Idag var Mårten och jag ute på samma ställe som förra veckan. Jag trodde inte killen skulle dyka upp där igen... men det gjorde han. Det verkade som att han var där själv och han var inte lika självsäker som förut. Kanske hade han inte tillräckligt med alkohol i sig, vad vet jag. Ett tag stod han bredvid soffan där jag satt men jag kunde inte prata med honom för jag filmade några som uppträdde. På sätt och vis tyckte jag lite synd om honom. Jag såg att han försökte connecta med andra där... men det gick inte så bra. Så vad gjorde han där? Stalkar han mig nu? Jag skrev på Instagram var jag var... mhm.

Jag är ju tvilling... stjärntecknet alltså... så jag har byggt upp ett fejkliv på nätet. Okej, det är väl inte direkt fejk... men jag utelämnar allt om min ångest, sociala fobi och att jag inte har något jobb. På sätt och vis får det mig att känna mig lite normal. Jag lägger upp bilder på natur och från resor, videor från konserter och liknande. Det känns inte kul att alla som ser min profil inte vet hur jag egentligen mår... men tyvärr är folk så oförstående... speciellt när det gäller psykiska sjukdomar. En av morsans vänner vågade ju inte ens titta på mig trots att hon pratade till mig. Eller som min morsa igår... som undrade varför det är så svårt för mig att prata i telefon. Det går inte att förklara, det är skitjobbigt. Jag var tvungen att ringa igår för Mastercard har något som heter SecureCode och jag kunde inte beställa en dator från ett känt elektronikföretag. Det var hemskt att ringa... men problemet löste sig. Mårten berömde mig för att jag var så duktig. Jag vet inte om jag var det... jag mådde så dåligt att jag fick ta Xanor.

Nej, nu måste jag sova. Jag ska upp snart för att åka till läkaren och kolla upp min knöl vid tinningen och förhoppningsvis bli av med ett par leverfläckar också.