Har fortfarande feber och förväntansångesten hänger kvar i luften. Jag är tvungen att ta en kvarts Xanor. Ska ta och slå mig ner framför TV-n nu. Det är Cityakuten på TV3. Kan tänkas lite konstigt att jag gillar att kolla på ett sånt program, men jag har alltid tyckt att det varit intressant och spännande.

Min morsa har kommit över igen. Jag känner mig bättre men nu är det istället förväntansångesten inför natten som spökar. Mitt undermedvetna tänker att det säkert kommer att bli likadant som igår... medan jag själv försöker intala mig att det inte alls kommer hända något.

Har just vaknat. Det var någon kille som ringde fel. Kan inte somna om igen, men det är väl lika bra. Klockan är ju så mycket.

Det här har varit den värsta natten jag har haft på länge. Jag börjar nästan undra om det är influensan jag har drabbats av eller om det är en kraftig förkylning. Hur det nu än är så mår jag skitdåligt. Hela natten sprang jag till toan och spydde. Fick knappt någon sömn. Vid 04 (på morgonen) steg jag upp och satt och väntade på att det skulle ljusna. Jag har fått för mig att det är enklare att sova när det är ljust ute. Jag mår bättre då. Kan det ha någonting att göra med att det var mörkt ute när fick min första panikattack för tre år sedan? Jag tror det.

Jag gick och lade mig när klockan var runt 07, och sov som sagt till 10:30. Det känns kanske en liten aning bättre än igår. Men jag är ganska seg på något sätt. Kanske jag ska ta och kolla tempen.

Jaha... det är klart att man ska ha feber också. Jättekul. Hm...

Mår ännu sämre. Har just pratat med min mamma. Hon kommer över om en stund.

Jag gick och lade mig vid 22 men vaknade för en stund sedan. Jag mår illa. Känner att jag måste ha någon att prata med. Har suttit vid datorn nu en stund och pratat med några kompisar på nätet, men känner att jag behöver en "fysisk" person här hos mig. Frågan är bara vem... Min kille är hemma hos sig på andra sidan stan. Och jag vill inte störa honom, han ska ju jobba imorgon. Och även om jag ringer så svarar han nog inte. Han sover nämligen ganska djupt. Ska jag ringa mina föräldrar? Jag vet inte...

God morgon... även om det verkligen inte känns som en god morgon, snarare en för jävlig morgon. Jag har knappt sovit någonting alls i natt. Gick och lade mig vid 23 igår och vaknade någon timme senare. Illamående, huvudvärk, täppt i näsan, lite feber. Jag steg upp och bredde mig en macka. Satt och knaprade lite på den, inte för att jag var hungrig, utan för att jag hade så mycket saliv i munnen. Det är verkligen konstigt... det är nästan som om kroppen tillverkar massor av saliv just när man är förkyld. Det är främst det som gör att jag inte kan sova. Ibland känns det som om jag ska kvävas...

Jag var uppe ca en timme, sen började jag bli hemskt trött. Men när jag gick och lade mig stördes jag av salivproduktionen. Så här kan jag inte hålla på, tänkte jag. Därför tog jag en kvarts tablett Xanor, väntade en liten stund och gick sedan och lade mig. Jag kunde sova en aning bättre än innan, men var tvungen att springa på toa två gånger i timmen då jag tyckte att jag skulle kvävas av saliv.

Igår på dan kom jag i alla fall iväg till centrum och kunde handla gardinstänger och gardiner. Hur kom jag då iväg dit? Jo, min kille och jag åkte bil. Åka kommunalt... usch... jag mår illa bara jag tänker på det.

Nej, nu måste jag ta en paus. Jag är trött, hungrig, snorig, har lock för öronen, har ont i hela kroppen och känner mig allmänt seg.

Sitter vid datorn. Har jobbat lite med SPS hemsida. Vaknade klockan fyra imorse och kunde inte somna om. Jag har varit förkyld sen i onsdags och mår rent ut sagt för jävligt. Fast som tur är har jag ingen feber... än så länge i alla fall.

Det är ju typiskt att man ska vara sjuk just nu. Jag som hade tänkt handla lite grejer till min lägenhet. Jag har bott här i nästan 4 månader och ännu inte satt upp några gardiner. Inga tavlor heller. Det är så omständigt. Varför? Jo, det är betongväggar i princip överallt. En snickare var här och satte upp gardinfästen, så nu är det bara resten som fattas. *ler*.

Åh, nu börjar det ljusna ute. Hoppas att det blir fint väder idag. Det hjälper nämligen mycket när man är sjuk tycker jag. Min kille ligger fortfarande och sover, men mina fåglar har vaknat. De vaknar alltid så fort det blir ljust ute. Jag har två stycken risfåglar, och eftersom inte så många vet hur en risfågel ser ut så kan jag berätta att det är en sorts fink. "Java rice finch" på engelska. Fåglarna fick tillökning för någon månad sedan. Just nu sitter det fyra små fågelungar och smaskar på mina växter. Jag låter mina fåglar flyga fritt eftersom jag blir glad när jag ser att de är glada.

Det som jag tycker är värst med förkylningar är illamåendet. Det är inte alltid man får det, men när man får det så... fy fan. Jag kan ju säga att jag alltid har haft kräkfobi. Det är värst när man är ute bland folk, men det kan även vara jobbigt om man mår illa hemma. När min panikångest var som värst så kunde jag inte skilja på om jag bara mådde illa, om jag var hungrig eller om en panikattack var i antågande. Alla känslor började nämligen nere i magen...

Jag kan bara säga... PHU!! Det är nämligen +28 grader i mitt rum. +27 grader ute. Du kanske skrattar åt det, men det är skillnad på svenska 27 grader och spanska 27 grader. Fåglarna ja... det blev totalt 7 stycken ägg men det blev inga småungar. Nu har de lagt nya ägg. Igår var det 2 stycken. Undrar om det blir någonting av det...

Öh... oj! Jag har visst glömt att berätta en sak... vi ska till Spanien!! Med Roger!! I tre veckor!! Min nya medicin (Zoloft) har inte så mycket biverkningar, men främst av allt: ingen snuva! Inga snoriga dagar här inte! *hi, hi*. Los Alcázares... HERE I COME!! Eller rättare sagt: here we come.

Kollade läget idag... 5 ägg!!

Shit, har det redan gått en månad??! Nåväl. Fågelstory: I lördags (24/5) köpte morsan ett bo till fåglarna. Och igår när jag kollade så låg där tre små vita ägg!! Fantastiskt!

Jag kom på en sak... Jag har ju inte ens nämnt något om det allra viktigaste. Förra torsdagen träffade jag och morsan en annan läkare. Hon är jättebra! Jag håller redan på att minska Aurorix, och på torsdag ska jag sluta helt. Sedan ska jag inte äta någon medicin på två veckor (förutom Xanor). Den 16:e maj ska jag träffa henne igen och då ska jag börja med en ny medicin. Men allting kommer att bli annorlunda den här gången. De följer nämligen upp bättre hur kroppen reagerar på medicinen. Hon har nästan "lovat" att jag ska vara symtomfri inom ett halvår. Tänk va? Det skulle vara helt underbart. *hi, hi*.

Imorse blev jag rånad när jag var på Mars. *suck*. 4200 mz försvann. Alltså, jag pratar om spelet på Internet. Ska nog ta och skicka ett fult "vykort" till personen som rånade mig.

Klockan är nu 13:10. Om 20 minuter kommer mitt boendestöd. Vi ska ut och gå med en hund. Jättekul. Det blåser som sjutton ute och de sa att det skulle hagla idag. Fast just nu är det solsken och växlande molnighet.

Senare idag ska jag träffa Roger i centrum. Hoppas att de har Comviq kontantkort där. Annars får man åka till ett annat centrum. Om man hinner... Roger slutar ju 16:30. Han är vid centrumet runt 17:00. Affärerna stänger 18.

Oj, ännu en gång har tiden gått fort. Det har hänt lite grejer. Hinner inte berätta allt i detalj just nu. I mars köpte jag två risfåglar (Java rice finch). En svart-grå-vit och en helt vit. Det funkade inte så bra. Det visade sig att båda var hannar. Jag bytte den vita mot en annan. Nu har bägge fåglarna samma färger (alltså svart-grå-vit). De första namn jag kunde komma på var Pippi och Vogel. Jag kan berätta mer om dem sedan. Det jag tänkte skriva nu var bara att idag var det första gången som båda två var ute och flög i mitt rum. Tidigare har bara Pippi vågat sig ut.

Nog om det. Jag har köpt en mobiltelefon. Kan du tänka dig va? Jag köpte den begagnad. Och eftersom det finns det nya smarta systemet med "kontantkort" så behöver jag inget abonnemang. Urtoppen. Jag ska träffa Roger imorgon och köpa kortet.

Vad mer kan man berätta? Jo, jag har uppgraderat till win95 och det funkar bra än så länge. Nej, nu är klockan mycket. Jag sitter här i nästan totalmörker och ögonen börjar kännas tunga.