligen så. Det är inte därför jag gråter. Jag gråter för att Mårten är så snäll. Han kommer över idag för att umgås och få mig att må bättre och inte tänka på jobbigheter. Jag sa till Mårten: "Men vad händer om det blir samma sak imorgon eller i övermorgon också, att ingen hör av sig om hur med det blir med Xanor?". Mårten svarade: "Det finns bara en sak som är viktigare än mig... och det är du. Mår du inte bra så åker jag till dig". Han är så genomsnäll i en värld full av idioter.

Det som är jobbigt är att jag inte vet något om hur saker och ting kommer bli. Alla chefer och vissa anställda på psykenheten vet om hur jag mår och att jag knappt har kvar några Xanor. Ändå händer inte ett skit. Mårten pratade med någon chef i morse som sa att den tillfälligt ansvariga på enheten skulle kontakta Mårten om medicin. Hon gjorde det... men sa att hon inte är läkare och kan därför inte skriva ut medicin men hon ska lyfta upp ärendet. Va? Det låter i mina öron som att hon bara skyfflar över problemet på någon annan. Och hur lång tid ska det ta tills den personen gör något?

Psyk får mig som sagt att må sämre hela tiden. Jag hoppas verkligen jag kan trappa ner Xanor och slippa fler psykiatrer som skiter i mina problem. Heter det verkligen psykiatrer? En psykiater, flera psykiatrer? Enligt automatiska rättstavningen här på Blogger så är det så... eller om det kanske är webbläsarens rättstavning. Det ser konstigt ut i alla fall. Samma sak med "i morse". Jag tror jag har skrivit "imorse" hela mitt liv. "I morse" ser fel ut.

Nej, nu måste jag släppa den här skiten för jag tänker inte låta det här påverka min nedtrappning av Xanor. Fast jag behöver förstås Xanor för att kunna trappa ner. Egentligen har jag väl då två beroenden: Xanor och psyk. Måste försöka bli av med båda. Jag är trött på att må skit på grund av andra korkade och oförstående människor. Sorry, nu ältar jag ju vidare ändå. Svårt bara att inte tänka på det eftersom det är en så viktig sak som påverkar hela mitt liv. Jag känner fortfarande att jag hellre vill dö... men jag gör ett försök för morsans och Mårtens skull... och mina fåglar såklart.

Nu måste jag gå och snyta mig och hoppas på att jag inte blir förkyld. När tårar och snor flödar på blir jag ofta sjuk. Sen är det mensen också som gör att alla känslor blir 1000 gånger värre.