Jag mår fortfarande inte bra men kan försöka skriva vad som hände tidigare, varför jag åkte till akuten. Mårten och jag var hos min morsa för att fira hennes födelsedag. Jag käkade sallad för jag har svårt att äta utanför mitt hem eftersom jag inte vet om magen kommer igång. Jag åt även lite tårta. Vi var hos morsan ett tag, sen körde Mårten hem mig. Jag åt mat som morsan hade gjort åt mig. Klockan var då ca 18:00. Det var det sista jag mindes. Det enda jag mindes sen var att jag någon gång mellan 04:30 eller 05:00... eller kanske senare (jag minns inte) ringde Mårten för att jag mådde jättedåligt. Det var inte bara ångest och illamående... det värsta var att jag inte mindes något alls om vad som hänt efter jag åt mat.

Jag hade bara tagit 1 mg Xanor innan vi åkte till morsan vilket är en rätt svag dos (för mig i alla fall). När jag tar Xanor påverkas kortminnet men jag är alltid närvarande i situationen. Nu mindes jag INGENTING. Mårten fick berätta mer vad som hänt för vi pratar alltid mycket i telefon och skickar meddelanden på Messenger. Han sa att vi pratade om något och helt plötsligt blev jag tyst och började prata om något helt annat. Mårten sa även att jag hade tränat. Va? Jag mindes ingenting av det.

Vi bestämde oss för att åka in till akuten (vi tog med morsan också) eftersom den första tanken man får är: "Har cancern spritt sig till hjärnan?". Det var inte så mycket folk på akuten men allt tog ändå lång tid. Det verkar som att nuförtiden när man söker vård akut så skickas man vidare till en annan avdelning på akuten. Jag skickades till akutavdelningen medicin... tror jag. Minns inte.

Usch, mår inte bra alls nu. Ska försöka skriva vidare ändå. Nåväl, jag tappade räkningen när det gäller antalet väntrum vi satt i. Överhuvudtaget gick väldigt mycket tid åt på akuten till att vänta.

Fan, kan inte tänka just nu. Få se... jag minns inte om jag fick träffa en läkare först eller sjuksköterska. Äh, skit samma. Jag fick träffa flera läkare och göra en massa tester. De kollade mina blodvärden också. Vi var där i 10,5 timmar så det kändes i alla fall att de tog min minnesförlust på allvar. Mot slutet av besöket så kom det in en läkare och sa att de ville göra en datortomografi. Vi frågade om de skulle göra med eller utan kontrastvätska. Hon sa att det skulle vara utan. En stund senare kom en sjuksköterska in och sa att hon skulle fixa en vad de kallade "infart" i mitt armveck. Direkt började jag misstänka att "Varför behöver man en infart om man inte ska använda kontrastvätska?". Så jag ställde in mig på att de förmodligen skulle använda kontrastvätska. Jag mådde skitdåligt eftersom förra datortomografin med kontrastvätska var hemsk... som att hela min kropp brann jättelänge. När de kallade mig till datortomografin så visade det sig att de visst skulle använda kontrastvätska. Skit... mitt hjärta slog fruktansvärt hårt och jag mådde jättedåligt. Som tur var skulle de bara ta bilder på mitt huvud så när de väl sprutade in vätskan så var det inte så farligt... kände mest av värmen i nedre kroppen och den där obehagliga känslan av att vara kissnödig.

Jag måste säga att alla som jobbade där på sjukhuset var extremt trevliga och omtänksamma och förklarade alltid steg för steg vad de skulle göra. Det var ändå jobbigt för jag mådde jättedåligt. Jag vet inte om jag fick med allt som hände så jag ska be Mårten läsa igenom vad jag skrivit sen. Ja, läkaren på akuten skrev en remiss för att kolla upp det där med min känsel. Jag fick känslan av att han tog alla mina problem mer seriöst än tjejen jag fick träffa på vanliga neurologmottagningen. Som en sista grej tänkte jag skriva några utdrag ifrån min journal angående mina problem. Just det, läkaren kallade det som hände mig TGA (transitorisk global amnesi). Mer exakt skrev han så här:

Kvinna med i bakgrunden recidiverande bröstcancer, känselnedsättning och nu cirka 12 timmars retrograd amnesi. DT samt DT angio utan anmärkning. Bedöms som TGA.

Det här missade jag att läsa som läkaren skrev. Vet inte om han pratar om cancersymtomen eller känselsymtomen:

Kan läsa i journal om erbjudit patient LP och MR för vidare undersökning då viss misstanke om paraneoplastiska eller metastaseringsorsak till symtomen.

Jag orkar inte kolla upp exakt vad det betyder just nu för jag mår skit. Får googla på det senare någon dag när jag mår bättre. Mina blodvärden var ganska bra. Min snabbsänka var på 3. Tror inte jag någonsin haft så lågt. Så skumt eftersom jag har cancer. När jag hade min första tumör var snabbsänkan och andra sänkan rätt höga. Det enda som avvek lite från det normala var det här:

B--Erytrocyter 3,8 x10(12)/L (man ska ha 3,9 - 5,2)

B--Hemoglobin 116 g/L (man ska ha 117-153)

Jag vet inte hur snabbt remisser från akuten brukar behandlas men de hörde av sig till Mårten efter bara någon dag och sa att de hade ett återbud och undrade om jag kunde komma dagen efter? Alltså igår... eller i förrgår. Omöjligt med mina problem... framförallt eftersom jag har fått panikattacker varje dag sedan akutbesöket. De sa att det var okej, att de skulle skicka ut en kallelse till en annan dag. De skickade kallelsen samma dag men själva besöket är om någon vecka så förhoppningsvis hinner jag förbereda mig mentalt. Undersökningen de ska göra är något som heter ENeG (elektroneurografi). Så här står det i kallelsen:

Syfte: Mäta ledningshastighet och funktion i nerverna.

Utförande: Man fäster små ytelektroder på olika ställen på händer och fötter och stimulerar nerverna med hjälp av små elektriska stötar som fångas upp av ytelektroderna.