Sitter just nu och kollar på Fame Factory på trean. Innan sov jag några timmar. Jag känner mig nere, sänkt, deppig, ledsen efter besöket hos tandläkaren. Jag får återkomma med mer info när jag själv vet något. Egentligen (enligt morsan i alla fall) är det inget att vara deppig för, men vad fan... jag kan inte rå för att jag känner så här. Dels vet jag att det beror på att jag slutat med medicinen och att känslorna lättare dyker upp. Så är det bara tyvärr. Eller kanske det bara är bra? Nej, knappast... känns löjligt att jag storgrät när jag kom hem från tandläkaren.