Nu ska jag berätta om hur det var igår på Gröna Lund. Jag åkte hemifrån klockan 16 och var där 16:55. Jag hittade dem direkt. Vi var bara 6 stycken då. Vi stod och väntade på en tjej som heter "R" och hennes kompisar. Klockan 17:30 kom hon äntligen. Hennes kompisar visade sig vara hennes pojkvän (som var jätteful), och tre andra killar. Vi skakade hand med alla. En kille hette "E" och var klädd i jeansbyxor och jeansväst och vit t-shirt och hade ett par balla solglasögon. Sen var det någon som hette "T" tror jag. De andra kommer jag inte ihåg vad de heter. Vi delade på oss redan från början. Killarna gick för sig och tjejerna för sig. Tjejerna åkte nästan allt som gick att åka. Efter ett tag stötte vi ihop med killarna igen och de bestämde sig för att åka pariserhjulet. Vi tjejer följde med. När de ställde sig i kön ställde jag mig lite åt sidan. Jag tänkte absolut inte åka. Då kom "E" fram till mig och frågade om jag inte skulle åka. Jag sa "nej" och han frågade varför. Jag sa någonting om att jag var höjdrädd. Nu hade de andra två killarna också kommit fram till mig och frågat samma sak. Mitt hjärta gick på högvarv där jag stod omringad av killarna. Då sa plötsligt "E" att han inte tänkte åka han heller. Han sa till de andra killarna att han måste ju hålla mig sällskap. De andra skrattade och sa att visst måste han det. Han gick och satte sig på en bänk. Jag stod kvar. Då sa han: "Vivi... ska du inte komma och sätta dig? Eller tänker du stå där?" Jag sa "nej" och gick och satte mig bredvid honom. Han började fråga en massa om mig. Vad jag gör på fritiden, var jag bor m.m. Jag försökte också fråga honom en massa saker för att vi inte skulle sitta där tysta. Jag försökte, men jag fick bara fram en fråga. Det enda jag fick veta om honom var att han gick 3-årig teknisk linje. Efter en stund blev han tyst och vi satt där utan att prata. Efter ännu en stund, som verkade som två år, sa han: "Jag undrar om de har glömt bort oss?" Men efter en stund kom de andra två killarna fram till oss. "Jaha... har ni bekantat er nu?" "E" blev lite röd i ansiktet och mumlade "ja". Vi gick tillsammans, de två killarna och "E" och jag till bläckfisken. De andra stod redan långt fram i kön. När "E" gick in frågade han mig om jag skulle stå kvar och vänta. Jag sa "ja visst". Sedan såg jag att han satt själv i en "kopp". Åh, vad jag önskar att jag hade åkt med. Då kanske jag skulle ha suttit bredvid honom. Samma sak med pariserhjulet. Jag kom på en bra grej nu... när jag hade sagt att jag var höjdrädd, kunde jag ju ha sagt att det kanske skulle gå om jag fick hålla någon i handen. Åh... vad dum jag var! Sedan gick vi tjejer in i spökhuset. Det var inte alls äckligt. Allt som var vitt blev självlysande, och jag hade ju vit t-shirt, ljusa jeans och vit jacka med luva. Till och med tänderna och ögonvitorna lyste. Så jag tog på mig luvan. I spökhuset gick det omkring en massa människor som skrämde en. När vi gick runt ett hörn träffade vi på en. Men nu blev det nästan tvärtom. Han skrek också. Han blev väl skrämd av mig antar jag. Klockan elva ringde "F" och "M" hem efter skjuts. Jag åkte med "M" och kom hem klockan tolv.