2024-03-17
2024-03-16
2024-03-14
Idag fick jag ett handskrivet brev med posten... från en gammal gubbe på Facebook. Jag har över 3000 vänner och jag gör inga speciella begränsningar på vilka jag godkänner eftersom jag spelar flera spel där jag behöver hjälp från Facebookvänner. Det var inget störande brev jag fick egentligen men det är ändå lite creepy... framförallt för att han är typ 67 år gammal. Och vem skriver till en främling och bjuder in dem till någon håla i Värmland? Usch. Han skrev att han bara söker vänskap eftersom att hans förra fru var psykopat. Va? Sjukt. Efter att ha tänkt lite så slog det mig att ingenting i brevet (på tre sidor) var personligt. Min tanke? Han har säkert färdigskrivna brev som han skickar till mängder av kvinnor. Jag kan ha fel men jag har sällan fel när det gäller min instinkt. Nu spelar det ändå ingen roll för jag tänker inte svara honom. Först tänkte jag svara och på ett snyggt sätt avböja hans uppmärksamhet... berätta att jag är döende på grund av cancern... men sen tänkte jag att... nej, varför ska jag göra det? Han kanske tolkar det som ett tecken på att jag vill prata och hålla kontakten. Hade han varit 30 år yngre och snygg hade jag kanske tänkt annorlunda. *ha, ha*. Skojar bara. Jag har varit singel sedan 2001... eller var det 2000? Minns inte när det tog slut med Roger. Har aldrig känt behov av att hitta någon annan.
Jag får kanske kolla lite noggrannare på vänförfrågningar på Facebook. Jag brukar läsa ett par inlägg av varje person... men det går inte att veta jämt om folk är störda eller inte. Jag godkände en svensk snubbe för ett par minuter sedan. Han hade ett ganska ovanligt efternamn så jag kollade upp honom. Han har hemlig identitet. Skumt. Jag googlade istället på hans namn och staden han bor i. Google är så sega med att uppdatera sökresultaten så man ser ändå var han bor. Äh, whatever... klockan är snart 5 på morgonen. Jag borde kanske sova.
2024-03-04
Har inte mått så bra de senaste dagarna. Resan till Uppsala för att få en second opinion om min cancer var ett jäkla slöseri med energi och Xanor. Jag fick träffa en cancerkirurg och en sjuksköterska. Vi satt och pratade mest och kirurgen gjorde ett ultraljud samtidigt som han påpekade mängder av gånger att han inte var utbildad för det. Spelar roll, jag vet att tumörerna är där och växer. Såg det själv på monitorn också. Mot slutet av besöket så sa kirurgen bara att han höll med min första cancerkirurg. Okej... var jag verkligen tvungen att åka så långt bara för att höra det? Jag har inte varit längre bort från hemmet än 5 kilometer de senaste... kanske 3 åren. Det krävdes jättemycket mental förberedelse för att åka så långt och träffa helt nya människor. Jag är rätt säker på att cancerkirurgerna är vänner... det lät så när han pratade om henne. Nåväl, skit samma.
Nu har jag gjort allt jag kan göra. Jag har varit hos en neurologmottagning för mina känselproblem och blivit erbjuden två undersökningar som jag inte klarar av vilket gör att jag inte får mer hjälp. Samma sak med cancern nu... två läkare säger att det inte går att operera bort tumörerna och fylla bröstet med vävnad eller annat. Så nu återstår bara väntan... väntan på att dö.
2024-02-27
2024-02-09
2024-02-08
Min morsa är så korkad för hon går på vad alla säger. Hon har skaffat en slags värmepump/AC som är helt fel för typen av bostad hon har. Det som är mest irriterande är att hon försäkrat mig flera gånger att hon inte skulle skaffa en sån. Det får ju mig att tänka, vad mer ljuger hon om? Har ingen tillit till henne alls längre. Jag brukar vara där någon gång i veckan men jag tänker inte sitta där och frysa. Så framöver får jag väl skita i att åka dit eller bara stå vid ytterdörren, säga "hej" och sen åka hem igen.
Varför jag fryser där? Det är varmt där själva värmepumpen sitter men resten av huset är kallt. Svinkallt. Det sitter nämligen en sensor ett par meter ifrån värmepumpen (eller vad fan det är). Sensorn känner av hur varmt det är och reglerar hela husets element. Ja... men om värmepumpen blåser varm luft mot sensorn och i det utrymmet så tror ju sensorn att det är tillräckligt varmt och sänker värmen rejält i andra element... framförallt de på andra våningen. Helt idiotiskt.
Jag hatar folk som ljuger. Spelar roll... jag är död snart ändå så jag slipper all skit. Jag tar kanske livet av mig snart också. Orkar inte med att må dåligt.
2024-02-03
2024-01-30
Usch, jag mår inte bra. Det var en jättejobbig dag idag. Jag var hos neurologmottagningen. Jag fick ju papper förut att det var mer än 9 månaders väntetid... men de ringde Mårten förra veckan och sa att de hade fått ett återbud och undrade om jag kunde komma idag. Om du undrar varför Mårten alltid är den de kontaktar så är det för att Mårten hjälper mig med sånt.
Jag har varit skitnervös och haft ångest senaste dagarna. Det blev hundra gånger värre idag och den läkaren jag träffade var inte bra. Hon var en utländsk kvinna i 20-årsåldern. Hon var inte så bra på svenska men framförallt kändes det som att hon varken lyssnade på mig eller förstod vad jag menade. Vi pratade en del sedan gjorde hon lite olika tester på mig vilket mest handlade om styrkan i mina muskler. Jag försökte förklara att jag har inga problem med muskler och styrka, det är känseln som är borta.
Mot slutet av besöket gick hon iväg för att prata med en "kollega" så jag tror inte att hon ens var en färdigutbildad neurolog. När hon kom tillbaka sa hon att för att gå vidare med utredningen skulle de behöva göra en magnetröntgen och ta prov på benmärgsvätskan. Va?! Jag sa att jag klarar inte av någon av de undersökningarna. Jag kan inte ligga i en magnetröntgentunnel i 45 minuter med en maskin som låter skithögt när jag har panikångest. Inte en chans.
Så det kommer inte hända något mer angående min känsel som försvinner... och just nu mår jag så dåligt så jag klarar inte av att ta mig till det andra sjukhuset om ca en månad för ett annat utlåtande angående min bröstcancer. Allt det här var för mycket för mig. Jag mår skitdåligt. Som om det inte räckte med jobbiga saker idag så hade de brandövning mitt i allt också. Det gick inte att höra vad läkaren sa.
Nu sitter jag här med huvudvärk, ångest och illamående. Ja, huvudvärk... hon tyckte inte att det är bra att jag äter smärtstillande för hon sa att när man sen slutar med smärtstillande så får man det som typ en eftereffekt att man får mer ont i huvudet? Va? Äh, jag går på vad husläkaren sa. Hon sa att jag ska ta maxdos av paracetamol och komplettera med ibuprofen. Självklart tar jag inte smärtstillande om jag inte har ont.
Fattar inte att det är så här jag ska leva mina sista veckor, månader eller år. Ångest och cancer och inte ens kunna ta medicin mot det. Husläkaren är snäll och skriver ut några få tabletter Xanor men om det fortsätter så här behöver jag mer. Och nu kan jag inte ens ta smärtstillande när jag behöver det? Kul jävla liv.
Efter besöket åkte Mårten och jag till min mamma för att berätta hur det gick. Mårten googlade lite på undersökningarna jag fick göra idag och varför läkaren föreslog just magnetröntgen och ryggmärgsprov. Alla grejer sammanlagt är exakt vad man gör för tester för folk som de misstänker har MS. Det är säkert min cancerläkare som har påpekat det med MS igen. Inga symptom stämmer ju!!! Ändå blev det uppenbart att allt gick ut på att utreda MS!!! Fan, folk är ju helt störda. Så bara för att cancerläkaren tjatade om MS så fokuserar de inte på något annat. Helt jävla sjukt.
Nej, måste försöka släppa det här för jag misstänker att ångesten kommer fördubblas när jag senare sitter i soffan och försöker koppla av. Det är alltid då bakslaget kommer. Hur jag menar med det? Ångesten kommer inte alltid i den jobbiga situationen. Många gånger kommer den senare på dagen, kvällen eller natten. Jag vet inte om det är så för alla men så är det för mig.
När vi var hos läkaren upptäckte jag också att mitt ID-kort går ut snart... så Mårten hjälpte mig att boka in en tid hos Polisen för nytt ID. Vi lyckades få en tid idag så nu är det avklarat i alla fall. Det var också jobbigt... kolla in i kameran... ta fingeravtryck (ja, de gör det även till ID-kort). Jag ser för jävlig ut på bilden men skit samma... ingen kommer se det ändå.
Nä, jag mår inte bra. Ska se en film och äta muffins. Jag vill gå ner i vikt men idag var allt skit så jag belönar mig ändå för att jag lyckades ta mig ut idag.