Jag känner mig lite deppig idag. Tror inte det beror på något särskilt. Min psychogranne är jobbig och det hjälper inte precis. Jag önskar att jag kunde hitta en lägenhet snart, men det lär nog ta ett par år. Snittväntetiden i de områden där jag kan tänka mig att bo är 5 eller 6 år. *suck*. Det känns bara så meningslöst att göra fint här hemma när det ändå inte känns som... ett hem. Idag har jag i alla fall röjt som fan och imorgon ska jag dammsuga och svabba.

Varför mår jag så här? Jag mår inte så dåligt just nu med ångesten alltså. Det känns bara som att jag... saknar något. Eller någon. Bara att få krama någon... och då menar jag inte mamma, Mårten eller Nalle Puh. Äh, nu är jag bara mesig. Nästa vecka är det min lingonvecka, det är säkert därför jag är så känslosam.

Nu ringer Mårten. Adjöss!