Vi har pratat en hel del men ändå inte kommit fram till något speciellt. Både han och jag ska ändra på några små saker i våra sätt att vara mot varandra (har man varit ihop länge är det nog lätt att man tar varandra för givet). Och som han sa: "Vi får ta en dag i taget". Jo, jag antar det... men jag kommer inte att kunna slappna av helt förrän jag känner att allt är bra mellan oss. Klumpen i magen är fortfarande kvar och det dröjer nog innan den släpper. Till dess får jag inte ner så mycket mat tyvärr.