Jag känner mig deppig. Det är inget särskilt som har hänt... det är väl egentligen små saker bara. Mina fåglar sover i lampan just nu. De har alltså lämnat boet och äggen. Jag höll upp alla 6 ägg mot en stark lampa och det fanns inget i dem tyvärr. Men Spike (hanen) har redan börjat uppvakta honan igen så de får en chans till i år att skaffa småttingar innan jag tar bort boet.

Igår var jag hos gynekologen. Det var inte alls kul. Det känns alltid som att alla läkare jag träffar inte förstår sig på mig och därför inte har någon empati. Det enda jag ville var att få p-piller... samma som jag har ätit i 7 år. Men så fort jag försökte förklara att jag inte klarar av att genomgå en undersökning så förändrades gynekologen till en jurist och snackade om ansvar hit och dit och att hon inte kände mig o.s.v. (det var bara andra gången jag träffade henne). Situationen blev till slut så obehaglig att jag inte kunde hålla tårarna tillbaka. Jag sa att jag kunde ta på mig ansvaret för att hon inte gör en undersökning för mitt liv är ändå skit. Då undrade hon förstås över hur jag mådde så jag förklarade hela mitt så kallade liv och efter det så blev hon lite snällare... men ändå...

Jag förstår att det är bra att undersöka sig. Men jag klarar inte av det. Min förra gynekolog var jättebra i början men senaste gången jag var där på undersökning så mådde jag hemskt dåligt efteråt. Det var nästan som att ha blivit våldtagen. Förresten så har jag inte varit med någon sedan 2001 så jag tycker det är onödigt att kolla efter problem. Det är min kropp, mitt ansvar och om jag inte vill gå med på undersökning får jag skylla mig själv... men jag måste ju få kunna göra det valet. Tyvärr är det inte riktigt så... och det är jävligt trist. Mårten är den bästa vän jag någonsin haft... han har lovat mig att kolla upp om det finns något man kan göra... skriva på något papper om att man tar allt ansvar själv eller något. Jag vet bara att jag inte orkar med att gå igenom allt igen.

Jag har säkert skrivit det massor av gånger men om du undrar varför jag äter p-piller så är det inte på grund av det som det egentligen är tänkt för utan: 1. Jag vet exakt när jag får mens. 2. Jag har nästan ingen magont. 3. Min vikt. Innan jag började med p-piller så hade jag aldrig vägt över 49 kg. Min förra gynekolog ville skriva ut Citodon till mig istället för p-piller. Hon tyckte alltså att jag skulle knapra 6 Citodon om dagen... utöver alla andra piller jag redan tar... skitbra...

Imorgon ska jag till mina föräldrar för jag har ingen lust att sitta hemma själv och deppa. Eller... det har jag egentligen... men jag vill inte bli mer deprimerad. Därför ska jag hjälpa dem med ett par saker, käka lunch och sedan åka till en loppis och förhoppningsvis hitta något kul. De hämtar mig klockan halv elva imorgon så jag borde nog gå och lägga mig. När jag ska iväg någonstans så brukar jag alltid stiga upp två timmar innan och ta Xanor. Då hinner de verka ordentligt.

Igår kikade jag in i fågelboet och såg minst 6 stycken ägg! Jag hoppas att det blir något av dem också. *hi, hi*.

Jag ska nog ta och diska lite nu. Jag stekte fisk igår och det luktar inte så fräscht i lägenheten. Apropå steka så är det något fel på min ugn. Jag gräddade en pizza för ett par dagar sedan och högra halvan av pizzan blev bränd men undertill var hela pizzan rå. Blä! Vi får väl se vad som händer... om ugnen ska lagas eller bytas ut. Den är ju ändå mer än 10 år gammal.

På lördag ska Mårten och jag in till stan... men det verkar bli skitväder. 12 grader, regn och nordvind... usch! Ska man verkligen behöva gå omkring med tjock tröja, mössa, vantar och halsduk?

Mårten och jag ska in till stan imorgon. Det är en massa aktiviteter på gång som vi tänkte kolla in (Go08). Som tur var såg Mårten i Metro att det kommer bli ett jäkligt stort vattenkrig i Gamla stan imorgon. Det hade varit kul att se, men jag vill inte få skitiga kläder eller bli dyngsur när det är så kallt ute. Så jag håller mig nog borta därifrån.

Igår ringde det på min dörr. Jag öppnade inte men tittade ut och såg att det var två tanter från någon kyrkoförsamling. Det är ofta sådana människor smyger omkring i mitt hus. Jag gillar dem inte... man hör aldrig hissdörren smälla igen när de kommer upp på ens våning, utan helt plötsligt ringer det bara på dörren. Jag vet inte om de kanske går runt och lyssnar för att höra ljud om folk är hemma eller inte. Förut brukade jag öppna dörren oavsett vem som ringde på och då såg alltid tanterna livrädda ut för mig... ser jag verkligen så skräckinjagande ut med mina 172 cm och svarta, långa hår? *ha, ha*. Ibland har jag lust att öppna dörren och retas bara för att se deras reaktion, typ säga att jag dyrkar djävulen eller något. Fast då skulle de kanske bara försöka kränga på mig ännu mer kyrkomaterial... Nej, usch. De där typerna är läskiga, en del brukar till och med skriva upp vilka som öppnar för dem, om de tar emot broschyrer och liknande och säkert även vilka som är otrevliga mot dem. Jag tycker det borde vara förbjudet att gå omkring som de gör.

Mina fåglar ska få ungar... hoppas jag i alla fall. För ett par dagar sedan började honan sova i boet. Hannen däremot sover fortfarande i taklampan på nätterna. Det är lite taskigt tycker jag. Mitt allra första fågelpar delade lika på alla uppgifter. Det var evigheter sedan jag hade små pippifåglar hemma så det ska bli kul. Inte så värst roligt med levande larver som man måste förvara i kylskåpet... men vad gör man inte för sina husdjur.

Jag har en ny TV som jag är nöjd med. Den ger ifrån sig väldigt mycket värme vilket kommer vara ett stort plus på vintern. Men nu när jag redan har +29,5 grader inne så är det ett minus. Haha... det lät ju sjukt! Något annat som är sjukt är min granne som bor nedanför mig. Han/hon är kedjerökare så jag kan inte ha balkongdörren öppen. Jag har testat att ha köksfönstret helt öppet men om det regnar så rinner det ner längs väggen. Därför har jag bara en liten springa öppen dygnet runt i köket. Jag vill ju inte heller att fåglarna ska flyga ut av misstag. Tidigare år har jag haft myggnät vid balkongdörren, men det går ju som sagt inte nu. Jag har kollat runt lite på portabla AC men de flesta låter så mycket. Det finns en modell som har 35 db som max ljudnivå... men den har ingen behållare som samlar upp fukt från luften... det leds bara ut med samma slang som varmluften. Jag får väl ta reda på hur mycket fukt det rör sig om... för det är nog inte så uppskattat av andra om det rinner vatten ner längs husväggen.

Imorgon ska jag bada (i badkaret alltså) och efteråt kommer mitt blöta hår att kyla mig i ett par timmar. Jag brukar alltid låta det självtorka. Det är det bästa sättet tycker jag. Jag äger inte ens en hårtork, har aldrig gjort det. Men jag funderar på att kanske köpa en locktång... bara den inte skadar håret för mycket. Mitt hår är nästan till midjan nu och eftersom det är så långt blir det även rakt. Jag ska byta hårfärg. Jag är trött på att se ut som tjejen från The Ring... inget mer svart hår för mig, nu ska jag bli brunett igen (som är min riktiga hårfärg).

Idag verkar det ha varit fint väder. Jag har inte varit ute men det var säkert varmt. Hoppas det är det nästa gång jag ska träffa Mårten också. Jag har bara haft kjol två gånger i år. Åtminstone ett par gånger skulle jag även vilja ha klänning. Senaste gången Mårten och jag var i stan så fick jag köpa knästrumpor på kvällen för det var så kallt. Jag letade efter ett par vanliga strumpbyxor men hittade bara knästrumpor för barn så jag gick omkring och såg ut som en skolflicka... typ. Min kropp är konstig. Jag vet inte vad det är, men helt plötsligt är alla jeans för korta. Jag måste lägga ner kanterna så mycket det går. Jag har en ny symaskin (min allra första) så jag hoppas att det inte blir för krångligt att fixa det. Sedan verkar det som att mina fötter krymper... eller så har jag köpt för stora skor i ett antal år. Jag har nu flera par skor som är i storlek 36. Nåväl, då är det ännu lättare att hitta roliga barnskor. "Vuxenskor" är oftast så enormt tråkiga.

Om du undrar hur jag mår så är svaret: sådär. Det är väl varken bra eller dåligt. Jag har problem att andas igen när jag sover. Jag försöker att inte ligga på mage längre för det är oftast då jag inte får luft. Men samtidigt så har jag alltid sovit som bäst på mage... och det är ju rätt svårt att styra sådant när man sover. Obehagligt är det i alla fall. Det känns som att kroppen inte orkar ta ett andetag i den position jag ligger, men kroppen orkar inte heller ändra position. Det känns som att jag är helt låst. Det krävs en enorm ansträngning för att jag ska flytta mig och dra in luft i lungorna (det är alltid då jag vaknar). Det skulle inte förvåna mig om det beror på mina halsmandlar, körtlar eller vad fan de kallas. De senaste åren så tycker jag att de oftast har varit svullna. Igår när jag skulle sova var det jobbigt att andas även när jag låg på rygg... fast det kan nog bero på värmen också. Jag får väl ha en skål med vatten och en liten trasa att badda mig med så kanske det känns bättre.

Jag har just kommit hem. Kände bara att jag ville få ner ett par rader om hur konstiga människor det finns.

Mårten och jag firade midsommarafton tillsammans idag... ja, fast det blir ju igår eftersom klockan är efter midnatt. Vi tog det rätt lugnt, var självklart och kollade på midsommarfirande precis som de flesta andra. Sedan åkte vi runt till olika affärer. På kvällen var vi ett par timmar i Maxi Ica Stormarknad i Nacka... förmodligen den enda butik som hade öppet till 22 på midsommarafton. Jag hittade en del kläder till löjligt låga rea-priser. Jag är ganska smal så ibland köper jag barnkläder. En topp för 59 kronor... det passar min plånbok perfekt. *ha, ha*.

Senare på kvällen var vi inne i stan som vi nästan alltid brukar vara. Det är kul att gå omkring och se alla människor. Ja, jag har social fobi... men min fobi yttrar sig nog mest när jag står i fokus, typ när man ska hålla föredrag, prata med främmande människor och liknande. Att bara smälta in i folkmängden och vara anonym är rätt skönt. I alla fall... helt plötsligt hörde vi massor av jublande människor, folk som tutade med bilar o.s.v. Det var turkarna som var minst sagt glada över segern mot Kroatien. De höll på i flera timmar och firade. Jag och Mårten gick upp på Mäster Samuelsgatan och fotade från bron ner mot Sergels torg och fontänen. Jag stod även på bron ovanför Hamngatan och fotograferade. Jag märkte att det stod en aning lättklädda tjejer på hörnet som pratade med olika män, så jag tittade upp på gatuskylten... och där fann jag förklaringen: Malmskillnadsgatan. Helt sjukt... det har ju inte stått något i media eller så om det på evigheter så jag trodde att det var helt utdött. Äckligt... och framförallt synd om de kvinnor vars män åker eller går dit.

Vad jag inte visste var att kvällen skulle bli ännu knäppare. På väg hem upptäckte Mårten och jag nämligen att vi var förföljda. En bil körde efter oss hela tiden. För att vara helt säkra så körde vi två varv i en rondell... och visst, bilen hängde på. Jag hann se att det var en äcklig, gammal gubbe som körde. Det är ju vidrigt, han måste ha spanat in mig när jag stod och fotade på någon av broarna. Vi körde omkring ganska länge men vi kunde inte skaka av oss honom. Till slut sa jag till Mårten att vi skulle åka till polisstationen. Då kunde ju bara ett av följande ske: 1. Gubben bli avskräckt och åka iväg... eller: 2. Polisen hjälpa oss att bli av med gubben. Tack och lov så blev det nr 1. Så fort han såg ordet Polis så drog han. Vi kollade ändå väldigt noga att han inte följde efter oss när Mårten sen körde hem mig.

Jag kände mig konstigt nog inte alls rädd. Jag blev mest arg över att någon kan vara så helt sjuk i huvudet.

På lördag blir det fullt upp. Vi ska iväg på en marknad, sedan hem och käka lite osv. På kvällen ska Mårten och jag till "Where The Action Is" och se bland annat Foo Fighters och Queens Of The Stone Age. Mårten vann biljetter dit... ingen av oss skulle nog ha råd med de 860 spänn (per biljett) det kostar. Det ska i alla fall bli jättekul att lyssna på lite schysst musik.

Det kommer gå åt en hel del Xanor de närmaste dagarna. Imorgon ska Mårten och jag ut och härja igen. Vi ska bl.a. köpa en symaskin. Jag ska alltså få den av mina föräldrar men det är bäst att jag väljer en jag vill ha, en superenkel nybörjarsymaskin. På kvällen ska vi på ett event igen... det var åldersgräns den här gången så vi får väl se om det är av någon särskild orsak de har det. Jag har aldrig varit i den där butiken, de ska tydligen ha en massa märkeskläder och sånt... men man vet inte, det kanske finns något halvbilligt att köpa. *ha, ha*.

På tisdag kommer det folk och inspekterar min lägenhet. De ska spränga i området och kollar därför både innan och efter och åtgärdar eventuella problem som uppstått på grund av dem. För ett par år sedan sprängde de på ett annat ställe nära mig och då fick jag en spricka i glaset i min balkongdörr. Inte speciellt kul... särskilt när man har fåglar som flyger fritt.

Jag kan inte slita mig från datorn ikväll... jag vet inte varför. Jag har väl för mycket som jag sitter och funderar på. Om alla tankar i mitt huvud skulle göras om till en dokusåpa så skulle det bli en evighetsserie. Just nu tänker jag till exempel på en sak som jag upptäckte igår. Jag såg en affisch på stan om en konsert på Berns med bl.a. Lazee. Jag kunde inte placera namnet riktigt så när jag kom hem kollade jag upp det på nätet och upptäckte att det är ju han som har den urbra låten "Rock away". Jag gick in på hans MySpace-sida och såg av en slump att han ska uppträda i Östersund den 13:e juni... samma dag och nästan exakt samma tid som han ska vara på Berns i Stockholm. Hur går det ihop? Mårten ringde upp till Östersund och där har de fixat allt, bokat hotell osv. Och det i Stockholm verkar också seriöst eftersom man kan köpa biljetter på Ticnet. Synd om fansen i någon av städerna... det blir verkligen en fredag den 13:e för dem.

Igår var Mårten, jag och mina föräldrar inne i stan. Det var öppet hus på slottet så vi gick omkring där en stund. Alla som jobbade där var otrevliga (vet inte om det berodde på värmen) och man fick inte fotografera någonstans så vi gick över till Skeppsholmen istället och tittade på när de släppte upp 50 000 blåa och gula ballonger. Jag tog ett par foton med min gamla digitalkamera (den är bättre än kameran jag vann). Jag menar, hur ofta får man chansen att se så många ballonger? Det var häftigt, bara lite synd att de blåste bort så fort.

Efter det gick vi till en kinarestaurang och käkade mängder av god mat. Sedan åkte vi ut till en del av Djurgården som Mårten aldrig varit vid: området kring Djurgårdsbrunnskanalen. Bara för att jag och mina föräldrar varit där tusentals gånger betyder ju inte att alla andra känner till stället. För mig känns det som att jag praktiskt taget vuxit upp där... jag vet inte hur många vårar, somrar och höstar jag promenerat där. Igår var det rätt lugnt där, i vanliga fall brukar det vara ett "show off"-ställe. Du vet, folk som gillar att visa upp sig... soldyrkare och så klart alla som åker omkring i sina svindyra bilar, motorcyklar och båtar. Självklart finns det ju andra som bara är där för att njuta av den fina naturen och så...

På kvällen var Mårten och jag själva inne i stan. Vi skulle lyssna på en gratiskonsert i Kungsträdgården. Den var okej, lite för kort bara. Sen var det jobbigt med alla fulla människor och öl och mat överallt. Det ska bli skönt när den där matgrejen i Kungsan är över. Mårten och jag gjorde i alla fall en god gärning. Vi såg en tjej som låg stilla på marken i ett av tälten. Folk gick bara förbi eller stod till och med intill och brydde sig inte om henne. Vi letade upp några sjukvårdare och de sprang genast och hjälpte tjejen. Det är sjukt att folk bara helt kallt kan strunta i någon. Okej om man inte vågar gå fram och fråga hur det står till. Men hur svårt är det att göra som Mårten och jag gjorde?

Världen är nog ändå inte helt körd i alla fall. Är man dessutom lite trevlig och omtänksam så får man oftast tillbaka det. Efter att Mårten och jag sagt till sjukvårdarna så ställde vi oss vid sidan av scenen och lyssnade vidare på konserten. Jag vet inte om det var på grund av att vi hjälpte tjejen eller att vi såg snälla ut, men efter en stund började en äldre dam prata med oss om konserten och alla fans. Hon var förvånad över att det fanns så unga människor där (det var en massa småtjejer som skrek längst fram). Jag hörde inte allt hon sa men Mårten berättade efteråt att hon och kvinnan som stod bredvid var släktingar till en av artisterna. *he, he*. Coolt att de var där och supportade bandet.

Hm, den meningen lät lite för engelsk. Men så är det när man lever med engelskan runt en överallt. Nu när jag inte har TV så sitter jag och tittar på program på nätet istället. Ja, sådana som är gratis förstås. MTV har flera serier man kan välja bland. Jag har beställt en TV men det kanske dröjer ända till mitten av juli innan jag får den. Inte ens SONY själva har den inne just nu. Yes, du läste rätt... jag sviker Philips och går nu över till SONY. Mina föräldrar har två olika modeller av SONY, den ena är från 90-talet och den andra är kanske ännu äldre... från 80-talet... jag minns inte riktigt. Saken är i alla fall att de fortfarande fungerar. Det är bara högtalarna som har behövts lagas en eller två gånger. Sedan tjuter förstås den äldsta TVn men mina föräldrar hör inte så höga ljud så det stör inte dem. *ha, ha*

Ingenting varar för evigt, inte ens TV-apparater. Jag satt och tittade på ett program när det plötsligt sa *pang* och bilden försvann. Sedan luktade det hemskt illa... ungefär som när en lysrörslampa gått sönder. Just nu kollar jag på min 14-tums TV som jag vann för några år sedan. Tack och lov att jag har den... för annars skulle jag inte kunna spela in något. Min DVD-recorder är bra men utan TV så funkar det helt enkelt inte att programmera.

Jag ska få en ny TV av mina snälla föräldrar. Eftersom det knappt finns några konventionella TV kvar och särskilt inte med 100 Hz så blir det nog en LCD-TV jag skaffar.

Nej, nu ska jag kolla vidare på American Idol... ciao!

Igår blev jag äntligen klar med tandläkaren. Jag fick prova ut bettskenan och sedan tog hon även bort lite tandsten. Det var första gången jag någonsin gjort det så det kändes nervöst innan för man har ju hört folks skräckhistorier om tandhygienister, obehag och blödande tandkött. Men min tandläkare använde borr och det gick hur bra som helst.

Senare på kvällen igår så var Mårten och jag på en förlagsafton. Innan var det dryck och mingel. Vitt vin, rött vin, flädersaft och lite snacks fanns det att välja mellan. En tant åt upp nästan hälften av chipsen helt själv... verkligen schysst att tänka på oss andra. Hrm! Det var i alla fall intressant att lyssna på författarna även om jag bara kände till en av dem: Jan Guillou.

Nu ska jag sätta mig och se på sådant jag spelat in. Adjöss!

Igår var jag hos tandläkaren igen. Hon skulle laga ett hål som låg precis bakom ståltråden som jag har i munnen. Jag har alltså fortfarande ståltrådar kvar i munnen... på baksidan av tänderna. Egentligen skulle jag ha det i 5 år. Jag har bara haft det i ca 3,5 år men igår var min tandreglerare tvungen att ta bort ståltråden så att den andra tandläkaren skulle kunna laga hålet. Men istället för att sätta tillbaka en tråd igen så ska jag få en bettskena... som kostar flera tusen. Jag vet inte vad mina föräldrar kommer tycka om det eftersom de har lovat att betala allt. Det som skulle vara en enkel sak, alltså att fixa ett hål, har istället blivit till en dyr historia med lagning av 4 hål och fyllning av 3 gamla lagningar som försvunnit under åren. Ja, och så bettskenan. Men jag får väl förklara för mina föräldrar att den kommer göra mer nytta än att bara hålla mina tänder på plats på natten. Jag gnisslar nämligen tänder när jag sover och skenan kommer skydda tänderna.

Jag gillar inte fulla människor. Igår avslutade Mårten och jag dagen som vanligt med en liten promenad i city. Jag har alltid kameran med mig och letar efter roliga, fula, knasiga, intressanta eller helt ointressanta saker att fota. När jag stod och fotade ett uteställe så kom det plötsligt fram en full kille som började prata med mig. Han undrade vad jag gjorde och jag svarade att jag fotade lite allt möjligt. Sedan lade han märke till Mårten och frågade om jag kände honom. "Ja, vi är vänner" sa jag. Då märkte jag att han ändrades till sättet och blev bara mer och mer jobbig. Men när han försökte ta tag i min kamera så fick det vara nog. Jag sträckte på mig och höll undan kameran och sa så snällt jag kunde (fast jag var förbannad) att han skulle lägga av. Det funkade... han gick iväg. Du kanske undrar varför jag försökte vara snäll mot honom? Jag tycker inte det är logiskt att reta upp en kille som är stupfull. Dessutom kände han sig nog inte så kaxig när jag sträckte på ryggen och han upptäckte att jag var mer än 10 cm längre än honom. *ha, ha*

Det är så tomt hemma hos mig... jag har bara två fåglar nu. Det funkade helt enkelt inte med fyra... vilket i och för sig inte är så konstigt eftersom jag hade 3 hannar och 1 hona. Jag gillar verkligen den här sortens fåglar, men jäklar vad svårt det är att se vilket kön de är. Inte ens i djuraffärerna har de rätt och därför är det så knäppt att man inte får byta fågel hos vissa även om det visar sig vara fel. Nåväl, nu är det lugnare... eller... nej, det är det inte. Hannen vill bygga bo och sliter därför i allt han kommer åt. Jag har satt in ett fågelbo i buren men än så länge har de inte utforskat det.

Det känns lite mörkt med allt just nu. Det är pirrigt inför tandläkarbesöket på torsdag. Min hyra har höjts med över 500 kr. Sen är det vädret också... blä!

Ha, ha! Jag hörde just Mårten på radion. Det var tävlingen som vi vann förra veckan. De spelade upp introt till 10 låtar och så skulle man försöka lista ut vilka låtar det var. Fast det var inte så lätt eftersom varje intro bara var på någon sekund. Jag har tydligen inte bara fotografiskt minne utan även hörselminne för jag kunde 6 av låtarna på en gång. Mårten och jag ska dela på vinsten för jag löste de flesta låtarna och han gjorde det som jag tycker är jobbigt, nämligen att ringa in och prata i radio. Herregud, det hade jag aldrig pallat med. Nu kör de 10 nya låtar på radiostationen och jag kan 7 av dem efter att ha lyssnat på klippet bara ett fåtal gånger.

Det är kul att få lite nytta av sina halvonödiga talanger. *skratt*. Jag vet inte riktigt hur min hjärna fungerar när det gäller det här med musik. Men ibland blir jag lite skrämd själv. Jag kan höra en gammal låt på radion och plötsligt sitter jag och sjunger med även fast jag knappt vet vad det är för låt eller vem som sjunger. Jag måste ha en hel massa låttexter och melodier i huvudet... som tar en jävla plats. Jag får väl köpa ett bättre minne. 500 GB kanske räcker... *ha, ha*.

Usch, jag är så trött. Men så blir det med mycket Xanor och för lite sömn. Jag ska lägga mig nu. Imorgon ska jag bara ta det lugnt för jag ska till tandläkaren på onsdag. Det känns lite pirrigt eftersom jag aldrig har varit hos just den här tandläkaren. Min tandreglerare upptäckte ett hål senast jag var hos honom och han tyckte att jag borde få det lagat. Men det var inte så enkelt som jag trodde... Jag är nämligen inte "kund" hos Folktandvården för det var ett par år sedan jag var där senast. De kan lägga in mig som en ny kund men då är väntetiden mellan 6 och 9 månader! Så länge kan man fan inte gå med ett hål... helt sjukt. Så nu ska jag till en tandläkare som jobbar på samma ställe som min tandreglerare.

Vilken underbar dag! Solen skiner, fåglarna kvittrar och Mårten och jag har vunnit i en tävling. Tjohoo! Det var minst sagt en bra början på denna dag. Det är inte ofta man råkar ut för sådant här så jag ska passa på att njuta. Senare idag ska jag diska, bada och ladda apparater inför imorgon (kamera, mobil, gps).

Förra onsdagen så var Mårten och jag inne i stan. Vi brukar vara ute ganska sent för det är kul att åka omkring och titta på saker. Men det är inte roligt när jag mår dåligt. För att dämpa ångesten så steg vi ut ur bilen och tog en promenad runt Stureplan. Om jag får annat att tänka på så mår jag nämligen lite bättre. Och nog fick jag annat att fokusera tankarna på... mitt på Stureplan så var det en filminspelning på gång (Män som hatar kvinnor). Jag tog upp kameran och fotade lite... utan blixt förstås.