2014-04-29
2014-04-28
Tips mot illamående
Jag orkar inte skriva så mycket här i dagboken tyvärr med tanke på hur dåligt jag mår med smärta och annat... men jag måste ändå ge detta underbara tips. Igår mådde jag värre än någonsin med illamåendet framförallt. Jag kände mig helt hjälplös och bad därför Mårten ringa sjukvårdsupplysningen eller andra vårdställen för att höra om de hade några tips angående mitt illamående. En kvinna som han pratade med sa att när man redan mår illa så finns det egentligen ingen tablett som hjälper. Tydligen tas de flesta piller i förebyggande syfte. Det fanns dock en sak hon tipsade om som hon sa brukar fungera även för gravida kvinnor som mår illa. Så här kommer ett "recept" mot illamående. Efter att man har ätit det så tar det ca 30 minuter tills det verkar.
Ingefära (pulver) är den "magiska" ingrediensen. Eftersom den är ganska stark i sig själv så ska man helst blanda ut den med något (kvinnan föreslog yoghurt). Jag hittade det perfekta tillbehöret; fjällfil. Så detta är mitt recept:
ca 1 kryddmått ingefärapulver
ca 2 dl Fjällfil
Blanda ihop allt ordentligt. Det krävs en hel del rörande så att ingefäran löser sig. Man vill ju inte få en stor klump i munnen när man äter... Sedan kan man förstås dosera hur man vill och vad som känns bäst för en själv. Jag kan i alla fall säga att jag åt det igår och imorse mot illamående och det fungerade båda gångerna.
Ingefära (pulver) är den "magiska" ingrediensen. Eftersom den är ganska stark i sig själv så ska man helst blanda ut den med något (kvinnan föreslog yoghurt). Jag hittade det perfekta tillbehöret; fjällfil. Så detta är mitt recept:
ca 1 kryddmått ingefärapulver
ca 2 dl Fjällfil
Blanda ihop allt ordentligt. Det krävs en hel del rörande så att ingefäran löser sig. Man vill ju inte få en stor klump i munnen när man äter... Sedan kan man förstås dosera hur man vill och vad som känns bäst för en själv. Jag kan i alla fall säga att jag åt det igår och imorse mot illamående och det fungerade båda gångerna.
2014-04-27
Ooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooont
Jag har så fruktansvärt ont, mår illa, har ångest och jag bara längtar tills jag kan ta smärtstillande piller om ca en halvtimme. Igår kväll innan jag skulle sova så satt min mamma bredvid min säng igen och smekte min arm för jag hade sjukt ont trots smärtstillande piller. Jag tar mängder av mediciner men jag måste det för att klara av dagarna. Xanor, Postafen, Omeprazol, Citodon, Oxynorm, Zofran... och så har jag säkert glömt några till. Orkar inte skriva mer nu...
2014-04-26
Computertime
Nu sitter jag vid datorn. Det var ett helvete att ta sig ner till köket för att ta piller. Lösning? Jag tog upp all medicin till mitt rum. Imorgon får jag väl be morsan hämta upp en Actimel åt mig. Satan vad ont det gör. Överallt. Som om det inte räckte är jag förkyld och har ont i halsen. Skönt att veta i alla fall att om ca 10 minuter gör det mindre ont. Jag tog en Oxynorm, 2 st Citodon, en Postafen och en Lergigan. Jag tog inte Citodon igår kväll... ska kanske göra det framöver för jag hade ont och framförallt var jag spänd som fan i musklerna och tydligen har Citodon även en muskelavslappnande effekt.
Helveteskväll
Jag mådde värre än någonsin igår innan jag skulle lägga mig. Det började ju när jag kände att jag behövde Xanor. Tyvärr tar det ett tag innan den verkar så jag bad morsan hålla mig sällskap. Först satt hon och jag på golvet i badrummet ifall att jag behövde spy. Efter ett tag när vi suttit där och pratat så tänkte jag att "äh, jag gör ett försök att lägga mig i sängen". Jag mådde fortfarande för jävligt med illamåendet och ångesten och mina axlar gjorde djävulskt ont (fortfarande luften i kroppen som inte ska vara där). Morsan satt bredvid min säng och hjälpte till att massera högra axeln som var värst. Axeln kändes bättre då, men jag mådde fortfarande skit. Jag tror att det var först när hon smekte min hand och arm som jag kunde slappna av och till slut somna.
Snart ska jag stiga upp och ta smärtlindrande piller. Senare idag ska jag även ta illamåendetabletten och Xanor i god tid innan sängdags.
Nu ska jag upp... vilket är lite krångligt då jag först måste rulla över på sidan för att kunna få ner benen över sängkanten och sedan häva mig upp med armen.
Ska se om jag kan ta en bild på alla mina sår på magen (med plåster över såklart).
Snart ska jag stiga upp och ta smärtlindrande piller. Senare idag ska jag även ta illamåendetabletten och Xanor i god tid innan sängdags.
Nu ska jag upp... vilket är lite krångligt då jag först måste rulla över på sidan för att kunna få ner benen över sängkanten och sedan häva mig upp med armen.
Ska se om jag kan ta en bild på alla mina sår på magen (med plåster över såklart).
2014-04-25
nääää
Nu kommer ångesten också... fan. Jag tog två stycken Xanor imorse men jag får väl ta två till nu för jag orkar inte med den här skiten längre.
Dåligt
Jag mår inte alls bra just nu. Har ont som fan och jag mår illa. Jag tog nyss en Oxynorm och något annat piller jag fick mot illamående. Hoppas det verkar snart för det gör till och med ont när jag andas... fast i och för sig bara när jag går. När jag sitter här framför datorn är det lite bättre. Min kirurg skrev förresten ut 28 stycken Oxynorm (om jag minns rätt). Mårten var snäll och hämtade ut det åt mig hos apoteket. Det känns bra att jag har piller jag kan ta när det gör ont. Man kan ta fyra om dagen men jag tar nog bara tre... på morgonen, vid lunch och innan jag lägger mig. Jag hade tänkt lägga mig snart men det går inte när jag mår så här. Jag testar att spela lite spel så kanske det får mig att inte tänka på hur jag mår...
Operation och smärtor
Förra inlägget tog evigheter att skriva, ändå blev det felstavningar och annat. Jag råkade dessutom trycka på "sänd" innan jag var färdig. Jag har för mig att jag skrev ett till inlägg efteråt men det försvann tydligen ut i cyberrymden.
Jo, jag hade enorma smärtor igår och de ville att jag skulle spendera natten där själv. Jag vägrade och sa att bara jag fick medicin mot smärta och illamående så skulle det nog gå bra.
Jäklar vad medicin jag fick igår. Jag började hemma med 2 mg Xanor, en Postafen och två stycken Lergigan. Väl på sjukhuset tog jag tre stycken paracetamol (totalt 1500 mg). Innan operationen fick jag en massa morfin, lugnande och smärtstillande medel. Sedan sövdes jag ner och vaknade flera timmar senare. Ångesten började krypa fram så jag tog 1 mg Xanor. Sedan kom smärtan... Det gjorde ont vid operationsområdet (självklart) men jag hade även extrem smärta på vänster sida av bröstkorgen och mina axlar gjorde hemskt ont. Eftersom det var en ihållande smärta som var olidlig så låg jag där på britsen och vred och vände på mig och tårarna rann. Jag fick mer morfin och även paracetamol i droppet. Efter en stund avtog smärtan. "Vad skönt, äntligen" tänkte jag.
En halvtimme senare var jag tvungen att kissa och på väg till toan mådde jag inte så bra. Jag kunde utföra mina behov men sedan kom dock smärtan tillbaka... starkare än någonsin. Jag hade så ont att jag var tvungen att hänga över handfatet som stöd. Mårten ropade efter en sköterska som rullade fram sängen till toan och jag fick hjälp att lägga mig igen. Jag fick mer morfin och Mårten märkte även att droppet med paracetamol hade runnit ut på golvet istället för i mig. Så jag fick en ny påse dropp med paracetamol. Ännu en gång så försvann smärtan.
Ungefär en timme senare kom smärtan tillbaka och det var då de ville flytta mig till en annan avdelning där jag skulle sova över eftersom dagkirurgen bara har öppet till 16. Jag gick med på att åka dit och stanna åtminstone till 19 då besökstiden slutade på den avdelningen. Smärtan var olidlig och jag var lite borta så jag vet inte om det var på dagkirurgen eller den andra avdelningen som jag fick Citodon och Oxynorm (morfinliknande medicin). Först då började det kännas bättre och jag hade tur för det var precis mat-tid då så jag beställde pannkakor. Jag fick ner alla även om det tog jättelång tid. Jag fick göra uppehåll tre gånger också för min kirurg dök upp (har jag för mig) och sedan kollade de även blodtrycket och en massa annat... kanske blodprov också... eller var det på dagkirurgen? Hm... minns inte. Jag valde i alla fall att åka hem och tog en till Oxynorm innan jag lade mig.
Jag sov som en stock (förutom de tre gånger jag var uppe på natten för att kissa). Det kändes nämligen som att jag var superkissnödig, ungefär som att man har hållt sig en hel dag. Men varje gång jag satte mig för att kissa så kom det bara lite, sedan ingenting, sen lite till o.s.v. Jag blev lite orolig över det så Mårten ringde dagkirurgen och de ville att jag skulle komma dit idag så de kunde kolla upp allt. Så jag tog mina vanliga morgonpiller plus 1 mg Xanor och 2 Citodon. Några minuter innan Mårten var här så började jag få ont överallt igen. Det blev bara värre och värre och när jag skulle ut till bilen så gjorde det jätteont. När vi kom fram till sjukhuset fick Mårten springa upp till avdelningen för att hämta en rullstol för alla var utlånade vid huvudentrén. Vi åkte upp till avdelningen och träffade en sköterska som var där även igår så hon kände igen mig. Jag fick lägga mig på en brits igen och då kom smärtan tillbaka med all kraft. Det gjorde så fruktansvärt ont att tårarna rann som sjutton och jag visste inte vad jag skulle göra för att bli av med ontet. Sköterskan gjorde ett ultraljud för att se hur mycket kiss som fanns kvar i kroppen. Trots att jag kissat en timme innan så hade jag över 3 dl i mig. Sedan gick hon iväg för att få tag i en läkare och när hon kom tillbaka så fick jag en Oxynorm. Hon sa att jag skulle försöka koppla av för tabletten skulle verka inom ca 10 minuter. En annan snäll sköterska kom med en varm filt från deras värmeskåp (ja, de har sådant nu) och bäddade in mig ordentligt och frågade om det kändes bättre. "ja, tack" sa jag och försökte le genom smärtan.
20 minuter senare hade jag inte lika ont och jag var kissnödig så jag gick på toa. Efteråt mätte sköterskan igen med ultraljud och då hade jag ca 100 ml kvar bara vilket är normalt... så det var ju skönt att höra. Orsaken att jag känner mig så jättekissnödig är nog för att jag är så svullen och då kanske det trycker på blåsan.
Jag måste bara skriva om en sköterska från operationsdagen igår. Under den första smärtattacken medan jag väntade på att morfinet skulle verka så stod hon och höll min hand och smekte även mig på huvudet när jag låg och vred och vände mig av smärta. Det är en så simpel gest men jag blev nästan tårögd över att en helt främmande person visar sådan medkänsla och omtänksamhet.
Just det, jag har fem hål på magen... men jag vet inte riktigt varför. I vanliga fall brukar det bara vara tre. Det kan ha att göra med att de blåste in luft i bukhålan för att enklare kunna se exakt var bråcket satt. Sedan råkade det komma luft... utanför? Äh, något hände i samband med det så kirurgen fick sy ett stygn för att fixa det. Tyvärr har luften som är på vift en biverkan... det är den som på något sätt orsakar att jag fick och får så ont i axlar och på sidan vid vänster bröstkorg. De har sagt att om ca en vecka borde kroppen ha tagit hand om luften.
Idag fick jag med mig några Oxynorm hem och min kirurg har även skrivit ett recept på fler. Nu ska jag faktiskt ta en sådan och även två Citodon för jag har ONT. Jag lovar, jag har aldrig någonsin haft så här ont i hela mitt liv.
Jo, jag hade enorma smärtor igår och de ville att jag skulle spendera natten där själv. Jag vägrade och sa att bara jag fick medicin mot smärta och illamående så skulle det nog gå bra.
Jäklar vad medicin jag fick igår. Jag började hemma med 2 mg Xanor, en Postafen och två stycken Lergigan. Väl på sjukhuset tog jag tre stycken paracetamol (totalt 1500 mg). Innan operationen fick jag en massa morfin, lugnande och smärtstillande medel. Sedan sövdes jag ner och vaknade flera timmar senare. Ångesten började krypa fram så jag tog 1 mg Xanor. Sedan kom smärtan... Det gjorde ont vid operationsområdet (självklart) men jag hade även extrem smärta på vänster sida av bröstkorgen och mina axlar gjorde hemskt ont. Eftersom det var en ihållande smärta som var olidlig så låg jag där på britsen och vred och vände på mig och tårarna rann. Jag fick mer morfin och även paracetamol i droppet. Efter en stund avtog smärtan. "Vad skönt, äntligen" tänkte jag.
En halvtimme senare var jag tvungen att kissa och på väg till toan mådde jag inte så bra. Jag kunde utföra mina behov men sedan kom dock smärtan tillbaka... starkare än någonsin. Jag hade så ont att jag var tvungen att hänga över handfatet som stöd. Mårten ropade efter en sköterska som rullade fram sängen till toan och jag fick hjälp att lägga mig igen. Jag fick mer morfin och Mårten märkte även att droppet med paracetamol hade runnit ut på golvet istället för i mig. Så jag fick en ny påse dropp med paracetamol. Ännu en gång så försvann smärtan.
Ungefär en timme senare kom smärtan tillbaka och det var då de ville flytta mig till en annan avdelning där jag skulle sova över eftersom dagkirurgen bara har öppet till 16. Jag gick med på att åka dit och stanna åtminstone till 19 då besökstiden slutade på den avdelningen. Smärtan var olidlig och jag var lite borta så jag vet inte om det var på dagkirurgen eller den andra avdelningen som jag fick Citodon och Oxynorm (morfinliknande medicin). Först då började det kännas bättre och jag hade tur för det var precis mat-tid då så jag beställde pannkakor. Jag fick ner alla även om det tog jättelång tid. Jag fick göra uppehåll tre gånger också för min kirurg dök upp (har jag för mig) och sedan kollade de även blodtrycket och en massa annat... kanske blodprov också... eller var det på dagkirurgen? Hm... minns inte. Jag valde i alla fall att åka hem och tog en till Oxynorm innan jag lade mig.
Jag sov som en stock (förutom de tre gånger jag var uppe på natten för att kissa). Det kändes nämligen som att jag var superkissnödig, ungefär som att man har hållt sig en hel dag. Men varje gång jag satte mig för att kissa så kom det bara lite, sedan ingenting, sen lite till o.s.v. Jag blev lite orolig över det så Mårten ringde dagkirurgen och de ville att jag skulle komma dit idag så de kunde kolla upp allt. Så jag tog mina vanliga morgonpiller plus 1 mg Xanor och 2 Citodon. Några minuter innan Mårten var här så började jag få ont överallt igen. Det blev bara värre och värre och när jag skulle ut till bilen så gjorde det jätteont. När vi kom fram till sjukhuset fick Mårten springa upp till avdelningen för att hämta en rullstol för alla var utlånade vid huvudentrén. Vi åkte upp till avdelningen och träffade en sköterska som var där även igår så hon kände igen mig. Jag fick lägga mig på en brits igen och då kom smärtan tillbaka med all kraft. Det gjorde så fruktansvärt ont att tårarna rann som sjutton och jag visste inte vad jag skulle göra för att bli av med ontet. Sköterskan gjorde ett ultraljud för att se hur mycket kiss som fanns kvar i kroppen. Trots att jag kissat en timme innan så hade jag över 3 dl i mig. Sedan gick hon iväg för att få tag i en läkare och när hon kom tillbaka så fick jag en Oxynorm. Hon sa att jag skulle försöka koppla av för tabletten skulle verka inom ca 10 minuter. En annan snäll sköterska kom med en varm filt från deras värmeskåp (ja, de har sådant nu) och bäddade in mig ordentligt och frågade om det kändes bättre. "ja, tack" sa jag och försökte le genom smärtan.
20 minuter senare hade jag inte lika ont och jag var kissnödig så jag gick på toa. Efteråt mätte sköterskan igen med ultraljud och då hade jag ca 100 ml kvar bara vilket är normalt... så det var ju skönt att höra. Orsaken att jag känner mig så jättekissnödig är nog för att jag är så svullen och då kanske det trycker på blåsan.
Jag måste bara skriva om en sköterska från operationsdagen igår. Under den första smärtattacken medan jag väntade på att morfinet skulle verka så stod hon och höll min hand och smekte även mig på huvudet när jag låg och vred och vände mig av smärta. Det är en så simpel gest men jag blev nästan tårögd över att en helt främmande person visar sådan medkänsla och omtänksamhet.
Just det, jag har fem hål på magen... men jag vet inte riktigt varför. I vanliga fall brukar det bara vara tre. Det kan ha att göra med att de blåste in luft i bukhålan för att enklare kunna se exakt var bråcket satt. Sedan råkade det komma luft... utanför? Äh, något hände i samband med det så kirurgen fick sy ett stygn för att fixa det. Tyvärr har luften som är på vift en biverkan... det är den som på något sätt orsakar att jag fick och får så ont i axlar och på sidan vid vänster bröstkorg. De har sagt att om ca en vecka borde kroppen ha tagit hand om luften.
Idag fick jag med mig några Oxynorm hem och min kirurg har även skrivit ett recept på fler. Nu ska jag faktiskt ta en sådan och även två Citodon för jag har ONT. Jag lovar, jag har aldrig någonsin haft så här ont i hela mitt liv.
2014-04-24
Operation
Imorse klockan 9 opererades jag. Elva timmar senare skjutsade Mårten hem mig. Varför jag var kvar så länge? Jag hade världens smärtor. Det gjorde frutansvärt ont i hela kroppen. Läkaren ville att jag skulle stanna kvar på sjukhuset. Visst,, hur dkuuöev
2014-04-20
Spökbil
Jag är visserligen trött för jag har tagit en Flunitrazepam... men jag ser ändå inte var sjutton bilen kommer ifrån i klippet. Kolla får du se:
2014-04-19
Fel land
Min väder-app i mobilen säger att det är +8 grader här just nu. I Spanien där vi brukar semestra är det +20 nu. Natten mellan onsdag och torsdag ska det vara -2 grader på natten i Stockholm... måste jag verkligen ta vinterjackan till kirurgmottagningen? Fast väderprognoser går aldrig att lita på längre. När de säger att det ska bli sol så blir det regn o.s.v.
Jag var tvungen att ta Xanor för en timme sedan för jag mådde skitdåligt. Nu är det lite bättre...
Usch, känner mig så nere. Det finns ingen mening med någonting.
Jag håller fortfarande på med listor över affärer till resan. Jag är klar med alla i Danmark, Tyskland, Schweiz och spanska Murcia och ska nu ge mig på intilliggande områden... Valencia, Andalusien och det jag kallar fläcken... det heter nämligen något med "Mancha" som betyder just fläck. Efter en snabb googling ser jag att det heter Castilla-La Mancha.
Nä, nu måste jag sova...
Jag var tvungen att ta Xanor för en timme sedan för jag mådde skitdåligt. Nu är det lite bättre...
Usch, känner mig så nere. Det finns ingen mening med någonting.
Jag håller fortfarande på med listor över affärer till resan. Jag är klar med alla i Danmark, Tyskland, Schweiz och spanska Murcia och ska nu ge mig på intilliggande områden... Valencia, Andalusien och det jag kallar fläcken... det heter nämligen något med "Mancha" som betyder just fläck. Efter en snabb googling ser jag att det heter Castilla-La Mancha.
Nä, nu måste jag sova...
Hemskt
2014-04-18
Påååsk
Glad påsk... eller inte. Imorgon ska jag äta en massa ägg med mina föräldrar och Mårten. Jag har ju förlorat mina ägg med mensen så jag behöver nya... *ha, ha*. Nej, det var inget roligt skämt. Lika bra att lägga sig. God natt...
Mina fåglar sover bredvid mig igen. Gulligt...
Mina fåglar sover bredvid mig igen. Gulligt...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
